Skolan in i framtiden

Till jul fick jag av en kollega en bok i julklapp, den julklappen har jag nu äntligen läst ut. Min kollega vet att jag älskar att läsa. Så den bästa julklappen kunde ju inte vara annat än en bok.

Fil 2016-05-04 09 15 14

Vägen ut ur skolkrisen av Mats Bergstrand (red.) (2015)

Flera av artiklarna i boken är riktigt intressanta och läsvärda. Artikeln av Martin Ingvar som lyder Barns dyslexi ingen ursäkt för att inte lära dem läsa är riktigt bra.

Det förekommer att extra insatser för läs- och skrivförmåga villkoras med att barnet har en dyslexidiagnos (som oftast är av varierad kvalitet) hämmar en kritisk granskning av de pedagogiska och didaktiska metoder som används för läs och skrivinlärning. (Sid. 35) 

Jag tror som författaren att man ofta lägger problemet hos barnet i stället för att granska dig själv som pedagog. Hur fungerar min undervisning? Har jag rätt metoder? Jag kanske måste se ur ett annat perspektiv. Samtidigt blir jag nyfiken på vad författaren anser är en effektiv läs- och skrivinlärning? Vidare skriver Martin Ingvar att detta är en komplex process och är beroende av flera olika faktorer och precis så är det. Som lärare ska du sätta dig in i varje elevs situation och förutsättning. Men en sak är säker att som lärare behöver du ha goda kunskaper i läsdidaktik och förstå att de första årens läs- och skrivinlärning är viktig och direkt avgörande för barnets fortsatta utveckling.

Artikeln Vägvinnare och villovägar i matematikundervisningen av Attila Szabo är också intressant.

Men lärarna vittnar också om att det händer något med barnens intresse när de kommer till 10-11 årsåldern. Det är nämligen då många barn upplever matematiken tråkig eller obegriplig och ointresse blir otaliga matematiklektioner under återstående delen av skoltiden, där en stor del av klassen varken förstår lärarens genomgångar eller upplever att de klarar av att lösa uppgifterna i läroboken. 

Jag både förstår och inte förstår innehållet i citatet här ovan. Jag har också mött elever som tycker matematik är svårt och ointressant men lyckats vända på det. Jag har också mött fler elever som tycker matematik är det roligaste som finns. Matematik är kommunikation för mig. Jag vill att eleven ska uppleva och upptäcka matematiken med allt vad det innebär, symboler, tecken, mönster, bilder, konst och så vidare. Eleverna måste få prova och ompröva om det behövs. De ska skapa, rita, bygga matematik och samtala. Inte ha fokus på rätt och fel utan vad kan vi förändra och göra annorlunda. På så sätt utvecklas elevernas förmågor att hantera problem, skapar strategier och metoder i interaktion med sina klasskamrater och dig som lärare. Något som även författaren är inne på med artikeln.

Jag tror som flera av författarna i boken att vi behöver tänka om, tänka nytt för att utveckla skolan in i framtiden. Vi måste vara mer med tiden, se andra värden och våga ompröva.

Jag har aldrig lärt mig så mycket….

Vad är IUP-förmiddag?

Jag hade tänkt berätta här om den senaste IUP lektionen jag hade haft men upptäcker att jag inte har skrivit något om det tidigare vad IUP lektion är för något. Jag upptäcker att jag bara skrivit om det på skolans egna blogg athenefardhem.se.

Detta läsår har jag arbetat med klass 4-5 och min närmsta kollega har arbetat med år 6. Vi tog ett gemensamt beslut inför det här läsåret att göra något åt det som står i timplanen elevens val och elevernas egna individuella utvecklingsplaner. Vår gemensamma erfarenhet hade visat oss att det var svårt att få till bra lektioner på elevens val. Vi hade även upptäckt att för alla de elever som har svårt att göra egna val blev lektionerna elevens val bara ett enda virr, varr. Så därför tänkte vi om och föreslog för eleverna innan de gick på sommarlov något som vi kallar IUP- förmiddagen. När de kom tillbaka i augusti frågade vi eleverna om de var sugna på vårt förslag och det var de.

Jag och min kollega hade sammanställt alla våra elevers IUP i ett dokument för att få en översikt i vilka ämnen eleverna ville utvecklas i och vad de ville fokusera mer på. Utifrån det dokumentet kunde vi lägga upp arbetet. Vi är två utbildade lärare och två resurser just nu vid dessa IUP-pass som genomförs varannan onsdag hela förmiddagen mellan 8.00-11.00.

Vid det senaste passet fanns det en grupp som arbetade med ng-ljudet, gestaltande berättande, multiplikationstabeller och en grupp som arbetade med algoritmer i multiplikation och division. Det gör att vi har ungefär 10 elever var och vi kan fokusera på en mindre grupp individer och eleverna känner att de får bli sedda och vägledda i sitt lärande.

Vi hinner oftast inte blir klara vid ett pass utan kör samma grupper vid två tillfällen. Vid passen börjar eleverna med att formulera en egen måltrappa i fyra steg. På steg ett är man väldigt osäker medan på steg fyra känner man sig säker. Eleverna formulerar nu måltrappan utifrån vad de ska arbeta med. Här ser ni två elever som ska arbeta med gestaltande berättande.

Fil 2016-02-21 19 11 37

Fil 2016-02-21 19 11 57

Vid lektionens slut skriver eleverna en reflektion över hur det har gått, vad de lärt sig, om de har upptäckt nya saker som är klurigt och så vidare. Eleverna gillar detta mycket då de nu aktivt får arbeta med det som de behöver utveckla. Inför utvecklingssamtalet i höstas kunde eleverna själva se hur de hade utvecklats och de kunde mer aktivt ta bort mål i deras IUP:er för att de kände att de hade uppnått målet. De kunde sedan även sätta upp nya mål som de hade upptäckt att de behövde arbeta vidare med. Det känns skönt för mig och min kollega att detta verkligen har varit utvecklande, stimulerande och lärande för våra elever. De är helnöjda med dessa pass och vi med.

Gestaltande berättande

Det var flera elever som ville utveckla sitt skrivande och som lärare så ser vi ofta att eleverna har svårt att vidga sina texter så att de blir mer gestaltande. Eleverna skriver ofta ”pang på rödbetan” och lämnar inget till läsaren att tänka själva. Lärandemålet var att kunna gestalta. Eleverna fick arbeta efter EPA- metoden  (elev, par, helklass) under första passet. Först fick de fundera kring följande ”Hur skapar en skicklig författare inre bilder hos en läsare”. Det fick de fundera kring enskilt, efter en stund delgav man varandras tankar i grupper för att till sist sammanföra det till en gemensam tankekarta.

Efter det fick de vid borden samla ord, det skulle vara bilder, ljud, dofter och känslor. De sammanförde jag i ett gemensamt dokument och skrev ut direkt för att eleverna skulle kunna använda det vid nästa moment.

Det fick också ett tips med sig som löd; Skriv som om du vore en kamera, som kan fånga in både bilder, ljud, dofter och känslor.

Nästa steg blev att de fick en mening som löd; En väldigt lång man. De fick diskutera om den meningen gav dem egna inre bilder och det gemensamma svaret blev nej. Nu fick varje grupp möjlighet att fundera på hur de skulle skriva. Förslagen presenterades sedan för varandra. I det här läget hade eleverna inte riktigt förstått hur de skulle tänka så jag fick presentera ett förslag som vi kunde diskutera kring. En ny mening föreslogs; Det var den första vårmorgonen vid stranden. Vi arbetade vidare som tidigare.

Till sist var det dags att pröva på riktigt. En vacker morgon i mitten av maj….. skulle gestaltas.

Här kommer en grupps förslag.

Daggen glänste på de blommande äppelträden jag hörde vattnets rullande vågor mot den snäckfyllda stranden, men än så länge var det för kallt för att bada. En liten fölunge tog sina första stapplande steg bland gullvivorna och jag tänkte att sommaren snart är här ändå.

Jag skrev upp elevernas förslag, jag läste högt, vi samtalade om innehållet och utvecklade meningarna om det behövdes. Allt eftersom började eleverna förstå vad som menas med gestaltande berättande och jag såg hur ögonen lös av glädje över upptäckten. Det kunde jag sedan läsa i deras utvärderingar.

Fil 2016-02-21 19 42 01

Vid andra passet började vi med att repetera vad de gjorde sist. Vi gick även i genom elevernas förslag på juldagsmorgon då vi inte hade hunnit det. Nu hade eleverna även fått distans till texterna och kunde se klarsynt på misstag i texterna och ge varandra feedback. Det var bra för då kunde vi även ha en diskussion kring vad som är bra respons och eleverna själva kom fram till att de nu kunde ge feedback på en helt annan nivå. För de hade upptäckt att man lätt säger till sin kamrat att texten var bra för man vet inte hur man ska ge feedback.

För att de skulle känna sig trygga så gjorde vi en gemensam övning för att i slutet av passet skriva en självständig text. Nöjda och glada lämnade eleverna de andra IUP-passet och jag kunde njuta över att läsa fina, spännande och korta berättelser.

 

Nu är det dags!

Som ni märker har jag inte varit här på min blogg och skrivit så mycket under hösten. Det beror på flera olika anledningar och som ni alla vet räcker inte orken riktigt till alltid. Men efter en skön ledighet och påfyllnad av kloka ord i böcker, ett och annat blogginlägg, härliga twittertrådar känner jag att jag är lite sugen på att blogga. Så av en händelse när det finns kloka människor startar man skola365.com och jag känner att jag får en spark där bak att börja skriva igen. Tack för det!

Skärmklipp 2016-01-02 18.38.50

Ni som också är sugna att blogga om er vardag gör det. Anmäl er här.

Att kunna reflektera

Idén till reflektionslogg skapades när jag läste om Läsloggen- ett tankeredskap av Gunilla Molloy. Texten återfinns i modulen Samtal om text. Del 3: Läsloggen- ett tankeredskap, på Läs- och skrivportalen. (Läslyftet) Tekniken känner ni säkert igen från er egen studietid, då man delade in ett anteckningsblock i två delar. I den ena delen skrev man ett citat och på andra delen skrev man sin reflektion.

I artikeln fastnade jag för några ord som metodiskt verktyg, skapa ett tryggt lärandeklimat, få uppfattning om klassens kollektiva utvecklingszon samt underlag för planering av min undervisning, det tilltalade mig. Men då jag undervisar elever i år 2 och 3 så var själva läsloggen en metod som jag inte tror de skulle klara av. Men grundtanken kunde kanske användas. Jag ville få mina elever att reflektera, skriva ned sina tankar samt skapa en dialog mellan mig och eleven. Vilket visade sig även blev en dialog mellan eleverna.

Jag tog fram anteckningsböcker (A4) till mina elever skrev deras namn och reflektionslogg på anteckningshäftet, sedan blev häftet liggandes. Jag funderade och funderade på hur jag skulle använda häftet. Jag läste artikeln av Gunilla Molloy igen och funderade ett tag till.

Fil 2015-07-21 18 50 30

 

Efter lång tid så började jag så smått att använda häftet. Första gången var efter en matematiklektion. I stället för ”Exit-ticket” så fick eleverna skriva i loggen om vad de hade lärt sig på lektionen, vad som var svårt och om lektionen hade väckt några frågor. Jag skrev sedan respons på deras tankar. Jag fick syn på om eleverna kunde reflektera och deras tankar om undervisningen samt vilka frågor de hade om bråk som lektionen i matematik hade handlat om. De måste få möjlighet att träna detta. Det är inget som finns naturligt utan vi måste låta eleverna träna, träna och åter träna. För annars så kan de se ut så här.

Fil 2015-07-21 18 52 54

Vid ett annat tillfälle så skulle eleverna träna på textkopplingar. Eleverna i år 3 fick en likadan text och eleverna i år 2 fick samma text. Med färgpennor i högsta hugg så markerade de i texten kopplingar de gjorde i texten. Text- till- textkopplingar blev gult, text till sig själv koppling blev grönt osv. När de hade läst texten och färgkodat sina kopplingar skulle de reflektera. Det gjorde de i sina reflektionsloggar. I häftet färgkodade också sina kopplingar.

Fil 2015-07-21 18 51 43

Under tiden de skrev och reflektera kunde jag gå runt och prata med varje elev och diskutera deras kopplingar. När eleverna var klara så fick de sätta sig i mindre grupper och berätta om sina kopplingar. Till sist hade vi en gemensam samling där varje grupp fick berätta om de hade haft samma kopplingar till texten. Vi kunde även fördjupa tankarna kring olika kopplingar och förtydliga ytterligare innebörden av de olika kopplingarna. När det var klart fick de skriva ett avslutande reflektion kring arbetet med textkopplingar. Jag kunde sedan ge eleven en skriftlig respons.

Under våren så genomförde jag ett arbete som jag kallade ”Hur svåra texter kan jag läsa” med eleverna. Det ledde till att jag kunde ringa in vilken nivå eleven befann sig på i sitt läsande. När det var klart gick jag till biblioteket och lånade ihop böcker som skulle passa varje enskild elev utifrån min kartläggning. Tillbaka i klassrummet läste jag ett stycke ur varje bok och högtidligt delades sedan boken ut, efter det att eleverna fick gissa vilken bok som hörde ihop med vilken elev. Nu kom reflektionsloggen fram igen och innan de fick börja läsa boken fick de reflektera.

Fil 2015-07-21 19 54 19

Innan det stora geometriområdet vi skulle arbeta med under våren så fick eleverna göra ett förtest på området. Jag hade även några inledande lektioner där de skulle få en förståelse av att det är viktigt att lära sig matematiska begrepp så man använda sig av begreppen när man ska samtala med varandra. Jag gick igenom resultaten av förtestet med varje elev. Sedan fick de reflektera över vad de behöver träna på och de skulle få ge förslag på undervisningens utformning.

Fil 2015-07-21 18 52 43

När terminen började lida mot sitt slut så fick eleverna skriva vad de hade lärt sig inom geometriområdet även om vi inte riktigt hann klart.

Fil 2015-07-21 18 52 00

Ni kan använda loggen till vad ni vill. Det kan vara efter en lektion, efter ett genomgånget arbetsområde, inför ett arbetsområde det helt upp till dig som pedagog vad det är du vill ha svar på. Jag har bara börjat men det jag redan har sett har givit mig mersmak. Jag kommer definitivt fortsätta arbeta med reflektionslogg. Jag kommer att pröva, ompröva, förändra och utvecklas men det tillsammans med eleverna.

Bild nummer två i detta inlägg visar hur det kan se ut hos en elev som aldrig har fått reflektera. Eleven visste inte vad det var eller hur hen skulle göra. Men efter att fått övat och med stöd av mig så har hen utvecklats och det är härligt att se.

Fil 2015-07-21 18 53 03

Lite i backspegeln men nu siktar vi framåt

Bland de sista dagarna på Almedalsveckan medverkade jag i det workshops Skolvåren arrangerade, ”Är skolan svaret på frågan” .En mycket spännande förmiddag med många bra tankar och en framtidstro på skolan. Min reflektion den senaste tiden är att det finns ett engagemang och en brinnande glöd hos alla som vill lyfta skolan. Det kommer att bära långt. Vi behövs!

Några ord som kom upp under förmiddagen och som jag skrev ned i mitt lilla anteckningsblock var bland annat engagemang. Då tänker jag att jag är glad att jag är en del av alla dessa fantastiska människor som vill skolan väl. Synliggöra allt bra skolan gör istället för att se allt i svart. Det finns mängder med bloggar av elever, lärare, skolledare glimtar från klassrum och skolor över hela Sverige. De kan väl inte ha fel?! Fantastiska glimtar av goda lärtillfällen och en bank av tips och idéer att utveckla i mitt eget klassrum. Lärandet utanför klassrummet nämndes också och visst är det så att det sker ett lärande hela tiden. Ta vara på det!

Jag hade inte tänk på att se på mina elever på följande sätt. Men när jag tänker på det så här i efterhand är det ganska fint och klokt att tänka så. Eleverna är på genomresa men då är det vår uppgift i skolan att hjälpa våra elever att packa resväskan med rätt verktyg. Våra elever behöver ju utbildas för framtiden men det är ju just det som är så svårt att veta. Vad är framtiden? Men då ska vi inte ha massor av förbud och regler som blir ett hinder. Utan se till att utnyttja möjligheterna till att utmanas och utvecklas tillsammans.

Utveckling som drivkraft på sin egen arbetsplats. Den drivkraften är stark när den väl har satts igång och det strålar ut till alla på samma arbetsplats. Oavsett man är lärare, elev, assistent eller lokalvårdare. Den största drivkraften på min arbetsplats är det kollegiala lärandet. När vi tillsammans arbetar för att utveckla undervisningen och tillsammans med eleverna bygger verksamheten. Det blir vår styrka. Vad är då möjligheterna på vår arbetsplats? Ja, under nästa läsår utveckla de digitala resurserna både hos personalen men även hos eleverna. Vår ambition är att höja verksamheten till en ny nivå. Vi vill att våra elever ska tycka att ”Kunskap är Coolt”. Det tänkta resultatet är att vi får självsäkra och trygga elever som är medvetna om sitt lärande och vilka vägar och möjligheter de har som enskilda individer.

Fil 2015-07-07 11 07 15

Jag har precis läst den nya boken av Per Kornhall. Förstelärare En Handbok. Mycket av det han skriver om i sin bok känner jag igen i just det utvecklingsarbete vi är inne i på vår skola. Det finns många bra tips i boken. Den är väl värd att läsa oavsett om du är förstelärare eller inte.

Årets Almedalsspan

Under gårdagen tog jag mig in till Visby för att följa några intressanta inslag under Almedalsveckan. Jag styrde min steg mot Almedalsbiblioteket där En läsande klass under dagen skulle arrangera olika seminarium kring läsning och läsförståelse.

Först på programmet hade rubriken ”Läsningens betydelse- är läsförståelsen hos unga viktigt för ett demokratiskt samhälle? Samtalet skulle ske mellan Martin Schibbye, Karolina Ramqvist och Martin Widmark. Jag skulle nog vilja svara ja på den frågan och det blev även väldigt tydligt under samtalet mellan de tre författarna. Hur får man eleverna att förstå lyxen av att det finns böcker? De flesta av oss har inte en aning om hur det är att leva utan ord, text, språk men det har Martin Schibbye. I boken 438 dagar skildrar han tillsammans med sin vän sin tid i fångenskap i ett Etiopiskt fängelse och hur det är att leva utan böcker. Han berättar även under samtalet hur de skapade ett litet bibliotek i fängelset, suget efter att få läsa böcker hos internerna. Boksamtalen som sedan kom att ske mellan internerna. Regimer världen över köper mer än gärna knark och vapen men är det något de är rädda för är det böcker. Att kunna läsa och förstå den skrivna texten är kunskap.

2015-06-30 08.41.24

Jag vet sedan tidigare att elever gillar att höra verklighetsförankrade berättelser. Boken 438 dagar kan vara en bra ingång till att få eleverna att försöka förstå den lyx vi lever i som har texten, boken framför oss hela tiden. Jag kommer i varje fall läsa om boken men med helt andra glasögon på mig.

2015-06-30 10.02.42

 

Nästa seminarium hette ”God läsförståelse- en förutsättning för framtiden” bland annat så var Magnus Oscarsson, nationell projektledare PISA och Erik Blom, elev Skolkommissionen med. Under seminariet kom det fram flera kloka saker tycker jag och något för oss lärare att fundera kring. Vad är läsvanor? Hur definierar vi det begreppet? Hur ser elevers läsvanor ut?

Andra frågeställningar och reflektioner som kom upp är hur ser den digitala miljön ut på skolor runt om i landet? Finns det en likvärdighet? Vet man hur man ska använda IT i skolan? Erik Blom, Skolkommissionen hade precis slutat högstadiet och betonade vikten av att inte glömma bort att arbeta med olika texttyper. Man får inte glömma bort det i det digitala samhälle vi lever idag.

Något annat som sas var att elever är våra kunder och som kund väljer man saker. I dag väljer kunden, eleven i detta sammanhang tyvärr bort skolan. Hur ändrar vi på det?

Det viktigaste Erik Blom framhöll angående läsutvecklingen hos elever var att det fanns en engagerad lärare som skapade lust, kreativitet och samtal om innehåll för det är det blir en mening. Kloka tankar av en ung kille tycker jag.

2015-06-30 11.02.55

Inspiration att vidga min läsande värld fick jag på seminariet med rubriken ”Serietidningar- är bilder viktiga för barns läsförståelse? Medverkade gjorde Martin Widmark författare, Melinda Galaczy lärare, Josefin Svenske serietecknare och kulturproducent samt Lennart Schultz kommunikationsansvarig Pressbyrån.

Kan man arbeta med serier i undervisningen? Javisst! Kan man det enligt Melinda som har gjort det i flera år och skrivit en egen handledning till boken ”The Walking Dead”.

Josefin Svenske har tillsammans med förlaget Raben & Sjögren tagit fram nya serieböcker för barn i åldern 6-9 år som har presenterats nu under våren.

Under seminariet fick jag nya idéer hur jag ska arbeta med serieböcker med mina elever under nästa läsår. Jag ska nu börja botanisera i serieböcker så jag får lite koll och det ser jag fram emot.

2015-06-30 14.01.19

Till sist lyssnade jag till debatten mellan de olika partierna och politikerna som handlade om hur det gick med politikernas löften om att vända den sjunkande läsförståelsen hos eleverna. Jag får då säga att de var väldigt samstämmiga att man nu måste titta över systemet som helhet. Man kan inte belasta lärarna och skuldbelägga oss utan nu måste förtroendet, tilliten, statusen på läraryrket upp. Vilket medför att politikerna själva måste ta ansvaret. Jag ser fram emot att se resultat och inte bara prat. Vi behöver få arbetsro! Man behöver även titta över detta med skolbibliotek och även bemanningen på skolbiblioteken något som deltagare i lokalen gillade att höra.

Till sist vill jag bara lyfta eleverna vid Eskelhems skola som under veckan jobbar tillsammans med UR. Ser ni elever i gröna tröjor så är det dem. De har arbetat med källkritik med hjälp av serien Är det sant? på olika sätt och testar nu politiker och andra i frågor som rör detta. Heja! Bra jobbat.

Kvalitetsarbete tema läsning

I juni månad för snart exakt ett år sedan bestämde vår skola att under detta läsår arbeta med läsning och läsförståelse. Vi har precis utvärderat vårt arbete som vi känner blev väldigt lyckat. Både elever och lärare har utvecklats på flera olika plan. I går hade vi sista träffen i den studiecirkel jag hållit i under läsåret. Vi har arbetat med Barbro Westlunds bok ”Att undervisa i läsförståelse”. Till boken finns en mycket bra studiehandledning som är enkel att följa för de arbetslag som är intresserade.

Till sista träffen hade mina kollegor fått till uppgift att sammanfatta sina tankar, reflektioner kring något eller några arbeten de genomfört under studiecirkelns gång. Mona hade fastnat för VÖL-schemat som Barbro beskriver i sin bok. Schemat kan användas som förtest inför ett nytt arbetsområde eller ge dig som lärare en förförståelse för vad eleverna vill veta eller har kunskaper om. Men det kan även användas som eftertest. Mona berättade hur hon hade utforskat VÖL-schemat tillsammans med sina elever.

Fil 2015-06-02 17 43 32Fil 2015-06-02 17 43 18Fil 2015-06-02 17 43 41

Mona upptäckte att VÖL-schemat blev en tydlig signal från eleverna hur hon som lärare skulle planera sin undervisning. För eleverna blev schemat en möjlighet att få syn på sitt eget lärande.

Joakim däremot har arbetat med det muntliga. Eleverna tillsammans med Joakim hade fokuserat på textens innehåll. Säger texten något mer än det uppenbara?

Fil 2015-06-02 17 43 53

Hur är det att lyssna mellan raderna? Är det detsamma som att läsa mellan raderna? Hur tolkar man kroppsspråk?

Fil 2015-06-02 17 44 03Fil 2015-06-02 17 44 15

Fil 2015-06-02 17 44 26

Många intressanta diskussioner har eleverna haft. De har även fått träna sig att kunna argumentera och motargumentera. Allt detta har gjort att eleverna har blivit mer lyhörda inför varandra och för varandras åsikter. Nästa steg blir att i stället för det muntliga- att lyssna mellan raderna, börja kunna läsa mellan raderna. Vi tror att för den här gruppen eleverna har detta varit ett viktigt steg att börja i det muntliga och att de nu är mogna att gå vidare.

Ulla har arbetat med de yngsta eleverna i år F-1. Ulla har läst olika slags skönlitterära böcker men även en stor mängd faktaböcker. Eleverna har tränat mycket på att skapa egna inre bilder och sedan muntligt fått sätta ord och berätta om sin egna inre bilder. Eleverna har skrivit tillsammans bokstavssagor. På senare tid har Ulla tagit fram bilder som eleverna sedan har fått välja fritt att skriva egna sagor om.

Fil 2015-06-02 17 44 36Fil 2015-06-02 17 44 47Fil 2015-06-02 17 44 58

Jag berättade om mitt arbete kring reflektionsloggarna. Ni kan läsa om det här på bloggen i ett tidigare inlägg.

Förutom att vi lärare har haft en studiecirkel har vi ungefär en gång i månaden haft storsamling på skolan. Storsamling betyder att alla elever samlas på samma ställe och i detta arbete har vi lärare spelat upp en teater för eleverna som handlar om någon känd författare. Eleverna har stiftat bekantskap med Astrid Lindgren, Elsa Beskow, H C Andersen mfl. Efter teatern har eleverna arbetat i tvärgrupper, åldersblandat på olika sätt. Det har kunnat vara drama, bild, textskapande, textsamtal osv.

Vi har även läst väldigt mycket för våra elever. Vi har även sett till att det funnits god tillgång av litteratur. Föräldrar har varit involverade från första stund och har själva fått pröva på olika övningar. Så när vi nu gav eleverna möjlighet att göra sina röster hörda genom att skriva logg kring läsningen då kom bland annat detta fram.

  • Storsamlingarna har varit spännande för att se vad lärarna skulle hitta på.
  • Vi har lärt oss om olika författare, t.ex. Astrid Lindgren och hon som ritade sagor…hmhm ..Elsa Beskow.
  • Jag gillar att se berättelser i min hjärna, ungefär som bilder eller filmer. Det är så vi gör när vi gör bokstavssagor.
  • Jag gillar spågumman och detektiven bäst. (En läsande klass)
  • Jag ser kopplingen mellan storsamling, tvärgruppsarbetet och läsning.
  • Jag läser både mer och snabbare än när jag började i augusti.
  • Jag har börjat använda mig av konstnären när någon läser högt.
  • Jag använder fler stödstrukturer är tidigare.
  • Jag tycker att när storsamlingarna började att det var helt fantastiskt, och jag fick en chock när fröknarna spelade roller om författarna.
  • Jag brukar läsa för min lillebror.
  • Jag har aldrig läst så mycket som denna termin.
  • Jag har lärt mig att använda spågumman, reportern och konstnären.
  • Innan jag började i augusti lästa jag nästan ingenting men nu läser jag varje kväll och ibland på dagen.
  • Jag läser mer nu för jag tycker det är roligt.
  • Jag tycker om storsamlingarna för jag lär mig om författarna.
  • Jag läser mycket mer än tidigare.
  • Jag har fått strategier i läsning som att få hjälp i svåra meningar.

Vi är i varje fall väldigt stolta över elevernas engagemang och över vårt fina resultat i läsårets kvalitetsarbete. Ett arbete som med all säkerhet kommer att fortsätta in i nästa läsår då vi redan nu har många bra och fina tankar.

 

Att nå nya mål! Skolutveckling

I förra veckan arrangerade Pedagogiskpubgotland ett seminarium med Carina Schedvin som kallades för Pedagogisk Puls. Carina är forskarstuderande vid Åbo Akademi och pedagogisk handledare. Carina berättade om teoretiska bakgrundsmodeller på skolans kulturella och strukturella förutsättningar och hinder. Det var mycket intressant. Hon har skrivit flera avhandlingar som handlar om rektorer och utbildningssystem. Carina är för tillfället anställd på skoldialogen.

Carina började berätta om skillnader mellan Finland och Sveriges skolsystem och att i Finland har man läroplikt medan i Sverige har man skolplikt. Hon berättade om rektorers utbildning och om lärares utbildning. Det som jag tyckte var intressant av benämningen positiva skolor. Hur får man en positiv skola? Ja, det var olika saker som:

  • Oberoende av omvärlden inriktade man sig på att bevara och utveckla den egna skolan.
  • Betonar baskunskaper och regelbundna utvärderingar samt individanpassade kunskapskontroller.
  • Lärarna samverkade och utvecklade strategier för olika slags samarbeten.
  • Bredare pedagogisk palett alltså en varierad undervisning.
  • Lärarna har gemensamt regelverk för social fostran. (Det man har bestämt på arbetslagsmötet gäller).
  • Positiv förväntan på eleverna.
  • Ordning och reda – god arbetsmiljö.
  • God dialog mellan hem och skola.
  • Skolans primära nyttighet.

Vad gällde då för positiva skolledare?

  • Rektor är närvarande
  • Nätverka
  • Rektor är visionär och kan effektuera visioner.
  • Tydlig pedagogisk och didaktisk inriktning.
  • Samverkar med lärarna och har god insyn i lärarnas vardag.
  • Hög personlig profil.
  • Rektor arbetar efter down-up principen med hög förankring hos lärarna.
  • Positiv förväntan och stöttar lärarna i deras arbete med eleverna.
  • Skolan primära nyttighet.

Vid skolutveckling behöver man förändra i värderingarna menade Carina. Det tror jag också. Det som gör att man utvecklas är en samsyn och ett gemensamt mål. För att nå dit måste viktiga grunder etableras som gemensamma regler som alltid hålls oavsett vad man tycker. Ordning och reda i klassrumsmiljön. Tydlighet i ledarskap både från rektor men även lärare. Höga förväntningar på eleverna men även på varandra anser jag. Drivet och engagemanget att utveckla undervisningen tillsammans.

Till sist fick vi sätta oss och titta på vår egen skola. Hur ser vår kultur ut på skolan? Vilka förutsättningar har vi? Vilka hinder stöter vi på? Vart vill vi? Vilka mål? Hur når vi dit? mycket spännande var det och framförallt nyttigt. Vi vet i varje fall vad vi vill på vår skola. Nu ska vi bara se till att nå dit.