Kollegialt lärande vad betyder det?

I den grupp av lärare som jag ingår i träffs regelbundet och diskuterar pedagogiska frågor och planerar till #pedagogiskpubgotland. Vi kallar oss pedagogiska femman. Under juni månad träffades vi och spelade in en podcast för första gången. Det avsnittet sänds på webbsidan 10minuter.se. 

Screenshot 2014-07-02 12.42.59

Min resa mot läsning och lässtrategier

Jag har nog det Digitala Skollyftet att tacka att jag fick en spark där bak och tog tag i det där med läsning, läsförståelse, genrepedagogik. Något som hade under mycket lång tid legat och gnagt inom mig. Jag har skrivit här på min blogg tidigare att jag hade funderingar kring elevernas läsning och läsförståelse redan under min lärarutbildning. Funderingar som har växt sig allt starkare med tiden och åren med eleverna. Jag insåg att här måste vi göra något. Eleverna förstår uppriktigt sagt inte vad de läser och de har så dålig ordförståelse och begreppskunskap så jag blev orolig på riktigt. Detta var jag bara tvungen att göra något åt.

Efter att ha läst mängder av litteratur, tittat på föreläsningar på nätet, diskuterat med vänner och kollegor bestämde jag mig för att sätta i gång. Men det var väl strax innan jul som arbetet tog fart och resulterade i bloggen Miovi.se tillsammans med en klok och duktig kollega Marie Andersson. Allt hade väl sin grund i En läsande klass projektet.

I mitt klassrum har ändock arbetet pågått under hela detta läsår. Jag har arbetat mycket med att eleverna skriver sig till läsning genom att koppla ihop det med en historia som heter Leksaksfabriken. I ett matematikprojekt har vi arbetat med historien Häxan Grizelda från Matematica. Vi har arbetat med genrepedagogik och där började vi med Narrativa berättelser. Glimtar från dessa arbeten finner ni på Storkis123.se 

Jag har fortsatt att läsa om detta och följer ihärdigt gruppen på Facebook- En läsande klass. Där jag får mängder av idéer och tankar som verkligen är stöd och hjälp att utveckla min undervisning. I avhandlingen Att bedöma elevers läsförståelse. En jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår av Barbro Westlund får jag bara bekräftat att jag är på god väg. Jag läser precis boken Läsförståelse genom strukturerade textsamtal – för elever som behöver särskilt stöd av Monica Reichenberg och Ingvar Lundberg får jag bara återigen en bekräftelse över hur viktigt det är att vi arbetar aktivt med språket. Det är alla lärares viktigaste uppdrag anser jag.

Förutom att jag har testat och sett en gryende förändring i klassrummet har jag turen att träffa underbara kollegor här på Gotland som också brinner för skolan och att utveckla sig själva och sin undervisning. Vi är ett gäng lärare som träffs hemma i varandras kök och diskuterar pedagogik vilket är ett lyft. Men även på min arbetsplats finns viljan att förändra så till hösten har vi nog ett projekt på gång som har med läsning att göra. Sammanfattningsvis så kan jag bara säga att jag är nu ännu mer övertygad om att vi måste arbeta medvetet och aktivt med språket för att ge alla elever optimal förutsättning att utvecklas i samtliga ämnen. Grunden till det är att man har ett språk och förståelse för språkets innehåll.

Har jag trasslat till det?

I bland undrar man vad man håller på med. I bland undrar man om man inte har trasslat till det för sig. I bland undrar man hur ska jag gå vidare. I bland vill man skrika hjälp. Känner ni igen er?

Jag har skrivit om detta tidigare men jag vill ändå delge er min resa mot en bättre undervisning inom svenskämnet. Jag har under det senaste året läst mängder av litteratur både av Barbro Westlund, Pauline Gibbson, Johansson, Britt, Sandell Ring, Anniqa. Litteraturen har handlat om genrepedagogik och läsförståelse. Jag har studerat läroplanen och jag har läst det som finns att läsa på Skolverket angående språket och ämnet. Jag har tittat på föreläsningar på UR eller på kunskapskanalen.

Allt detta ledde till att jag har startat två projekt med min klass. Det ena är generpedagogik och vi startade i narrativa berättelser. Det är mycket spännande men även svårt. Det är många begrepp som jag har fått funderat kring för att jag själv måste förstå. Det andra projektet är att arbeta med läsförståelse och läsförståelsestrategier. Det ledde till ett samarbete med en vän och kollega Marie Andersson och den gemensamma bloggen MioVi.se 

Jag kom till en punkt den senaste veckan där jag insåg att jag har alldeles för lite tid och måste tänka om hur jag ska förena dessa två projekt. Samtidigt förstår jag nu att dessa två projekt har varit bra att de har löpt parallellt med varandra. Då jag inte hade tänkt klart vad avser generpedagogiken. Men nu börjar pusselbitarna ramla på plats och mycket tack vare eleverna. Den oro jag hade över hur de skulle förstå och ta till sig alla nya begrepp var obefogad. Trots att de bara går i år 1-3 så kan de ta till sig olika begrepp och relatera det till sina vardagsupplevelser.

Under en lektion i veckan fick jag då ett ”hallelujamoment”. Vi går precis igenom syfte och textens struktur. Tanken slår ner i mig mitt under lektionen så jag måste stoppa mig själv för att gå och skriva upp tanken som for igenom min hjärna. Eleverna tittar på mig med stora ögon och undrar vad jag håller på med. Jag fick en snilleblixt till en ny lektion svarar jag. De blir så klart genast nyfikna och vill veta mer. Men de får vänta. Jag förklarar att jag måste tänka klart först.

Mönstret börjar framträda för mig hur jag ska förena två viktiga projekt läsförståelse/genrepedagogik. Jag inser nu att jag har varit lite vilse men att allt börjar falla på plats och jag kan se gemensamma nämnare inom de två olika projekten. Jag börjar se hur jag kan utnyttja det ena med det andra och en lättnad sprider sig. Nu ska jag bara pröva och ompröva om det krävs tillsammans med mina elever.

Mina stapplande steg mot cirkelmodellen

I förra veckan började jag mina stapplande steg mot genrepedagogik och cirkelmodell. Jag har så länge velat pröva på allvar men i bland räcker inte tiden till som lärare och andra projekt kommer emellan. Men efter att gått med i det digitala skollyftet bestämde jag mig för att satsa målmedvetet kring detta område. Jag är övertygad om att genrepedagogiken gagnar alla elever oavsett om man har svenska som modersmål eller inte.

Under hösten har jag läst böcker, funderat, reflekterat för att till slut börja våga testa. Så som sagt i veckan började jag. Mina elever i klassen skulle precis börja ett nytt arbetsområde kring rymden och stjärnor. Jag visste att eleverna i år 2-3 hade arbetat med rymden under våren men för år 1 var det nytt.

Jag börjar alltid alla nya temaområden med att gå igenom min pedagogiska planering och tillsammans med eleverna skapar jag även ett bedömningsdokument. När det var klart fick eleverna berätta för mig vad de kunde om rymden och stjärnor. Svaren antecknade jag på tavlan som en tankekarta. Det visade sig att det var inte så mycket de kunde eller kom i håg. De reflekterade även över att de inte hade fått så mycket faktakunskaper utan de hade pysslat mest. Men vi får se när vi drar igång på allvar då brukar kunskaperna träda fram som de har erövrat tidigare.

Men det är nu jag tar ett annorlunda grepp än tidigare. Jag hade lånat ihop olika faktaböcker av olika svårighetsgrad. Dessutom hade jag flera vuxenfaktaböcker. Jag berättar för eleverna att de nu får titta i böckerna och läsa hur de vill, men de ska skriva upp frågor de får om rymden och stjärnor på ett papper.  På tavlan hänger jag dessutom upp ett papper där de ska skriva upp svåra ord och begrepp de stöter på i böckerna.

Nu satte en febril aktivitet i gång. Det diskuterades, lästes, undersöktes, frågades, jämfördes, funderades, eleverna var fullständigt uppslukade av böckerna även de svåraste faktaböckerna för vuxna. De skrev frågor och fler och fler svåra ord och begrepp skrevs upp på tavlan. När vi närmades oss rasten hade de inte ens tid att gå ut på rast. Jag var helt lycklig och jag ser fram emot nästa lektion.

Vi är inne i fas 1 i cirkelmodellen och ska nu bygga begrepp och få en förförståelse kring området rymden och stjärnorna. Det känns som vi är på god väg.

Läsa med sticka går det?

Följande inlägg publicerades i kväll på min andra blogg www.miovi.se

I dag gjorde jag flera kollegor nyfikna på Twitter med följande inlägg.

 

Men nu är det ju så att det inte jag som kom på detta utan du Marie Andersson. Idén är ju riktigt bra. Tanken är ju följande att när eleverna har blivit varma i kläderna och vi tillsammans har prövat och övat ska använda oss av stickorna när vi modellerar kring olika texter.

Man kan använda stickorna innan man börjar läsa en text genom att eleverna får fundera över vilka läsfixare de kan tänkas komma att behöva.

Under läsningen av en gemensam text och medan jag modellerar kan eleverna få använda stickorna för att visa vilken av läsfixarna jag använde just då.

Efter en läsning av en text kan vi ha en gemensam diskussion över vilka av läsfixarna man måste använda för att förstå texten som precis har blivit uppläst.

Eleven kan själv använda stickorna som stödstruktur vid muntligt samtal kring en text.

Jag tänkte också att det skulle vara spännande se om man kunde synliggöra skillnaden mellan olika geners med hjälp av stickorna. Då tänkte jag så här att man läser högt en saga och sedan en faktatext. Efter det diskuterar man vilka av läsfixarna man använder. Använder man någon läsfixare mer än någon annan osv.

Tanken slog mig precis i skrivandet stund att detta kan vara en hjälp för mig vid bedömning. Den enskilda elevens förmåga blir synliggjord genom att eleven visar vilka olika läsförståelsestrategier eleven använder sig av. Jag får möjligheten att rent visuellt se hur eleven tänker och reflekterar när de använder lässtickorna. Jag ser om eleven tar egna initiativ och använder sig av lässtickorna på ett säkert sätt samt hur eleven muntligt kan förklara hur hen tänkt. Jag ser även de elever som sneglar på sina kamrater och som agerar osäkert med lässtickorna, vilket ger mig en signal om vilka elever som är med på tåget eller inte.

Jag vet ju inte om detta nu kommer att fungera men det är ju värt ett försök. Återkommer när vi har testat.