En skola fylld med möjligheter

Vissa saker tar tid att reflektera kring och andra saker lämnas oberört. Men att medverka på den nationella konferensen ”En skolvärld fylld av möjligheter?! Digitalt läsande/skrivande och multimodalitet” som arrangerades av NCS och Skolverket lämnas inte oberört utan reflekterande under en längre tid.

För precis som titeln på konferensen ”En skolvärld fylld av möjligheter?!” är just det jag har fastnat för. Vi HAR verkligen möjligheten men det är snarare frågan OM vi tar vara på möjligheten. När jag tänker tillbaka på konferensen slår det mig hur mycket vi måste tänka förändring kring vår undervisning i skolan. Vi måste möta eleverna där de är och i det de är intresserade av. Jag slås också över vilka genvägar vi som pedagoger eventuellt måste ta för att möta eleverna. För det är nämligen så, att eleverna behöver lära sig vissa grundläggande färdigheter för att klara av och möta det samhälle som är i dag. Ett samhälle som kräver av sina medborgare att de är läs- och skrivkunniga.

När jag kom hem från konferensen kom lägligt en precis färsk bok hem i brevlådan. Boken heter Interaktiva medier och lärandemiljöer av Elza Dunkel & Simon Lindgren (red.)

2014-12-27 18.06.30

Boken blev verkligen ett komplement till det jag hörde på konferensen. Vad var det då som jag fastnade för på konferensen? Det är flera saker som jag här ska presentera för er.

Professor Christina Olin Scheller menade i sin föreläsning att vi måste lära eleverna vara analytiska. Något som även Göran Svanelid skriver om i sin nya bok De fem förmågorna i teori och praktik. Boken om The Big 5. Analysförmågan är den mest omfattande förmågan som återfinns i samtliga ämnen i Lgr 11. Analysförmågan är inte heller någon förmåga som vi kan vänta med att utveckla hos eleverna utan måste börjas med redan på förskolan. 

2014-12-27 17.43.16

Christina Olin Scheller menar också att med alla olika läsprojekt i Sverige i dag är bra men dessa saknar delar av en mer avancerade narrativa kompetens. Ett tips Christina lyfter fram är att använda sig av ”Fanfiction” i undervisningen.

Katarina Lycken Rüter lyfter fram vikten av att inte lämna våra elever ensamma i läsandet vilket också har blivit allt mer viktigt för mig som lärare. Katarina arbetar även mycket med bilderböcker på gymnasiet då de enligt Katarina gestaltar komplexa ämnen på ett överskådligt sätt. Jag arbetar också mycket med bilderböcker i min undervisning speciellt i matematik. Hon anser också att vi ska använda oss av olika digitala verktyg i undervisningen.

Marie Nordmark berättar bland annat om att klassrumsmiljön spelar en stor roll i textframställning. Något som jag tycker blir mer och mer viktigt och som flera författare skriver om i sina böcker det tillåtande klassrumsklimatet.

Till sist vill jag åter nämna det som Catarina Schmidt berör i sin föreläsning de populärkulturella mötesplatserna som ungdomar i dag befinner sig på. Kan det vara något som jag som lärare kan utnyttja i min undervisning?

Så sammanfattningsvis finns det det några saker som jag i varje fall ska fundera mer i kring och det är;
  • Hur utvecklar jag mina elevers analysförmåga?
  • Kan jag använda ”Fanfiction” i min undervisning? Passar det för elever i år 1-3?
  • Kan jag ytterligare utveckla bilderböckernas potential i alla ämnen jag undervisar i? Hur kan jag använda bilderböckerna? När ska jag använda dessa?
  • Har jag ett tillåtande klassrumsklimat? Är det något jag bör undersöka närmare? Hur integrerar eleverna med varandra i mitt klassrum? Är alla trygga och sedda?
  • Kan jag använda de populärkulturella mötesplatserna i min undervisning? Vilka platser befinner sig mina elever?
  • Kan jag använda digitala verktyg ännu mer i min undervisning? Hur då? När? Vad?

Nationell konferens dag 1.

Den 27 november samlades jag och några kollegor på flygplatsen i Visby för vidare färd mot Bromma och Stockholm för två dagar med Skolverket och Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS). Vi var spända och laddade för två innehållsrika dagar.

Vid konferensens start visade sig att det var 300 personer på plats från hela Sverige, förstelärare inom alla stadier, utvecklingsledare, skolledare, forskare och det var 200 personer till som var anmälda men fick inte plats.

Temat var En skolvärld fylld av möjligheter? Digitalt läsande/skrivande och multimodalitet.

Först ut var Christina Olin- Scheller, Professor i pedagogik, Karlstads universitet. Hennes föreläsning hette Ungas läsande och skrivande i ett föränderligt medielandskap. Enligt Christina ägnar sig mängder av barn och ungdomar åt att skriva, läsa och kommunicera via nätet. Den snabba digitala samhällsutvecklingen har förändrat villkoren för skolans undervisning och det krävs nya grepp från lärarna. Jag håller med i det och det ställer högre krav på oss som lärare att hitta nya vägar till attraktiva undervisningssituationer. Barn- och ungdomar befinner sig på informella lärmiljöer där miljön präglas av kollektiva och dynamiska processer där flera människor är inblandade, enligt Christina. Den motivation och drivkraft som våra elever har på nätet måste vi finna i vår undervisning.

Teach me to Think and analysis. Creating creativity and commitment through the digital world. Kan vara ett sätt att nå fram till eleverna, det tror jag med. Vi måste lära eleverna andra saker i dag än tidigare. Vi måste lära eleverna tänka analytiskt, skapa engagemang, motivation och kreativitet.

Det kan man göra genom ”Fanfiction”. Eleverna skriver skönlitterära berättelser i redan existerande fiktiva universum. Konsten är att ligga väldigt nära källtexten. För att skriva fanfiction krävs en mängd olika kompetenser som bland annat förståelsen för berättelsers uppbyggnad, kunna urskilja en intrig och skapa kreativa imitationer enligt Christina. Christina har skrivit boken Fiktionsförståelse för skolan som riktar sig till högstadiet och gymnasiet. Men jag ser inget hinder att man i de lägre åldrarna arbetar på detta sätt också.

Christina nämnde också alla de läsprojekt som finns i dag och bland annat det senaste en läsande klass. Enligt Christina är de gemensamma faktorerna med läsprojekten att de riktar sig till yngre läsare, det är fokus på skönlitteratur och speciellt genren romaner. Det som saknas är den tolkande läsförmågan, sakprosan, nya medier en förenklad syn på läsandet helt enkelt. Jag är benägen att hålla med. En tolkande läsförmåga är något som sker i ett sociokulturellt sammanhang.

Christina lyfter fram medierådet vid flera gånger där man kan läsa mer om barn- ungdomars internetvanor. Vad säger ni om att varannan 2-åring använder internet?

I samband med föreläsningen skickar Christina med oss två frågeställningar som man kan diskutera på era arbetsplatser.

  • På vilket sätt kan svenskundervisningen möta utmaningarna från informella lärmiljöer?
  • Vad behöver skolan och lärarna för att klara dessa utmaningar?

Nästa talare var Anna-Lena Godhe Fil.dr i tillämpad informationsteknologi föreläsningen hade fått namnet Bedömning av multimodala texter. Hennes avhandling heter Att skapa och bedöma multimodala texter. Förhandlingar i gränslandet. Detta är intressant så till vida att vi uppmuntrar eleverna att använda sig av multimodala verktyg i sina arbeten men hur bedöms dessa arbeten?

Även Anna-Lena sände med oss några diskussionsfrågor.

  • Diskutera i arbetslaget hur ni bedömer multimodala arbeten som era elever gör. Finns det explicita betygskriterier som relaterar till andra uttryckssätt än talat och skrivet språk?
  • Hur enkelt eller svårt är det att applicera styrdokumenten på multimodala uppgifter?
  • Kan ni tillsammans utforma en strategi kring multimodala uttryck bedöms? Kan ni ta hjälp av eleverna för att utforma denna bedömningsstrategi?

På eftermiddagen var det dags för valbara seminarier som man valt själv. Det första seminariet hette Formativ bedömning- parskrivning på datorer med Dan Åkerlund Lektor i medie- och kommunikationsvetenskap. Föreläsningen kanske inte blev så som rubriken utlovade men något fick jag ändock med mig. Enligt Dan gynnas elevers lärande och minnande av följande;

  • många uttryckssätt- modaliteter och medier- exempelvis färger, former, gester eller skriva, dramatisera, sjunga, filma och fotografera.
  • att känna till flera aspekter av det som ska läras – inte bara det som står i läroböckerna
  • interaktion med andra elever – de som är lika en själv, på samma nivå- det dialogiska klassrummet, vilket har betydelse när vi sätter samman grupper.
  • deras lärande och minnande gynnas även av att de vet när de lär, hur de lär och var de befinner i sig lärande.
  • att de får svar på sina frågor och hjälp under arbetet.

Att arbeta med digitala verktyg såsom dator, Ipad kallas för det ickelinjära lärande för att eleven kan lägga till, dra i från, flytta, infoga bild, ljud, film eller vad du vill. Det bjuder in till formativ bedömning hela tiden under processen.

Det sista seminariet för dagen hette Stärk språket med digitala verktyg med Cecilia Meijer skolledare för en precis nystartad skola som heter Steningehöjdens skola. Cecilia berättar hur de arbetar med digitala verktyg och att det är det som är fokus på den nya skolan. De har även fokuserat på lärandemiljön hur den är utformad. Deltagarna får även möjlighet att titta på olika appar som skolan använder sig av i sin undervisning.

En mycket givande och intressant dag och vi såg fram emot nästa dag.

Att krypa in bakom texten

Inledning

En tankeprocess startade hos mig efter det jag hade varit på en föreläsning med Barbro Westlund den 20 oktober i Visby. Hon pratade om faktatexter och att man skulle leda eleven in bakom texten för att på så sätt väcka engagemang och nyfikenhet. Det där låg och grodde inom mig. Samtidigt har jag läst flera olika böcker om språket och språkutveckling som ni kan se här på min blogg. Jag har även varit inne på portalen för språklyftet och läst några intressanta artiklar om textsamtalet skrivna av Gunilla Molloy och Anne-Marie Körling.

Det ledde till en annan start på det tema jag just för tillfället höll på och planera inom teknik för mina elever i år 1-3. Denna gång har jag tänkt på språket, byggandet av begrepp, genrepedagogik och skapandet av engagemang, lust och nyfikenhet. I temat ska eleverna arbeta med att skapa egna kylskåpsmagneter så förutom teknik kommer de att arbeta med fysik och bildämnet.

Uppstart

Till första lektionen hade jag tagit fram en bild på ett kylskåp, kylskåpsmagnet, magnetit och en fåraherde. Dessa bilder fäste jag på whiteboarden i klassrummet. Vi började prata om bilderna så att jag visste att alla elever förstod vad det var på bilderna. Det visade sig att kylskåpet, kylskåpsmagneten och bilden på stenen magnetit kunde lämnas utan större funderingar. Men bilden på den gamla mannen var klurigare. Vem var det? Hur ser han ut? Vad håller han i handen? Varför finns det får? Vad gör han? Vart befinner han sig? Frågor som till slut gav svaret fåraherde. Det var inte självklart för eleverna vad det var och vad en fåraherde gjorde. När vi hade utrett detta begrepp fick eleverna frågan Hur hör dessa bilder ihop?

Nu hade jag tänkt på Gunilla Molloys bidrag till modulen kring textsamtal på läslyftets portal. Texten heter; Samtal om text. Läsloggar en introduktion. Gunilla skriver där följande.

Tanken bakom detta undersökande skrivande är att vi ofta vet mer än vad vi är medvetna om. (Sid.2)

Jag tänkte att utifrån frågeställning låta eleverna tänka själva först och utifrån sina egna förutsättningar då undervisningen sker i c-form. Så de fick 20 minuter på sig att rita och skriva hur de trodde att bilderna hörde ihop. Det var knäpptyst och alla började arbeta.

När tiden var ute gick jag igenom alla elever som fick berätta hur de trodde bilderna hörde ihop. Jag drog streck mellan bilderna. Det är ett sätt att illustrera elevernas tankebanor. För efter alla hade fått säga sitt kunde vi även klart se vilka bilder som eleverna tyckte hörde ihop. Jag har även markerat med röda kryss under de bilder eleverna trodde var en ”luring” vilket innebär att jag som lärare har lagt in en bild som inte hör dit, tyvärr fåraherden 🙂 enligt eleverna.

2014-10-27 14.10.36

Reflektionen från den lektionen var att då jag hade givit alla elever en möjlighet att reflektera själva först så kunde alla elever även berätta om sina tankar. Precis som Gunilla Molloy även skriver om att eleverna vet mer än vad de är medvetna om. För deras tankar och reflektioner var mycket intressanta och de reflekterade även över kopplingen mellan magnet, magnetit och magnetism. Detta är kanske inte till utformningen en läslogg men som Molloy skriver;

Avsikten med läsloggen är att eleverna skall få möjlighet att samla sina egna tankar innan de möter kamraternas tankar i en diskussion. (Sid.4)

Andra lektionstillfället

Till detta tillfälle hade jag kopierat upp en faktatext om ”Magnetism är en osynlig kraft”. Det var till det här tillfället jag hade tänkt färdigt kring det Barbro Westlund pratade om att krypa in bakom en text.

Jag började med att eleverna fick fundera kring vad det var för genre på den text de precis hade fått av mig. Förslagen kom snart att det kunde vara en ”sanntext”, ”påriktigttext”. Eleverna har pratat mycket om källkritik och hade redan nu en känsla för att det kunde vara en faktatext men hittade inte rätt begrepp. Jag fick här hjälpa dem med begreppet faktatext.

Nästa fråga blev till eleverna vad en rubrik är och de kunde nu berätta att det var den text som stod längst upp på sidan och sammanfattade vad texten skulle handla om. Nu vara alla med på att det var en faktatext och det som stod i texten handlade om magnetism och att det med all säkerhet var sann.

Jag började läsa texten högt för eleverna och under tiden skulle de stryka under orden de tyckte var svåra eller som de inte förstod. När det var klart började jag om igen och tog mening för mening och skrev upp på whiteboarden de begrepp som de hade strukit under.

När det arbetet var klart fick de klura en stund om de kunde se några samband mellan orden. Precis som första gången ritade jag streck mellan begreppen.

2014-11-03 12.55.16

Efter en stund säger en elev i år ett att det saknas ett ord magnetisk, så jag skriver det ordet med blå text. På min fråga om de nu kan se några samband, så kunde eleverna det så klart och det ser ni även här som de blå strecken på tavlan.

Nu var det dags att krypa in bakom texten och det gör jag med berättelsen om fåraherden Mustafa som Hans Persson skriver i sin bok ”Nyfiken på naturvetenskap”. Mustafa upptäcker magnetismen av en slump. Då ett av hans lamm har krupit in i en grotta och Mustafas käpp fastnar i taket på grottan.

När jag har läst klart låter jag nu eleverna illustrera de inre bilder de har skapat kring berättelsen. Det är nu något väldigt spännande händer. Eleverna sätter sig i mindre grupper och börjar måla. Under tiden diskuterar de berättelsens innehåll och kopplar innehållet till den faktatext vi inledde lektionen med.

Reflektionen kring detta är hur engagerade eleverna är, de är nyfikna och vetgiriga. Ni ska veta att jag ännu inte har nämnt vilka begrepp vi ska arbeta med inom temat. Det enda jag har sagt efter första tillfället är att vi ska arbeta med kylskåpsmagneter. Trots det har eleverna redan benämnt flera begrepp som magnetism, magneter, magnetit och att de måste höra ihop. De har även pratat om att dra ihop sig och stöta ifrån. Eleverna är precis upp i den process som innebär att de bygger grunden till förståelsen av begreppet magnetism.

Tidigare har jag oftast börjat med en tankekarta där eleverna har fått berätta vad de vet om magneter. Utifrån tankekartan har de fått undersöka och laborera för att därifrån få en förståelse för magneter och magnetism. Det går det med, men de får inte språket och möjligheten att kunna sätta ord på det dom ser och undersöker samt som de sedan även ska formulera skriftligt.

På detta sätt ger jag eleverna chansen till ett språk. För när vi till slut är framme vid själva görandet kan de använda begreppen och förstå betydelsen och sätta begreppen i nya sammanhang.

Jag är mycket spänd på fortsättningen både hos eleverna och hos mig själv.

 

 

Elever granskar appar kritiskt som de använder i undervisningen

Jag blev tyvärr inte uttagen i går på Teachmeet i Visby men jag lägger ändock ut min planering kring hur mina elever kritiskt granskat appar.

Eleverna som har testat detta går i årskurs 1,2 och 3.
Lektionens mål:
Träna på att vara kritisk och kunna utvärdera appar.
Lektionens syfte:
Pröva apparna Bornholmslek och Läs och förstå genom att kritiskt granska dessa.
Vilka förmågor tränas?
Kommunikativa förmågor som att kunna motivera, framföra och bemöta argument.
Procedurförmåga genom att söka, samla, strukturera/sortera, att kritiskt granska.
Läroplanen:
Ur syftestexten för ämnet svenska.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.
Vid lektionens start går man igenom med eleverna lektionens mål, syfte och vilka förmågor som kommer att tränas, så det vet vad som förväntas av dem och vad som ska tränas. Då går det att utvärdera måluppfyllelsen vid lektionens slut.
Efter det går jag igenom den stödstruktur som eleverna ska använda sig av när de utforskar apparna. De ska titta på;
  • Utseendet på appen (Layouten).
  • Utformning (Var det lätt att förstå hur man skulle spela?)
  • Spelen (Var själva spelen bra?)
  • Är appen en hjälp att lära sig läsa och stava?
  • Något övrigt kring appen?
  • Betygsätta appen med hjälp av fem solar.

Under varje rubrik kunde eleverna anteckna det som var bra, mindre bra och om det hade väckts några frågor. Vi samtalar om vad orden betyder, hur de ska redovisa sina tankar och reflektioner så alla vet vad de ska göra.

Efter det presenteras att de ska utforska appen Bornholmslek. Eleverna arbetar två och två. I slutet av lektionen samlar man in vad eleverna har kommit fram till och antecknar det på whiteboarden eller liknande. Samla även in de blad där eleverna har antecknat sina funderingar.

Vid andra lektionstillfälle går du återigen genom samma mål, syfte och vilka förmågor som ska uppfyllas. Man samtalar om första lektionstillfället och hur det gick. Ni går återigen genom stödstrukturerna som är samma vid detta tillfälle. Det ska vara samma elevpar som även arbetar denna gång och det är för att du som lärare ska kunna se progressionen hos eleverna både hur de samarbetar, diskuterar men även hur de redovisar sina resultat både muntligt och skriftligt. Vid detta tillfälle fick eleverna undersöka appen Läs och förstå. När eleverna har undersökt klart samlas ni och eleverna redovisar sina resultat. Du antecknar det eleverna säger på tavlan.
Vid tredje lektionstillfället 
Lektionens mål:
Att träna på att kunna kritiskt granska.
Att träna på jämföra likheter och skillnader och att kunna se vad som är förändringen.
Lektionens syfte:
Använda ett Venn-diagram för att kunna se förändringen i det kritiskt granskade apparna.
Vilka förmågor tränas?
Metakognitiva förmågan genom att reflektera, värdera, tolka och ha omdöme om.
Analysförmåga genom att kunna jämföra likheter och skillnader.
Kommunikativa förmågan genom att kunna samtala, diskutera, redovisa, presentera och kunna framföra och bemöta argument.
Procedurförmåga genom att strukturera och sortera samt kritiskt granska information.
Till lektionen har jag förberett ett papper där jag har målat ett Venn-diagram på. Detta var första gången mina elever stötte på ett Venn-diagram så jag fick börja med att berätta vad det var och vad man brukade använda det till. I ena cirkeln skulle eleverna sammanfatta vad de kom fram till vid första tillfället med appen Bornholmslek. I andra cirkeln skulle eleverna sammanfatta vad de hade kommit fram till vid andra tillfället med appen Läs och Förstå. Efter det skulle de jämföra och se vad som var skillnaden mellan första och andra tillfället. Det skulle de anteckna i mitten av Venn-diagrammet alltså vad förändringen var. När de var klara fick de redovisa och jag antecknade det de hade kommit fram till på tavlan.
Nu kommer det viktigaste när vi var klara med detta kunde vi börja reflektera i helklass. Hade eleverna nått lektionens mål? Hade de fått träna? Hade de används sig av förmågorna? Detta brukar vara det roligaste tycker jag som lärare då eleverna nu får syn på sitt eget lärande med stöd av mig.
Till sist fick de återigen pröva något nytt Exit Ticket efter en idé av Dylan Wiliam. Med hjälp av vanliga post-it lappar skriver eleverna vad de har tyckt om lektionen och fäster lappen på tavlan innan de går ut på rast. De skriver vad de har lärt sig, eller inte lärt sig, bra saker, mindre bra saker. Man kan kalla det en utvärdering och du som lärare får en snabb överblick över vad eleverna har tyckt om lektionen.

Kollegialt lärande vad betyder det?

I den grupp av lärare som jag ingår i träffs regelbundet och diskuterar pedagogiska frågor och planerar till #pedagogiskpubgotland. Vi kallar oss pedagogiska femman. Under juni månad träffades vi och spelade in en podcast för första gången. Det avsnittet sänds på webbsidan 10minuter.se. 

Screenshot 2014-07-02 12.42.59

Träna aktiva val med teknik

Jag läser en 7.5 hp kurs i Teknik för pedagoger i förskola och i skola under sommaren vid Uppsala Universitet. En hemuppgift vi fick var att formge en namnskylt med vissa krav här kommer de;

  • Den skall visa tilltalsnamn och efternamn.
  • De skall gå att ta av och på.
  • Man skall inte behöva vara närmare än 1 meter för att kunna läsa texten.
  • Den får inte vara tröttande eller obekväm att bära.
  • Den ska tålas att tappa i golvet.
  • Den får inte förstöra kläderna.
  • Den skall inte förstöras av lite väta (regndroppar).
  • Den skall vara beständig (tåla en smula nötning, inte vissna, mögla, ruttna, torka sönder).
  • Den får inte kosta dig mer än ett par kronor men skall ändå ge ett något gediget intryck.

Samtidigt så skulle man fundera om det fanns ett antal problem och möjligheter att ta ställning till och det finns det så klart, här har ni några exempel;

Material

  • Trä
  • Metall
  • Papp
  • Plast
  • Glas
  • Spegelglas
  • Järn
  • Koppar
  • Aluminium
  • Lera
  • Tyg
  • Läder

Fästmetod

  • Nål
  • Spänne
  • Klämma
  • Kardborre
  • Sytråd
  • Magnet
  • Säkerhetsnål
  • Klädnypa

Detta är ju verkligen en smart idé till lektion i teknik och blanda in flera ämnen som bild eller matematik. Be eleverna att samla material hemma som kan tänkas behövas till att skapa en namnskylt och att de tar med sig det till skolan. Eleverna kan ha diskussioner kring hur de ska tillverka namnskylten, vilket material de ska använda, för- och nackdelar med olika material, layouten, kostnad, träna på att skissa på förslag, dokumentera och utvärdera. Ja det finns en mycket man kan göra inom ämnet teknik genom att bara formge en namnskylt.

Strand 012

Här är min namnskylt. Jag använde mig av grönt papper från pappersinsamlingen klippte till det med en mönstersax, skrev mitt namn med en svart tuschpenna. Laminerade och slog ett hål med hålslagaren, trädde i en tråd som jag har sparat från något klädesplagg, letade upp en säkerhetsnål och trädde i tråden. Klart! Men inte speciellt unikt, men det är jag helt övertygad om att eleverna kommer att fixa. Jag fick använda mig av teknisk utrustning såsom, sax, lamineringsapparat, hålslagare och en säkerhetsnål som man sedan kan spinna vidare på hur de fungerar.

 

Vad är sommarlov för en lärare?

Vad är sommarlov för en lärare? De flesta sneglar avundsjukt på lärares ”långa” semester och fäller kommentaren att vi lärare har det bra. Vad de inte förstår eller vet är att det är välbehövliga veckor för återhämtning av energi och vila. De flesta av oss arbetar långt mer än de 45 timmar som är vår arbetsvecka så vi har arbetat in vår semester flera gånger om.

Skulle ni fråga min man så skulle han svara jag ser ingen skillnad på när Ulrika arbetar eller när Ulrika har sommarlov. Vad är det då han ser? Jo, böcker, böcker och böcker…..004

Det här är några av dem som jag redan har studerat, läst och reflekterat kring. Jag älskar att läsa. För det mesta så är det skönlitterära  böcker under mitt sommarlov men i år så deltar jag i en bokcirkel kring ”Stärk språket stärk lärandet” av Pauline Gibbson. Jag läser en sommar kurs i teknik vid Uppsala Universitet så min läsning blandas med faktaböcker, helt okej tycker jag.

Sommarlov för mig är att kunna läsa vad jag vill, reflektera över min undervisning, skriva ner tankar, idéer som ploppar upp, utbyta idéer med kollegor på Twitter, bloggar eller någon facebooksgrupp. Ni förstår kanske varför min man säger att han inte ser någon skillnad. Men för mig är det skillnad. Skillnaden är när jag gör det och att jag själv bestämmer när det ska ske. Vad menar jag med det?

Jo, mellan allt läsande och reflekterande ser jag en film, umgås med goda vänner, åker och badar, gosar med mina syskonbarn, äter gott och dricker gott på någon fin restaurang, grillar, motionerar, bökar i mina rabatter och njuter av växtligheten, går natur- och kulturstigar, åker och shoppar med en god vän ja, listan kan göras lång. Det är allt detta jag hämtar min energi och kraft. Mellan dessa energiladdningar läser jag, bloggar eller skriver någon uppgift till sommarkursen men jag gör det när jag vill, tidigt på morgonen, mitt på dagen eller sent på kvällen. Det är sommarlov för mig.

 

Hushåll 1813

I sommar så passar jag på att gå en kurs vid Uppsala Universitetet som heter Teknik för pedagoger i förskola och skola. Jag passar på av flera olika anledningar. För det första är det roligt att plugga, för det andra behöver jag poängen för att utöka min behörighet i lärarlegitimationen och för det tredje jag kan fokusera på min kurs utan att behöva arbeta samtidigt.

En övning som vi genomförde var kopplat till hushåll då och nu. På ett vanligt enkelt papper fick vi skriva 1813 och sedan var det bara att sätta i gång att fundera på vad som symboliserar ett hushåll 1813, här är det ett förslag;

 

Hushåll 1813 I Lgr 11 sid 269 står det att undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleven ska ges möjlighet att utveckla en förståelse för att teknisk verksamhet har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön.

Tillbaka till övningen som verkligen var bra, då man fick tänka till och rota runt i minnet. Hur var det nu på 1800-talet? Vad fanns det för maskiner? Fanns det el? Fanns bilen? och så vidare det är ju faktiskt inte för så länge sedan. Men det krävs ändock att du har förkunskaper för att genomföra en sådan här övning. Spontant när jag genomförde denna övning tänkte jag wow! Detta kan man göra med en årskurs 6. Men det är inte en övning jag skulle inleda med, utan eleverna måste få en chans att erövra kunskap om livsvillkoren under 1800-talet först.

Sedan fick vi rita en nya tankekarta och nu så skrev vi på papperets mitt hushåll 2013 i stället. Nu slås man av att grunden finns där, alltså samma innehåll såsom värme, förvaring, men att det har skett en otrolig teknikutveckling på 200 år.

När jag nu sitter här och skriver så blir jag tvungen att tänka om vad avser övningen och när det ska introduceras. För jag slås av att man visst kan genomföra denna övning utan att eleven har tillräckligt med förförståelse. Utan man kan göra på följande vis. Konstruera en hemläxa där eleven tillsammans men en mor- eller farförälder sätter sig ner och gör en tankekarta som heter ”Hushåll 1913” och en ”Hushåll 2013”. I interaktion med en närstående kommer eleven att öva på flera förmågor inom teknikämnet såsom;

  • värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och
  • analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.

När eleven kommer tillbaka till skolan kan vi ha en diskussion över vad de har kommit fram till men även locka till nyfikenhet hur såg då ett hushåll 1813 ut? Nu har vi även chansen att koppla teknik med ämnet historia och arbeta tematiskt.

Citat ”Teknikundervisningen bidrar även till att uppmärksamma eleverna på vilken betydelse tekniken kommit att spela i människans liv, på gott och ont, vilket återigen motiverar ett kritiskt reflekterande förhållningssätt”. Sid 124 Ur Teknikdidaktik av Veronica Bjurulf.

Eller med anledning av citatet kan denna övning vara en inledning på temat hållbar utveckling där eleverna kan utgå från hushåll eller hus och titta på hur ser utvecklingen ut vad avser bostäder. Vilket material använder man? Hur höll man värmen? Hur såg isoleringen ut? Är materialet vi bygger med miljövänligt?

Ja som ni ser, helt plötsligt hade jag flera ingångar till undervisning tack vare en enkel övning som heter Hushåll 1813.

#SETT 2013

Jag har varit på många mässor, utbildningar, kurser och seminarium men sällan har jag fått så många intryck så att det har tagit dagar att smälta dessa. Förra veckan var det dags för #SETT 2013 i Kista. SETT- Skandinaviens mest intressanta mässa och konferens om det moderna lärandet i skolan enligt broschyren man fick vid mässans öppnande.

Jag kan hålla med om att det var en gigantisk mötesplats för det digitala lärandet. Massor av olika människor från hela Sverige möttes och diskuterade lärandet både högt och lågt. Jag insåg att jag ännu har mycket att lära mig om den digitala världen. Många intressanta möten skedde mellan gamla vänner och nya vänner som brinner för att utveckla sin undervisning tillsammans med sina elever. Jag hade förmånen att vara där och uppleva detta.

Jag var på en hel del seminarium under dessa två dagar och här är min lista över saker jag ska testa i min framtida undervisning.

  • Screencasting färgmarkera elevernas texter och ge feedback genom muntlig inspelning.
  • Titta på m.socrative.com vad är det?
  • Ta vara på mina möjligheter på Youtube.
  • Träna eleverna att klara motgångar.
  • De fem viktigaste psykologiska behoven som eleverna måste nå för att må bra trygghet, utveckling, betydelsefullhet, gemenskap, meningsfullhet hur ska jag utveckla det?
  • Titta in på kunskapshubben
  • Titta in på mattenauterna
  • Titta in på bibblis
  • Utveckla undervisningen så att eleverna kan maila till varandra eller släktingar faktauppgifter, skrivuppgifter..
  • Utveckla barnboksprojekt.
  • Kolla mentimeter
  • Starta i problemen och sedan färdighetsträna.
  • Lära mig Minecraft
  • Kolla vad poplett är
  • Hur gör jag QR-koder
  • Vad är fotobabble
  • Hur gör man loggljudbok?
  • Testa att göra prov genom SMS
  • Kolla scratch.
  • Testa GeoGebra.

Bra saker jag hörde under dessa två dagar som jag ska bära med mig i mitt framtida yrkesutövande.

  • Bra pedagogiska frågor som; Vad gör vi med pedagogiken? Barnen vill lära sig hur gör vi då?
  • Digitala + pedagogik = sant.
  • Lätt att fastna i tekniken men man får inte glömma lärandet och pedagogiken. Det tillsammans skapar lärandet.
  • Eleverna måste tänka och reflektera över andras svar.
  • Respekt för elevernas skapande.
  • Fastna inte i appträsket.
  • Viktigt att arbeta med riktiga uppgifter.
  • Alternativa verktyg kan lyfta eleverna.
  • Appen betyder ingenting förrän den sätts i ett pedagogiskt sammanhang.
  • Använde datorn i matematik då det blir fokus på matematik och eleven kopplar ifrån finmotoriken.

Jag vill varmt rekommendera denna mässa till alla mina kollegor. Håll utkik nästa år är det dags igen.