Läsning och soppa hör det ihop?

Ja, det gör det! I varje fall på AtheneFardhem där jag arbetar. Som tradition anordnar vi en soppkväll varje höst där vi bjuder in föräldrar, syskon och elever till en soppkväll på skolan. Det här läsåret har vi ”Läsning” som utvecklingsområde så temat för kvällen var så klart läsning. På borden över hela skolan stod det böcker som skulle bjuda in till läsning under kvällen.

2014-11-19 17.54.052014-11-19 17.54.08

 

Förutom böcker så var det dukat för nybakat bröd och morotssoppa.

2014-11-19 17.55.59

Men innan man fick hugga in på soppan så skulle man leta rätt på bokstäver i ordjakten. Fritidspersonalen på skolan hade förberett genom att ta närbilder på olika platser på skolan. Bilderna samlade vi på ett gemensamt dokument, åtta bilder blev det. När de gick runt på skolan och letade efter bilderna och hittade de rätt så hittade de nu i stället en bokstav. Lyckades de få ihop åtta bokstäver kunde de skapa ordet Spågumma!

2014-11-20 08.23.11

Både barn och föräldrar sprang kors och tvärs på skolan och det var lite klurigt tyckte de allt. Men det var många som även löste uppgiften till slut. Efter ordjakt och soppa kunde man köpa kaffe och goda kakor av år 5. Alla gick hem nöjda och glada.

Allt detta fick jag som idé när jag läste ett blogginlägg av Ninna Kristiansen så ett tack till henne. Det är det bästa med det utvidgade kollegiet.

Hur gör man sedan?

2014-11-22 17.53.36

Har precis läst Läsdidaktik Efter den första läsinlärningen av Astrid Roe. Boken handlar om hur viktig läskompetensen är för lärandet. Men att läsningen inte är en färdighet man lär sig och sedan kan man det resten av sitt liv utan det är något man hela tiden måste träna på.

Mycket hänger på vilken läsundervisning eleven får i skolan. Boken är blandad med forskning, teori och praktik. Arbetar man med elever i från år 4 och uppåt är detta en bok att rekommendera, då den innehåller konkreta tips på undervisning.

Något som man hör mer och mer om och som jag även kan läsa om i denna bok är hur viktigt det är med elevers motivation och lust. En viktig fråga och en utmaning i dag är hur vi skapar det i klassrummet. Många gånger tror jag att eleven måste ha motiv och ett mål med lektionen och undervisningen.

Man lyfter också vikten av att elever möter många olika slags texter och att man verkligen arbetar med texterna både muntligt och skriftligt tillsammans. Författaren lyfter också vikten av att vi ställer rätt och bra frågor till eleverna. Vi bör som lärare lägga mer tid på att tänka ut bra frågor till innehållet vi ska undervisa om.

Till sist och som även lyfts fram i boken är högläsningen. Sluta aldrig läsa högt för eleverna oavsett om det är en treåring på förskolan eller en gymnasieelev.

Mina tankar har skapat eget mönster

2014-10-24 14.40.41

Efter att vid flera tillfällen sett att man rekommenderar att läsa boken Tankens Mosaik av Ellin Oliver Keene & Susan Zimmermann så får jag nu också göra min röst hörd vad avser denna bok. Jag har förstått hos tidigare läsare att boken var intressant och mycket bra och jag kan bara instämma.

Det bästa med boken är faktiskt att den inte är så akademisk. Vad menar jag med det? Författarna har skrivit boken som om den vore en roman. De blandar egna tankar och erfarenheter med fallbeskrivningar från olika klassrum. I slutet av varje kapitel finns det en checklista på tillvägagångssätt när man ska arbeta med olika läsförståelsestrategier.

När jag läser boken gör jag direkta textkopplingar till mig själv som lärare och mitt klassrum. Bokens innehåll får mig att tänka på olika lektioner jag själv har haft och hur jag skulle ha kunna utvecklat dessa rent språkligt. Det är den största behållningen anser jag.

Jag inser hur mycket mer och ofta jag behöver arbeta med texter i klassrummet, modellera för mina elever så de ser hur man ska tänka som en god läsare. Jag slås också av något som jag tror att vi har tenderat fastna i i dagens undervisning den ytliga läsningen. Vi har elever som kodar av och läser flytande MEN förstår inte textens djupare innebörd. Men även elever som inte förstår sin egen förståelse. De förstår inte vad de ska förstå om textens innehåll helt enkelt.

Jag ska nu efter höstlovet starta upp ett nytt arbetsområde inom naturvetenskap/teknik. Vid min lektionsplanering kom jag på mig själv att redan tänka annorlunda kring den faktatext jag ska använda. Jag kan bara tacka författarna för att de öppnat mina ögon. Men även de tankar som legat och grott i min hjärna nu kommer att förverkligas.

Skriva, läsa och lära

2014-10-22 11.34.47

Jag har precis läst klart följande bok av David Rose & J.R Martin; Skriva Läsa Lära Genre, kunskap och pedagogik. Om man är intresserad av genrepedagogik ska man läsa denna bok där man kan följa Sydneyskolans forskning och arbete med genrebaserad skrivinlärning.

Boken ger en pedagogiska verktyg och vägledning hur man effektivast integrerar språk och lärande i undervisningen. Jag har den senaste tiden läst flera böcker kring språket, lyssnat på föreläsningar och alla är rörande överens om att vi måste börja vägleda, modellera mer för våra elever. Vi måste diskutera, samtala om språket. Vi måste hjälpa eleverna att skaffa sig stödstrukturer i arbetet med språket oavsett vilket ämne man undervisar i.

Jag har börjat mer medvetet arbeta med språket med eleverna i de lägre åldrarna. Jag har fortfarande en lång väg att gå men att bara ha börjat känns bra i magen. Läs gärna boken om du har tankar kring detta.

Att vägleda och bli vägledd i litteraturen som samtalsgrund

I går hade vi förmånen att här på Gotland få lyssna på Barbro Westlund. Hon utgick från sin bok Att undervisa i läsförståelse och hon pratade om boken Att bedöma läsförståelse. Trots att jag har lyssnat på Barbro tidigare och även sett en del program på UR så lär man sig hela tiden nya saker.

Förutom att man får en repetition av det man hade hört och läst tidigare väcks nya tankar såsom; Hur använder vi språket med eleverna? Är eleverna medvetna om målen? Vilka av mina elever gör olika textkopplingar? Tänker jag som lärare på att vara språkutvecklare även när jag undervisar i andra ämnen än svenska? Arbetar jag med analytisk läsförståelse? Har jag ett utvecklat metaspråk kring bedömning av läsförståelsen? Väljer jag ut böcker till högläsning på ett medvetet sätt?

Jag reflekterar över att jag behöver tänka igenom min undervisning igen, och igen…… något man aldrig ska sluta att göra. Precis som Barbro är jag intresserad och influerad av Hattie, Dylan Wiliam, Lundahl och tanken slår mig hur kan jag förena dessa i min undervisning.

Intressanta forskningsområden under 2015

Barbro berättar om några intressanta forskningsområden som kommer arbetas med under 2015.

  • Närläsning
  • Att läsa informationstexter
  • Textkomplexitet
  • Att skriva argumenterande text baserat på källor
  • Digital literatcy

Jag ser även många paralleller i Barbros föreläsning med genrepedagogiken, något som jag började arbeta med förra läsåret. Där har jag ännu mycket att lära och prövar mig trevande fram. Men jag tror på att ”packa upp texter” bearbeta dessa för att sedan eleverna ska kunna skapa egna.

Nu ska jag läsa, reflektera och titta närmare på en del av de saker som Barbro tog upp på föreläsningen. Återkommer förmodligen med tankar och idéer om detta här igen.

Uppdrag förstelärare

Sedan den 15 augusti är jag förstelärare och det känns stort och ansvarsfullt. Mitt utvecklingsområde är läsning/läsförståelse och bakgrunden till det är att läsning och läsförståelsen har gått ner hos de svenska eleverna. Mitt andra uppdrag är att utveckla det kollegiala samarbetet. Med ett öppet klimat och öppet sinne för att ta del av varandras kunskaper ökar elevernas trygghet. Med ökad trygghet ökar även måluppfyllelsen.

Här kommer lite av vad vi redan har hunnit med på vår arbetsplats då vårt kvalitetsarbete är inriktat mot läsning.

Hur gör man då?

Vid skolstart så hade jag skrivit ihop en liten pjäs som handlade om de olika lässtrategier som återfinns i materialet från ”En läsande klass”. Personalen på skolan spelade de olika karaktärerna medan jag högläste ur en bok. Detta gjorde vi första dagen på höstterminen då både elever och föräldrar hade samlats. Vi önskade eleverna välkomna tillbaka till ett läsrikt skolår.

I varje klassrum sker det en medveten högläsning varje dag. Med det menar jag att vi vuxna modellar högt för eleverna för att tydligt visa eleverna hur man använder olika lässtrategier. Vi genomför även olika övningar i samband med högläsningen.

Storsamling

På vår skola har vi något som vi kallar storsamling en gång i månaden ungefär. Då samlas alla elever och vi lärare spelar upp en pjäs för eleverna som är kopplat till det kvalitetsarbete vi driver på skolan. I år är då temat läsning och läsförståelse.

Första storsamlingen hade rubriken folksagor. Jag hade skrivit ihop en pjäs där vi presenterade folksagans ursprung. Eleverna fick stifta bekantskap med Charles Perrult, Bröderna Grimm, Asbjörnsen & Moe samt sagorna i Tusen och en natt. Sedan samlas eleverna i respektive klassrum och samtalar om det de har sett. Vi passade även på att repetera de typiska dragen för sagor.

Efter förmiddagsrasten samlas sedan eleverna i tvärgrupper. I tvärgrupperna har vi elever från förskoleklass till år 6. Denna gång så läste jag upp en saga som var nedtecknad av norrmännen Asbjörnsen & Moe som hette Tuppen och hönan i hasseldungen. Under tiden jag högläste modellerade och ställde jag frågor till eleverna så att de aktivt blev tvungna att använda sig av olika strategier. Till sist fick de måla en inre bild de hade fått under högläsningen. När de var klara lade vi bilderna i kronologisk ordning och återberättade tillsammans sagan en gång till.

Föräldrasamverkan

Under förra veckan (v.39) hade vi föräldramöte för hela skolan. Efter att föräldrar hade fått information av rektorer så samlades vi i respektive klassrum. Ett mål denna kväll var att informera föräldrarna och synliggöra det övergripande tema vi har för läsåret läsningen. Så i varje klassrum högläste vi och modellerade vi precis som vi gör när vi har eleverna för att de till sist skulle skapa en egen bild de hade fått under högläsningen. Innan de lämnade klassrummet för kvällen skulle de också lämna ”feedback” på kvällen genom att skriva på en post-it lapp. Kvällen blev mycket uppskattad av föräldrarna.