Nationell konferens dag 1.

Den 27 november samlades jag och några kollegor på flygplatsen i Visby för vidare färd mot Bromma och Stockholm för två dagar med Skolverket och Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS). Vi var spända och laddade för två innehållsrika dagar.

Vid konferensens start visade sig att det var 300 personer på plats från hela Sverige, förstelärare inom alla stadier, utvecklingsledare, skolledare, forskare och det var 200 personer till som var anmälda men fick inte plats.

Temat var En skolvärld fylld av möjligheter? Digitalt läsande/skrivande och multimodalitet.

Först ut var Christina Olin- Scheller, Professor i pedagogik, Karlstads universitet. Hennes föreläsning hette Ungas läsande och skrivande i ett föränderligt medielandskap. Enligt Christina ägnar sig mängder av barn och ungdomar åt att skriva, läsa och kommunicera via nätet. Den snabba digitala samhällsutvecklingen har förändrat villkoren för skolans undervisning och det krävs nya grepp från lärarna. Jag håller med i det och det ställer högre krav på oss som lärare att hitta nya vägar till attraktiva undervisningssituationer. Barn- och ungdomar befinner sig på informella lärmiljöer där miljön präglas av kollektiva och dynamiska processer där flera människor är inblandade, enligt Christina. Den motivation och drivkraft som våra elever har på nätet måste vi finna i vår undervisning.

Teach me to Think and analysis. Creating creativity and commitment through the digital world. Kan vara ett sätt att nå fram till eleverna, det tror jag med. Vi måste lära eleverna andra saker i dag än tidigare. Vi måste lära eleverna tänka analytiskt, skapa engagemang, motivation och kreativitet.

Det kan man göra genom ”Fanfiction”. Eleverna skriver skönlitterära berättelser i redan existerande fiktiva universum. Konsten är att ligga väldigt nära källtexten. För att skriva fanfiction krävs en mängd olika kompetenser som bland annat förståelsen för berättelsers uppbyggnad, kunna urskilja en intrig och skapa kreativa imitationer enligt Christina. Christina har skrivit boken Fiktionsförståelse för skolan som riktar sig till högstadiet och gymnasiet. Men jag ser inget hinder att man i de lägre åldrarna arbetar på detta sätt också.

Christina nämnde också alla de läsprojekt som finns i dag och bland annat det senaste en läsande klass. Enligt Christina är de gemensamma faktorerna med läsprojekten att de riktar sig till yngre läsare, det är fokus på skönlitteratur och speciellt genren romaner. Det som saknas är den tolkande läsförmågan, sakprosan, nya medier en förenklad syn på läsandet helt enkelt. Jag är benägen att hålla med. En tolkande läsförmåga är något som sker i ett sociokulturellt sammanhang.

Christina lyfter fram medierådet vid flera gånger där man kan läsa mer om barn- ungdomars internetvanor. Vad säger ni om att varannan 2-åring använder internet?

I samband med föreläsningen skickar Christina med oss två frågeställningar som man kan diskutera på era arbetsplatser.

  • På vilket sätt kan svenskundervisningen möta utmaningarna från informella lärmiljöer?
  • Vad behöver skolan och lärarna för att klara dessa utmaningar?

Nästa talare var Anna-Lena Godhe Fil.dr i tillämpad informationsteknologi föreläsningen hade fått namnet Bedömning av multimodala texter. Hennes avhandling heter Att skapa och bedöma multimodala texter. Förhandlingar i gränslandet. Detta är intressant så till vida att vi uppmuntrar eleverna att använda sig av multimodala verktyg i sina arbeten men hur bedöms dessa arbeten?

Även Anna-Lena sände med oss några diskussionsfrågor.

  • Diskutera i arbetslaget hur ni bedömer multimodala arbeten som era elever gör. Finns det explicita betygskriterier som relaterar till andra uttryckssätt än talat och skrivet språk?
  • Hur enkelt eller svårt är det att applicera styrdokumenten på multimodala uppgifter?
  • Kan ni tillsammans utforma en strategi kring multimodala uttryck bedöms? Kan ni ta hjälp av eleverna för att utforma denna bedömningsstrategi?

På eftermiddagen var det dags för valbara seminarier som man valt själv. Det första seminariet hette Formativ bedömning- parskrivning på datorer med Dan Åkerlund Lektor i medie- och kommunikationsvetenskap. Föreläsningen kanske inte blev så som rubriken utlovade men något fick jag ändock med mig. Enligt Dan gynnas elevers lärande och minnande av följande;

  • många uttryckssätt- modaliteter och medier- exempelvis färger, former, gester eller skriva, dramatisera, sjunga, filma och fotografera.
  • att känna till flera aspekter av det som ska läras – inte bara det som står i läroböckerna
  • interaktion med andra elever – de som är lika en själv, på samma nivå- det dialogiska klassrummet, vilket har betydelse när vi sätter samman grupper.
  • deras lärande och minnande gynnas även av att de vet när de lär, hur de lär och var de befinner i sig lärande.
  • att de får svar på sina frågor och hjälp under arbetet.

Att arbeta med digitala verktyg såsom dator, Ipad kallas för det ickelinjära lärande för att eleven kan lägga till, dra i från, flytta, infoga bild, ljud, film eller vad du vill. Det bjuder in till formativ bedömning hela tiden under processen.

Det sista seminariet för dagen hette Stärk språket med digitala verktyg med Cecilia Meijer skolledare för en precis nystartad skola som heter Steningehöjdens skola. Cecilia berättar hur de arbetar med digitala verktyg och att det är det som är fokus på den nya skolan. De har även fokuserat på lärandemiljön hur den är utformad. Deltagarna får även möjlighet att titta på olika appar som skolan använder sig av i sin undervisning.

En mycket givande och intressant dag och vi såg fram emot nästa dag.

Hur gör man sedan?

2014-11-22 17.53.36

Har precis läst Läsdidaktik Efter den första läsinlärningen av Astrid Roe. Boken handlar om hur viktig läskompetensen är för lärandet. Men att läsningen inte är en färdighet man lär sig och sedan kan man det resten av sitt liv utan det är något man hela tiden måste träna på.

Mycket hänger på vilken läsundervisning eleven får i skolan. Boken är blandad med forskning, teori och praktik. Arbetar man med elever i från år 4 och uppåt är detta en bok att rekommendera, då den innehåller konkreta tips på undervisning.

Något som man hör mer och mer om och som jag även kan läsa om i denna bok är hur viktigt det är med elevers motivation och lust. En viktig fråga och en utmaning i dag är hur vi skapar det i klassrummet. Många gånger tror jag att eleven måste ha motiv och ett mål med lektionen och undervisningen.

Man lyfter också vikten av att elever möter många olika slags texter och att man verkligen arbetar med texterna både muntligt och skriftligt tillsammans. Författaren lyfter också vikten av att vi ställer rätt och bra frågor till eleverna. Vi bör som lärare lägga mer tid på att tänka ut bra frågor till innehållet vi ska undervisa om.

Till sist och som även lyfts fram i boken är högläsningen. Sluta aldrig läsa högt för eleverna oavsett om det är en treåring på förskolan eller en gymnasieelev.

Att krypa in bakom texten

Inledning

En tankeprocess startade hos mig efter det jag hade varit på en föreläsning med Barbro Westlund den 20 oktober i Visby. Hon pratade om faktatexter och att man skulle leda eleven in bakom texten för att på så sätt väcka engagemang och nyfikenhet. Det där låg och grodde inom mig. Samtidigt har jag läst flera olika böcker om språket och språkutveckling som ni kan se här på min blogg. Jag har även varit inne på portalen för språklyftet och läst några intressanta artiklar om textsamtalet skrivna av Gunilla Molloy och Anne-Marie Körling.

Det ledde till en annan start på det tema jag just för tillfället höll på och planera inom teknik för mina elever i år 1-3. Denna gång har jag tänkt på språket, byggandet av begrepp, genrepedagogik och skapandet av engagemang, lust och nyfikenhet. I temat ska eleverna arbeta med att skapa egna kylskåpsmagneter så förutom teknik kommer de att arbeta med fysik och bildämnet.

Uppstart

Till första lektionen hade jag tagit fram en bild på ett kylskåp, kylskåpsmagnet, magnetit och en fåraherde. Dessa bilder fäste jag på whiteboarden i klassrummet. Vi började prata om bilderna så att jag visste att alla elever förstod vad det var på bilderna. Det visade sig att kylskåpet, kylskåpsmagneten och bilden på stenen magnetit kunde lämnas utan större funderingar. Men bilden på den gamla mannen var klurigare. Vem var det? Hur ser han ut? Vad håller han i handen? Varför finns det får? Vad gör han? Vart befinner han sig? Frågor som till slut gav svaret fåraherde. Det var inte självklart för eleverna vad det var och vad en fåraherde gjorde. När vi hade utrett detta begrepp fick eleverna frågan Hur hör dessa bilder ihop?

Nu hade jag tänkt på Gunilla Molloys bidrag till modulen kring textsamtal på läslyftets portal. Texten heter; Samtal om text. Läsloggar en introduktion. Gunilla skriver där följande.

Tanken bakom detta undersökande skrivande är att vi ofta vet mer än vad vi är medvetna om. (Sid.2)

Jag tänkte att utifrån frågeställning låta eleverna tänka själva först och utifrån sina egna förutsättningar då undervisningen sker i c-form. Så de fick 20 minuter på sig att rita och skriva hur de trodde att bilderna hörde ihop. Det var knäpptyst och alla började arbeta.

När tiden var ute gick jag igenom alla elever som fick berätta hur de trodde bilderna hörde ihop. Jag drog streck mellan bilderna. Det är ett sätt att illustrera elevernas tankebanor. För efter alla hade fått säga sitt kunde vi även klart se vilka bilder som eleverna tyckte hörde ihop. Jag har även markerat med röda kryss under de bilder eleverna trodde var en ”luring” vilket innebär att jag som lärare har lagt in en bild som inte hör dit, tyvärr fåraherden 🙂 enligt eleverna.

2014-10-27 14.10.36

Reflektionen från den lektionen var att då jag hade givit alla elever en möjlighet att reflektera själva först så kunde alla elever även berätta om sina tankar. Precis som Gunilla Molloy även skriver om att eleverna vet mer än vad de är medvetna om. För deras tankar och reflektioner var mycket intressanta och de reflekterade även över kopplingen mellan magnet, magnetit och magnetism. Detta är kanske inte till utformningen en läslogg men som Molloy skriver;

Avsikten med läsloggen är att eleverna skall få möjlighet att samla sina egna tankar innan de möter kamraternas tankar i en diskussion. (Sid.4)

Andra lektionstillfället

Till detta tillfälle hade jag kopierat upp en faktatext om ”Magnetism är en osynlig kraft”. Det var till det här tillfället jag hade tänkt färdigt kring det Barbro Westlund pratade om att krypa in bakom en text.

Jag började med att eleverna fick fundera kring vad det var för genre på den text de precis hade fått av mig. Förslagen kom snart att det kunde vara en ”sanntext”, ”påriktigttext”. Eleverna har pratat mycket om källkritik och hade redan nu en känsla för att det kunde vara en faktatext men hittade inte rätt begrepp. Jag fick här hjälpa dem med begreppet faktatext.

Nästa fråga blev till eleverna vad en rubrik är och de kunde nu berätta att det var den text som stod längst upp på sidan och sammanfattade vad texten skulle handla om. Nu vara alla med på att det var en faktatext och det som stod i texten handlade om magnetism och att det med all säkerhet var sann.

Jag började läsa texten högt för eleverna och under tiden skulle de stryka under orden de tyckte var svåra eller som de inte förstod. När det var klart började jag om igen och tog mening för mening och skrev upp på whiteboarden de begrepp som de hade strukit under.

När det arbetet var klart fick de klura en stund om de kunde se några samband mellan orden. Precis som första gången ritade jag streck mellan begreppen.

2014-11-03 12.55.16

Efter en stund säger en elev i år ett att det saknas ett ord magnetisk, så jag skriver det ordet med blå text. På min fråga om de nu kan se några samband, så kunde eleverna det så klart och det ser ni även här som de blå strecken på tavlan.

Nu var det dags att krypa in bakom texten och det gör jag med berättelsen om fåraherden Mustafa som Hans Persson skriver i sin bok ”Nyfiken på naturvetenskap”. Mustafa upptäcker magnetismen av en slump. Då ett av hans lamm har krupit in i en grotta och Mustafas käpp fastnar i taket på grottan.

När jag har läst klart låter jag nu eleverna illustrera de inre bilder de har skapat kring berättelsen. Det är nu något väldigt spännande händer. Eleverna sätter sig i mindre grupper och börjar måla. Under tiden diskuterar de berättelsens innehåll och kopplar innehållet till den faktatext vi inledde lektionen med.

Reflektionen kring detta är hur engagerade eleverna är, de är nyfikna och vetgiriga. Ni ska veta att jag ännu inte har nämnt vilka begrepp vi ska arbeta med inom temat. Det enda jag har sagt efter första tillfället är att vi ska arbeta med kylskåpsmagneter. Trots det har eleverna redan benämnt flera begrepp som magnetism, magneter, magnetit och att de måste höra ihop. De har även pratat om att dra ihop sig och stöta ifrån. Eleverna är precis upp i den process som innebär att de bygger grunden till förståelsen av begreppet magnetism.

Tidigare har jag oftast börjat med en tankekarta där eleverna har fått berätta vad de vet om magneter. Utifrån tankekartan har de fått undersöka och laborera för att därifrån få en förståelse för magneter och magnetism. Det går det med, men de får inte språket och möjligheten att kunna sätta ord på det dom ser och undersöker samt som de sedan även ska formulera skriftligt.

På detta sätt ger jag eleverna chansen till ett språk. För när vi till slut är framme vid själva görandet kan de använda begreppen och förstå betydelsen och sätta begreppen i nya sammanhang.

Jag är mycket spänd på fortsättningen både hos eleverna och hos mig själv.

 

 

Mina tankar har skapat eget mönster

2014-10-24 14.40.41

Efter att vid flera tillfällen sett att man rekommenderar att läsa boken Tankens Mosaik av Ellin Oliver Keene & Susan Zimmermann så får jag nu också göra min röst hörd vad avser denna bok. Jag har förstått hos tidigare läsare att boken var intressant och mycket bra och jag kan bara instämma.

Det bästa med boken är faktiskt att den inte är så akademisk. Vad menar jag med det? Författarna har skrivit boken som om den vore en roman. De blandar egna tankar och erfarenheter med fallbeskrivningar från olika klassrum. I slutet av varje kapitel finns det en checklista på tillvägagångssätt när man ska arbeta med olika läsförståelsestrategier.

När jag läser boken gör jag direkta textkopplingar till mig själv som lärare och mitt klassrum. Bokens innehåll får mig att tänka på olika lektioner jag själv har haft och hur jag skulle ha kunna utvecklat dessa rent språkligt. Det är den största behållningen anser jag.

Jag inser hur mycket mer och ofta jag behöver arbeta med texter i klassrummet, modellera för mina elever så de ser hur man ska tänka som en god läsare. Jag slås också av något som jag tror att vi har tenderat fastna i i dagens undervisning den ytliga läsningen. Vi har elever som kodar av och läser flytande MEN förstår inte textens djupare innebörd. Men även elever som inte förstår sin egen förståelse. De förstår inte vad de ska förstå om textens innehåll helt enkelt.

Jag ska nu efter höstlovet starta upp ett nytt arbetsområde inom naturvetenskap/teknik. Vid min lektionsplanering kom jag på mig själv att redan tänka annorlunda kring den faktatext jag ska använda. Jag kan bara tacka författarna för att de öppnat mina ögon. Men även de tankar som legat och grott i min hjärna nu kommer att förverkligas.

Skriva, läsa och lära

2014-10-22 11.34.47

Jag har precis läst klart följande bok av David Rose & J.R Martin; Skriva Läsa Lära Genre, kunskap och pedagogik. Om man är intresserad av genrepedagogik ska man läsa denna bok där man kan följa Sydneyskolans forskning och arbete med genrebaserad skrivinlärning.

Boken ger en pedagogiska verktyg och vägledning hur man effektivast integrerar språk och lärande i undervisningen. Jag har den senaste tiden läst flera böcker kring språket, lyssnat på föreläsningar och alla är rörande överens om att vi måste börja vägleda, modellera mer för våra elever. Vi måste diskutera, samtala om språket. Vi måste hjälpa eleverna att skaffa sig stödstrukturer i arbetet med språket oavsett vilket ämne man undervisar i.

Jag har börjat mer medvetet arbeta med språket med eleverna i de lägre åldrarna. Jag har fortfarande en lång väg att gå men att bara ha börjat känns bra i magen. Läs gärna boken om du har tankar kring detta.

Att vägleda och bli vägledd i litteraturen som samtalsgrund

I går hade vi förmånen att här på Gotland få lyssna på Barbro Westlund. Hon utgick från sin bok Att undervisa i läsförståelse och hon pratade om boken Att bedöma läsförståelse. Trots att jag har lyssnat på Barbro tidigare och även sett en del program på UR så lär man sig hela tiden nya saker.

Förutom att man får en repetition av det man hade hört och läst tidigare väcks nya tankar såsom; Hur använder vi språket med eleverna? Är eleverna medvetna om målen? Vilka av mina elever gör olika textkopplingar? Tänker jag som lärare på att vara språkutvecklare även när jag undervisar i andra ämnen än svenska? Arbetar jag med analytisk läsförståelse? Har jag ett utvecklat metaspråk kring bedömning av läsförståelsen? Väljer jag ut böcker till högläsning på ett medvetet sätt?

Jag reflekterar över att jag behöver tänka igenom min undervisning igen, och igen…… något man aldrig ska sluta att göra. Precis som Barbro är jag intresserad och influerad av Hattie, Dylan Wiliam, Lundahl och tanken slår mig hur kan jag förena dessa i min undervisning.

Intressanta forskningsområden under 2015

Barbro berättar om några intressanta forskningsområden som kommer arbetas med under 2015.

  • Närläsning
  • Att läsa informationstexter
  • Textkomplexitet
  • Att skriva argumenterande text baserat på källor
  • Digital literatcy

Jag ser även många paralleller i Barbros föreläsning med genrepedagogiken, något som jag började arbeta med förra läsåret. Där har jag ännu mycket att lära och prövar mig trevande fram. Men jag tror på att ”packa upp texter” bearbeta dessa för att sedan eleverna ska kunna skapa egna.

Nu ska jag läsa, reflektera och titta närmare på en del av de saker som Barbro tog upp på föreläsningen. Återkommer förmodligen med tankar och idéer om detta här igen.

Uppdrag förstelärare

Sedan den 15 augusti är jag förstelärare och det känns stort och ansvarsfullt. Mitt utvecklingsområde är läsning/läsförståelse och bakgrunden till det är att läsning och läsförståelsen har gått ner hos de svenska eleverna. Mitt andra uppdrag är att utveckla det kollegiala samarbetet. Med ett öppet klimat och öppet sinne för att ta del av varandras kunskaper ökar elevernas trygghet. Med ökad trygghet ökar även måluppfyllelsen.

Här kommer lite av vad vi redan har hunnit med på vår arbetsplats då vårt kvalitetsarbete är inriktat mot läsning.

Hur gör man då?

Vid skolstart så hade jag skrivit ihop en liten pjäs som handlade om de olika lässtrategier som återfinns i materialet från ”En läsande klass”. Personalen på skolan spelade de olika karaktärerna medan jag högläste ur en bok. Detta gjorde vi första dagen på höstterminen då både elever och föräldrar hade samlats. Vi önskade eleverna välkomna tillbaka till ett läsrikt skolår.

I varje klassrum sker det en medveten högläsning varje dag. Med det menar jag att vi vuxna modellar högt för eleverna för att tydligt visa eleverna hur man använder olika lässtrategier. Vi genomför även olika övningar i samband med högläsningen.

Storsamling

På vår skola har vi något som vi kallar storsamling en gång i månaden ungefär. Då samlas alla elever och vi lärare spelar upp en pjäs för eleverna som är kopplat till det kvalitetsarbete vi driver på skolan. I år är då temat läsning och läsförståelse.

Första storsamlingen hade rubriken folksagor. Jag hade skrivit ihop en pjäs där vi presenterade folksagans ursprung. Eleverna fick stifta bekantskap med Charles Perrult, Bröderna Grimm, Asbjörnsen & Moe samt sagorna i Tusen och en natt. Sedan samlas eleverna i respektive klassrum och samtalar om det de har sett. Vi passade även på att repetera de typiska dragen för sagor.

Efter förmiddagsrasten samlas sedan eleverna i tvärgrupper. I tvärgrupperna har vi elever från förskoleklass till år 6. Denna gång så läste jag upp en saga som var nedtecknad av norrmännen Asbjörnsen & Moe som hette Tuppen och hönan i hasseldungen. Under tiden jag högläste modellerade och ställde jag frågor till eleverna så att de aktivt blev tvungna att använda sig av olika strategier. Till sist fick de måla en inre bild de hade fått under högläsningen. När de var klara lade vi bilderna i kronologisk ordning och återberättade tillsammans sagan en gång till.

Föräldrasamverkan

Under förra veckan (v.39) hade vi föräldramöte för hela skolan. Efter att föräldrar hade fått information av rektorer så samlades vi i respektive klassrum. Ett mål denna kväll var att informera föräldrarna och synliggöra det övergripande tema vi har för läsåret läsningen. Så i varje klassrum högläste vi och modellerade vi precis som vi gör när vi har eleverna för att de till sist skulle skapa en egen bild de hade fått under högläsningen. Innan de lämnade klassrummet för kvällen skulle de också lämna ”feedback” på kvällen genom att skriva på en post-it lapp. Kvällen blev mycket uppskattad av föräldrarna.

Att skapa språkinriktad undervisning

2014-10-11 10.41.35

Jag har precis läst denna bok ”Språkinriktad undervisning” av Maaike Hajer & Theun Meestringa. Min första reflektion som dyker upp i huvudet är att det är en bok man måste läsa flera gånger och reflektera mellan varje gång. Boken innehåller mycket bra information som man måste bearbeta. Jag tror nästan att man behöver läsa ett kapitel i taget och sedan diskutera och reflektera tillsammans med några kollegor.

I inledningen skriver författarna att den lärare som fokuserar på planeringen av lektioner där kunskap, förmågor och språk kombineras får en undervisning som är språkinriktad och mest framgångsrik för eleverna.

Lärarna måste leda eleverna från ett vardagligt språk till ett mer skolrelaterat språk man menar då ett mer ämnesspecifikt språk eller fackspråk om du vill. Det är inget som finns naturligt hos eleven utan det är ett ansvar hos oss lärare att vägleda eleven i detta. Har vi dessutom elever med ett annat modersmål blir utmaningen ännu högre.

Författarna skriver vidare i boken att elevernas språk- och kunskapsutveckling är inte bara de enskilda lärarnas sak utan hela skolans. På vissa skolor samarbetar man över ämnesgränserna och skapar en språkpolicy. Det tror jag på. Med det menas inte att man prövar några få heta tips på lektioner, utan det måste vara en genomtänkt och genomarbetat röd tråd kring vad man menar med språkinriktad undervisning.

Man bör diskutera skillnaden på språkundervisning och språkinriktad undervisning när man skapar en språkpolicy. Ett gemensamt grepp från samtliga lärare där man arbetar för att lättare få syn på elevernas språkliga framsteg utformas. När man skapar en språkpolicy enligt författarna finns det några centrala direktiv att förhålla sig till.

  • Alla lärare bekräftar och förstärker elevens flerspråkiga identitet.
  • Alla lärare tillvaratar och aktiverar elevernas förförståelse.
  • Lärare ska veta hur man bygger upp inlärningen steg för steg.
  • Genom samarbete i lärarlaget ska skolans arbeta målmedvetet med att bygga ut skolspråket.

Att påbörja ett arbete eller ämnesområde ska man tänka motivation, förförståelse och interaktion. Författarna utgår från Jim Cummins fyrfältare då riktningen är emot ett skolspråk i tal och skrift.

2014-10-11 11.33.40

 

I första fältet startar man utifrån vardagsspråk. Man öppnar temat utifrån kända kontexter, aktiverar förförståelsen och man låter eleverna formulera egna frågor. I boken finns detta noga beskrivet med konkreta tips. Men även frågeställningar till dig som lärare hur man lägger upp en lektion som exempel.

Här kan ni se ett avsnitt med författaren Maaike Hajer som är mycket intressant.

http://www.ur.se/Produkter/182359-Spraket-bar-kunskapen-Maaike-Hajer-om-att-forsta-och-bli-forstadd