Att krypa in bakom texten

Inledning

En tankeprocess startade hos mig efter det jag hade varit på en föreläsning med Barbro Westlund den 20 oktober i Visby. Hon pratade om faktatexter och att man skulle leda eleven in bakom texten för att på så sätt väcka engagemang och nyfikenhet. Det där låg och grodde inom mig. Samtidigt har jag läst flera olika böcker om språket och språkutveckling som ni kan se här på min blogg. Jag har även varit inne på portalen för språklyftet och läst några intressanta artiklar om textsamtalet skrivna av Gunilla Molloy och Anne-Marie Körling.

Det ledde till en annan start på det tema jag just för tillfället höll på och planera inom teknik för mina elever i år 1-3. Denna gång har jag tänkt på språket, byggandet av begrepp, genrepedagogik och skapandet av engagemang, lust och nyfikenhet. I temat ska eleverna arbeta med att skapa egna kylskåpsmagneter så förutom teknik kommer de att arbeta med fysik och bildämnet.

Uppstart

Till första lektionen hade jag tagit fram en bild på ett kylskåp, kylskåpsmagnet, magnetit och en fåraherde. Dessa bilder fäste jag på whiteboarden i klassrummet. Vi började prata om bilderna så att jag visste att alla elever förstod vad det var på bilderna. Det visade sig att kylskåpet, kylskåpsmagneten och bilden på stenen magnetit kunde lämnas utan större funderingar. Men bilden på den gamla mannen var klurigare. Vem var det? Hur ser han ut? Vad håller han i handen? Varför finns det får? Vad gör han? Vart befinner han sig? Frågor som till slut gav svaret fåraherde. Det var inte självklart för eleverna vad det var och vad en fåraherde gjorde. När vi hade utrett detta begrepp fick eleverna frågan Hur hör dessa bilder ihop?

Nu hade jag tänkt på Gunilla Molloys bidrag till modulen kring textsamtal på läslyftets portal. Texten heter; Samtal om text. Läsloggar en introduktion. Gunilla skriver där följande.

Tanken bakom detta undersökande skrivande är att vi ofta vet mer än vad vi är medvetna om. (Sid.2)

Jag tänkte att utifrån frågeställning låta eleverna tänka själva först och utifrån sina egna förutsättningar då undervisningen sker i c-form. Så de fick 20 minuter på sig att rita och skriva hur de trodde att bilderna hörde ihop. Det var knäpptyst och alla började arbeta.

När tiden var ute gick jag igenom alla elever som fick berätta hur de trodde bilderna hörde ihop. Jag drog streck mellan bilderna. Det är ett sätt att illustrera elevernas tankebanor. För efter alla hade fått säga sitt kunde vi även klart se vilka bilder som eleverna tyckte hörde ihop. Jag har även markerat med röda kryss under de bilder eleverna trodde var en ”luring” vilket innebär att jag som lärare har lagt in en bild som inte hör dit, tyvärr fåraherden 🙂 enligt eleverna.

2014-10-27 14.10.36

Reflektionen från den lektionen var att då jag hade givit alla elever en möjlighet att reflektera själva först så kunde alla elever även berätta om sina tankar. Precis som Gunilla Molloy även skriver om att eleverna vet mer än vad de är medvetna om. För deras tankar och reflektioner var mycket intressanta och de reflekterade även över kopplingen mellan magnet, magnetit och magnetism. Detta är kanske inte till utformningen en läslogg men som Molloy skriver;

Avsikten med läsloggen är att eleverna skall få möjlighet att samla sina egna tankar innan de möter kamraternas tankar i en diskussion. (Sid.4)

Andra lektionstillfället

Till detta tillfälle hade jag kopierat upp en faktatext om ”Magnetism är en osynlig kraft”. Det var till det här tillfället jag hade tänkt färdigt kring det Barbro Westlund pratade om att krypa in bakom en text.

Jag började med att eleverna fick fundera kring vad det var för genre på den text de precis hade fått av mig. Förslagen kom snart att det kunde vara en ”sanntext”, ”påriktigttext”. Eleverna har pratat mycket om källkritik och hade redan nu en känsla för att det kunde vara en faktatext men hittade inte rätt begrepp. Jag fick här hjälpa dem med begreppet faktatext.

Nästa fråga blev till eleverna vad en rubrik är och de kunde nu berätta att det var den text som stod längst upp på sidan och sammanfattade vad texten skulle handla om. Nu vara alla med på att det var en faktatext och det som stod i texten handlade om magnetism och att det med all säkerhet var sann.

Jag började läsa texten högt för eleverna och under tiden skulle de stryka under orden de tyckte var svåra eller som de inte förstod. När det var klart började jag om igen och tog mening för mening och skrev upp på whiteboarden de begrepp som de hade strukit under.

När det arbetet var klart fick de klura en stund om de kunde se några samband mellan orden. Precis som första gången ritade jag streck mellan begreppen.

2014-11-03 12.55.16

Efter en stund säger en elev i år ett att det saknas ett ord magnetisk, så jag skriver det ordet med blå text. På min fråga om de nu kan se några samband, så kunde eleverna det så klart och det ser ni även här som de blå strecken på tavlan.

Nu var det dags att krypa in bakom texten och det gör jag med berättelsen om fåraherden Mustafa som Hans Persson skriver i sin bok ”Nyfiken på naturvetenskap”. Mustafa upptäcker magnetismen av en slump. Då ett av hans lamm har krupit in i en grotta och Mustafas käpp fastnar i taket på grottan.

När jag har läst klart låter jag nu eleverna illustrera de inre bilder de har skapat kring berättelsen. Det är nu något väldigt spännande händer. Eleverna sätter sig i mindre grupper och börjar måla. Under tiden diskuterar de berättelsens innehåll och kopplar innehållet till den faktatext vi inledde lektionen med.

Reflektionen kring detta är hur engagerade eleverna är, de är nyfikna och vetgiriga. Ni ska veta att jag ännu inte har nämnt vilka begrepp vi ska arbeta med inom temat. Det enda jag har sagt efter första tillfället är att vi ska arbeta med kylskåpsmagneter. Trots det har eleverna redan benämnt flera begrepp som magnetism, magneter, magnetit och att de måste höra ihop. De har även pratat om att dra ihop sig och stöta ifrån. Eleverna är precis upp i den process som innebär att de bygger grunden till förståelsen av begreppet magnetism.

Tidigare har jag oftast börjat med en tankekarta där eleverna har fått berätta vad de vet om magneter. Utifrån tankekartan har de fått undersöka och laborera för att därifrån få en förståelse för magneter och magnetism. Det går det med, men de får inte språket och möjligheten att kunna sätta ord på det dom ser och undersöker samt som de sedan även ska formulera skriftligt.

På detta sätt ger jag eleverna chansen till ett språk. För när vi till slut är framme vid själva görandet kan de använda begreppen och förstå betydelsen och sätta begreppen i nya sammanhang.

Jag är mycket spänd på fortsättningen både hos eleverna och hos mig själv.

 

 

Mina stapplande steg mot cirkelmodellen

I förra veckan började jag mina stapplande steg mot genrepedagogik och cirkelmodell. Jag har så länge velat pröva på allvar men i bland räcker inte tiden till som lärare och andra projekt kommer emellan. Men efter att gått med i det digitala skollyftet bestämde jag mig för att satsa målmedvetet kring detta område. Jag är övertygad om att genrepedagogiken gagnar alla elever oavsett om man har svenska som modersmål eller inte.

Under hösten har jag läst böcker, funderat, reflekterat för att till slut börja våga testa. Så som sagt i veckan började jag. Mina elever i klassen skulle precis börja ett nytt arbetsområde kring rymden och stjärnor. Jag visste att eleverna i år 2-3 hade arbetat med rymden under våren men för år 1 var det nytt.

Jag börjar alltid alla nya temaområden med att gå igenom min pedagogiska planering och tillsammans med eleverna skapar jag även ett bedömningsdokument. När det var klart fick eleverna berätta för mig vad de kunde om rymden och stjärnor. Svaren antecknade jag på tavlan som en tankekarta. Det visade sig att det var inte så mycket de kunde eller kom i håg. De reflekterade även över att de inte hade fått så mycket faktakunskaper utan de hade pysslat mest. Men vi får se när vi drar igång på allvar då brukar kunskaperna träda fram som de har erövrat tidigare.

Men det är nu jag tar ett annorlunda grepp än tidigare. Jag hade lånat ihop olika faktaböcker av olika svårighetsgrad. Dessutom hade jag flera vuxenfaktaböcker. Jag berättar för eleverna att de nu får titta i böckerna och läsa hur de vill, men de ska skriva upp frågor de får om rymden och stjärnor på ett papper.  På tavlan hänger jag dessutom upp ett papper där de ska skriva upp svåra ord och begrepp de stöter på i böckerna.

Nu satte en febril aktivitet i gång. Det diskuterades, lästes, undersöktes, frågades, jämfördes, funderades, eleverna var fullständigt uppslukade av böckerna även de svåraste faktaböckerna för vuxna. De skrev frågor och fler och fler svåra ord och begrepp skrevs upp på tavlan. När vi närmades oss rasten hade de inte ens tid att gå ut på rast. Jag var helt lycklig och jag ser fram emot nästa lektion.

Vi är inne i fas 1 i cirkelmodellen och ska nu bygga begrepp och få en förförståelse kring området rymden och stjärnorna. Det känns som vi är på god väg.

Träna aktiva val med teknik

Jag läser en 7.5 hp kurs i Teknik för pedagoger i förskola och i skola under sommaren vid Uppsala Universitet. En hemuppgift vi fick var att formge en namnskylt med vissa krav här kommer de;

  • Den skall visa tilltalsnamn och efternamn.
  • De skall gå att ta av och på.
  • Man skall inte behöva vara närmare än 1 meter för att kunna läsa texten.
  • Den får inte vara tröttande eller obekväm att bära.
  • Den ska tålas att tappa i golvet.
  • Den får inte förstöra kläderna.
  • Den skall inte förstöras av lite väta (regndroppar).
  • Den skall vara beständig (tåla en smula nötning, inte vissna, mögla, ruttna, torka sönder).
  • Den får inte kosta dig mer än ett par kronor men skall ändå ge ett något gediget intryck.

Samtidigt så skulle man fundera om det fanns ett antal problem och möjligheter att ta ställning till och det finns det så klart, här har ni några exempel;

Material

  • Trä
  • Metall
  • Papp
  • Plast
  • Glas
  • Spegelglas
  • Järn
  • Koppar
  • Aluminium
  • Lera
  • Tyg
  • Läder

Fästmetod

  • Nål
  • Spänne
  • Klämma
  • Kardborre
  • Sytråd
  • Magnet
  • Säkerhetsnål
  • Klädnypa

Detta är ju verkligen en smart idé till lektion i teknik och blanda in flera ämnen som bild eller matematik. Be eleverna att samla material hemma som kan tänkas behövas till att skapa en namnskylt och att de tar med sig det till skolan. Eleverna kan ha diskussioner kring hur de ska tillverka namnskylten, vilket material de ska använda, för- och nackdelar med olika material, layouten, kostnad, träna på att skissa på förslag, dokumentera och utvärdera. Ja det finns en mycket man kan göra inom ämnet teknik genom att bara formge en namnskylt.

Strand 012

Här är min namnskylt. Jag använde mig av grönt papper från pappersinsamlingen klippte till det med en mönstersax, skrev mitt namn med en svart tuschpenna. Laminerade och slog ett hål med hålslagaren, trädde i en tråd som jag har sparat från något klädesplagg, letade upp en säkerhetsnål och trädde i tråden. Klart! Men inte speciellt unikt, men det är jag helt övertygad om att eleverna kommer att fixa. Jag fick använda mig av teknisk utrustning såsom, sax, lamineringsapparat, hålslagare och en säkerhetsnål som man sedan kan spinna vidare på hur de fungerar.

 

Dino eller Concept Cartoons varför inte båda?

I senaste numret av Grundskoletidningen fann jag en hel del intressanta artiklar. Några av artiklarna ska jag här nu reflektera kring. Jag undervisar i No-ämnena både i en årskurs 3 och i en årskurs 6 och har använt mig både av diagnosmaterialet DINO och av Concept Cartoons.

I artikeln som Lena Löfgren skrivit ”Dino- stöd för elevernas kunskapsutveckling” i Grundskoletidningen berättar hon om materialets tillkomst. Vidare skriver hon också intentionerna hur materialet ska användas. Men i artikeln finns det några viktiga rubriker som även hänger ihop med mitt sätt att undervisa. För det första är att eleverna ska veta undervisningens mål och vilka förväntningar man har på eleven. Det ska enligt min mening men även som författarinnan till artikeln skriver vara tydliga. Det innebär att alla mina elever vet det kortsiktiga men även det långsiktiga målen för lektionen/temat helt enligt läroplanen men även vilka förmågor (TB5) de kommer att träna och utveckla.

Dino-materialet består även av ”Öppna uppgifter” vilket bjuder in eleverna att våga tänka. Med det menar jag att svaren kan se olika ut och det är okej. I bland är det ju så att orden räcker inte till speciellt när man inte har alla begrepp på plats. Då är det även okej att rita vad man tror. Det ger mig som lärare en värdefull information. Jag har insett att vi måste vara mycket duktigare med att hjälpa barnen bygga begrepp, då många elever känner sig frustrerade av att inte ha tillräckligt med ord när de ska förklara ett naturvetenskapligt fenomen.

Till sist är återkopplingen viktigt, vilket skapar engagerade elever tror jag. Jag ska här ge er ett exempel på återkoppling. I Dino-materialet finns det en frågeställning som berör gungbrädan och hur man får jämn vikt. Men även viktiga begrepp såsom hävstång och balans berörs. Eleverna i årskurs 3 delades in i ojämna grupper och sedan fick de tillsammans diskutera hur de skulle placera sig på skolans gungbräda för att uppnå rätt balans och jämn vikt. Efter det gick vi ut på skolgården och samlades vid gungbrädan. Nu så fick varje grupp redovisa sitt förslag och placera sig på gungbrädan så som de hade tänkt. Nu blev det intressant för vi kunde nu tillsammans ge återkoppling direkt. De övriga eleverna som tittade på kunde hjälpa sina klasskompisar som satt på gungbrädan att justera om det så behövdes. De kunde också sätta ord på hur de skulle göra och varför det blev som det blev. Efteråt inne i klassrummet kunde de tillsammans skriva ner resultatet och sedan även dra en slutsats av sitt resultat. Om det var engagerade elever behöver jag nog inte betona här.

I materialet finns det tydligt bedömningsstöd som beskrivs som hållplatser, vilket det finns en tydlig progression. Men då eleverna redan har gjort en återkoppling i direkt anslutning till lektionen har det även hjälpt mig som lärare att göra en rimlig bedömning av elevernas kunskap.

Concept cartoons

Är det något material som mina elever gillar så är det Concept cartoons. Jag har använt det som inledning på ett tema, avslut på ett tema och som prov i grupp. Men även som inledning på olika lektioner där eleverna tränas i att ställa hypoteser, testar sin hypotes genom ett experiment, skriva ned sina resultat och till sist dra en slutsats. Jag har funderat länge på vad det är som lockar till engagemang hos eleverna när jag kommer dragande med mina Concept Cartoons. Men jag tror att det är färgerna i bilderna, att texterna i pratbubblorna tilltalar barnen och som jag skrev här tidigare bilderna bjuder in till att tänka och upptäcka.

Detta är två mycket värdefulla material att använda som stöd i min bedömning men även som stöd för mina elever vid återkoppling. Men det viktigaste av allt är att eleverna får syn på sitt eget lärande.

Titta in på skolverkets webbsida och titta på filmerna som ligger där ”Hur man arbetar med Concept cartoons” 

 

 

 

Ny webbsida för naturälskande lärare

I dag fick jag tidningen Origo alltid lika spännande. Jag hoppas på nya tips och ideér till undervisningen när jag öppnar tidningen, och mycket riktigt blev jag inte besviken. Jag har dock inte hunnit läsa hela tidningen men en liten bit och ögonen fastnade på en lite notis om en ny webbportal i naturämnena som heter teknikochnatur.se tanken med portalen är att lärare snabbt ska hitta på ett enkelt sätt läraresurser med tips på aktiviteter.

Jag har varit inne på webbportalen och kollat läget och det jag har hunnit se och som jag tycker verka vara bra är följande;

  • Aktivitetstips
  • Materialet strukturerat 1-3 och 4-6
  • Kopplat till det centrala innehållet
  • Hänvisat till förmågor

Kom gärna med era synpunkter på vad ni tycker om webbportalen