Glass, katt, och, att kan de bli inre bilder?

I mitt kollegium på AtheneFardhem och förskolelärarna på förskolan i Fardhem går nu tillsammans en studiecirkel om läsförståelse i undervisningen av Barbro Westlund. Inför träffarna har man olika uppgifter man ska göra tillsammans med de barn/elever man träffar dagligen. Till den kommande studiecirkelträffen ska vi ha arbetat med elevernas inre bilder.

Jag har funderat ett tag på hur jag skulle lägga upp det då mina elever är ganska vana att göra detta. Jag ville dock denna gång få till en spännande diskussion kring skapandet av inre bilder utan att läsa högt ur en bok som jag vanligtvis gör.

Så efter ett det att jag hade funderande blev det då dags och nu så fick eleverna träna på bråk i matematik på ett och samma bräde. De fick ett vitt papper av mig, det papperet skulle de vika i tredjedelar för att sedan vika en gång till för att skapa sjättedelar. Vilken tur att vi precis hade arbetat med bråk i matematik. Till slut så lyckades alla få till sex fina rutor som de markerade med blyertsstreck.

Nu berättade jag för eleverna att de skulle få skapa egna inre bilder men att vi skulle göra på ett annat sätt än vad de var vana vid. Jag bad också eleverna att de skulle fokusera helt på sig själva och att det var deras egna inre bilder som var intressanta. För att eleverna inte skulle fokusera på detaljer, färger fick de bara använda blyerts. Jag betonade att det inte var viktigt hur fin bilden blev utan att det var deras första inre bild som var viktig. Under denna lektion bad jag även eleverna att inte prata med varandra utan att bara koncentrera sig på sig själva.

Nu var de redo och jag sa nu högt ordet glass. Eleverna målade den första bild som kom upp i minnet. Sedan blev det regnbåge och katt. Eleverna målade direkt utan att fundera på utseende och utformning. Nu berättade jag för eleverna att det nu kunde komma ord som de kanske inte fick direkt fick någon bild ur minnet såsom katt och glass, utan de skulle ändå pröva rita. Jag sa nu högt ordet och för att sedan följa upp med att. Eleverna såg lite konstiga ut men de ritade. Nu var vi framme vid den sista rutan. Nu bad jag eleverna att blunda och verkligen lyssna på det jag sa.

Jag berättade nu om en klubba och bad eleverna föreställa sig ljudet av pappret som omsluter klubban, lukt, smak, färg och när jag var klar med mina beskrivningar om klubban och hur det känns när man äter den så skulle barnen rita sin klubba och nu fick de använda färg. Med liv och lust satte de i gång.

2014-11-25 16.33.212014-11-25 16.33.46

Här har ni resultaten. När eleverna hade ritat klart samlades vi tillsammans på samlingsmattan. Framför sig visade eleverna upp sina bilder. Vi kunde konstatera att de flesta hade samma inre bild kring glass, regnbåge och katten. Katten var oftast den inre bild de hade av sin egna katt hemma. Det som var spännande att diskutera tillsammans var bilderna av orden och, att. En del elever sa att de såg orden bara medan en del ville sätta in orden i ett sammanhang och ritade streckgubbar som sa och eller att. När det gäller klubban så hade några ritat runda klubbor medan andra platta.

Men på min fråga vilket ord som var enklast att få en inre bild kring var inte klubban som jag trodde utan glass, regnbåge och katt. Jag frågade då eleverna om de hade fått lukt, smak och ljud ur minnet kring klubban medan jag hade berättat och det hade de alla fått. Eleverna tyckte att det var häftigt just med att de hade kunnat höra ljudet och känna smaken av klubbor. Precis så här är det när du läser fröken säger eleverna.

På min fråga om de tyckte att det hade varit en bra övning så svarade alla ja och de ville göra det fler gånger. Jag kan tänka mig att det kan bli mer klurigt om det är ord som inte riktigt är bekanta för eleverna. Det som var roligast med denna övning var det som till sist kom som förslag från eleverna själva. En pojke i klass tre säger högt till alla andra att han hade fått en berättelse i huvudet genom de bilder han hade ritat. Så sagt och gjort alla ville nu skriva en kort berättelse på baksidan av pappret. Inget jag hade tänkt mig men vad gör man inte för att ställa upp på sina elevers idéer.

Läsning och soppa hör det ihop?

Ja, det gör det! I varje fall på AtheneFardhem där jag arbetar. Som tradition anordnar vi en soppkväll varje höst där vi bjuder in föräldrar, syskon och elever till en soppkväll på skolan. Det här läsåret har vi ”Läsning” som utvecklingsområde så temat för kvällen var så klart läsning. På borden över hela skolan stod det böcker som skulle bjuda in till läsning under kvällen.

2014-11-19 17.54.052014-11-19 17.54.08

 

Förutom böcker så var det dukat för nybakat bröd och morotssoppa.

2014-11-19 17.55.59

Men innan man fick hugga in på soppan så skulle man leta rätt på bokstäver i ordjakten. Fritidspersonalen på skolan hade förberett genom att ta närbilder på olika platser på skolan. Bilderna samlade vi på ett gemensamt dokument, åtta bilder blev det. När de gick runt på skolan och letade efter bilderna och hittade de rätt så hittade de nu i stället en bokstav. Lyckades de få ihop åtta bokstäver kunde de skapa ordet Spågumma!

2014-11-20 08.23.11

Både barn och föräldrar sprang kors och tvärs på skolan och det var lite klurigt tyckte de allt. Men det var många som även löste uppgiften till slut. Efter ordjakt och soppa kunde man köpa kaffe och goda kakor av år 5. Alla gick hem nöjda och glada.

Allt detta fick jag som idé när jag läste ett blogginlägg av Ninna Kristiansen så ett tack till henne. Det är det bästa med det utvidgade kollegiet.

Använd läroplanen som metodbok!

Tisdagen den 18 november arrangerade pedagogiskpubgotland och Atheneskolan en föreläsning med Göran Svanelid om de fem stora förmågorna i vår läroplan. Drygt 250 personer samlades i Södervärnsaulan för tre timmar lång föreläsning.

20141118_150145

Jag har personligen arbetat med Görans tänk kring förmågorna i flera år redan och ser hur bra det är för mina elever. Jag har i dag elever i år 1-3 men har även haft elever i 4-6 och använt mig av förmågorna för att synliggöra lärandet. Jag har även varit noga med att informera föräldrarna så de är även helt insatta i mitt arbete med detta.

Det belyste även Göran på sin föreläsning att det är bra om föräldrarna är insatta och förstår vad det är deras barn ska träna och utveckla i skolan i dag. Kraven är helt annorlunda än från den egna skoltiden.

Något som Göran tar upp i sin föreläsning är att använda läroplanen som en metodbok. Ställ frågorna till läroplanen något även Anne-Marie Körling har belyst i sin senaste bok Läraren inom mig. Vi i pedagogiskpubgotland har även haft en pubkväll då temat var att ställa frågor till läroplanen. En mycket intressant och givande kväll.

Något annat som jag tror är väldigt viktigt att vi arbetar med är stödmallar, eleverna kan inte veta innan utan vi måste ge eleverna tankestrukturer med hjälp av stödmallar för att de sedan ska kunna klara uppgifter på egen hand. Enligt Göran Svanelid så är fördelarna med stödmallar följande;

  • Utgår från läroplanen.
  • Utvecklar förmågorna.
  • Ger eleverna ett fokus och en struktur.
  • Exempel på win, win situationer.
  • Ett språkutvecklande arbetssätt.
  • Ökar måluppfyllelse.
  • Passar formativ bedömning.

Göran Svanelid nämner också att han tror att vi i bland har för högt tempo för eleverna det tror jag också. Det är viktigt med det kollektiva samtalet och det måste få ta tid. Mindre göra, mer lära och varför vi ska lära. Görandet ska vara kopplat till en tanke och det får mig att tänka på återigen att eleverna måste veta målet med undervisningen/lektionen.

Jag är i varje fall väldigt glad att Göran Svanelid besökte oss och jag känner mig fortfarande väldigt säker på att jag ska fortsätta arbeta med The Big five.

Under december kommer även Göran Svanelid ut med en bok om förmågorna som jag ser fram emot att läsa.

Att krypa in bakom texten

Inledning

En tankeprocess startade hos mig efter det jag hade varit på en föreläsning med Barbro Westlund den 20 oktober i Visby. Hon pratade om faktatexter och att man skulle leda eleven in bakom texten för att på så sätt väcka engagemang och nyfikenhet. Det där låg och grodde inom mig. Samtidigt har jag läst flera olika böcker om språket och språkutveckling som ni kan se här på min blogg. Jag har även varit inne på portalen för språklyftet och läst några intressanta artiklar om textsamtalet skrivna av Gunilla Molloy och Anne-Marie Körling.

Det ledde till en annan start på det tema jag just för tillfället höll på och planera inom teknik för mina elever i år 1-3. Denna gång har jag tänkt på språket, byggandet av begrepp, genrepedagogik och skapandet av engagemang, lust och nyfikenhet. I temat ska eleverna arbeta med att skapa egna kylskåpsmagneter så förutom teknik kommer de att arbeta med fysik och bildämnet.

Uppstart

Till första lektionen hade jag tagit fram en bild på ett kylskåp, kylskåpsmagnet, magnetit och en fåraherde. Dessa bilder fäste jag på whiteboarden i klassrummet. Vi började prata om bilderna så att jag visste att alla elever förstod vad det var på bilderna. Det visade sig att kylskåpet, kylskåpsmagneten och bilden på stenen magnetit kunde lämnas utan större funderingar. Men bilden på den gamla mannen var klurigare. Vem var det? Hur ser han ut? Vad håller han i handen? Varför finns det får? Vad gör han? Vart befinner han sig? Frågor som till slut gav svaret fåraherde. Det var inte självklart för eleverna vad det var och vad en fåraherde gjorde. När vi hade utrett detta begrepp fick eleverna frågan Hur hör dessa bilder ihop?

Nu hade jag tänkt på Gunilla Molloys bidrag till modulen kring textsamtal på läslyftets portal. Texten heter; Samtal om text. Läsloggar en introduktion. Gunilla skriver där följande.

Tanken bakom detta undersökande skrivande är att vi ofta vet mer än vad vi är medvetna om. (Sid.2)

Jag tänkte att utifrån frågeställning låta eleverna tänka själva först och utifrån sina egna förutsättningar då undervisningen sker i c-form. Så de fick 20 minuter på sig att rita och skriva hur de trodde att bilderna hörde ihop. Det var knäpptyst och alla började arbeta.

När tiden var ute gick jag igenom alla elever som fick berätta hur de trodde bilderna hörde ihop. Jag drog streck mellan bilderna. Det är ett sätt att illustrera elevernas tankebanor. För efter alla hade fått säga sitt kunde vi även klart se vilka bilder som eleverna tyckte hörde ihop. Jag har även markerat med röda kryss under de bilder eleverna trodde var en ”luring” vilket innebär att jag som lärare har lagt in en bild som inte hör dit, tyvärr fåraherden 🙂 enligt eleverna.

2014-10-27 14.10.36

Reflektionen från den lektionen var att då jag hade givit alla elever en möjlighet att reflektera själva först så kunde alla elever även berätta om sina tankar. Precis som Gunilla Molloy även skriver om att eleverna vet mer än vad de är medvetna om. För deras tankar och reflektioner var mycket intressanta och de reflekterade även över kopplingen mellan magnet, magnetit och magnetism. Detta är kanske inte till utformningen en läslogg men som Molloy skriver;

Avsikten med läsloggen är att eleverna skall få möjlighet att samla sina egna tankar innan de möter kamraternas tankar i en diskussion. (Sid.4)

Andra lektionstillfället

Till detta tillfälle hade jag kopierat upp en faktatext om ”Magnetism är en osynlig kraft”. Det var till det här tillfället jag hade tänkt färdigt kring det Barbro Westlund pratade om att krypa in bakom en text.

Jag började med att eleverna fick fundera kring vad det var för genre på den text de precis hade fått av mig. Förslagen kom snart att det kunde vara en ”sanntext”, ”påriktigttext”. Eleverna har pratat mycket om källkritik och hade redan nu en känsla för att det kunde vara en faktatext men hittade inte rätt begrepp. Jag fick här hjälpa dem med begreppet faktatext.

Nästa fråga blev till eleverna vad en rubrik är och de kunde nu berätta att det var den text som stod längst upp på sidan och sammanfattade vad texten skulle handla om. Nu vara alla med på att det var en faktatext och det som stod i texten handlade om magnetism och att det med all säkerhet var sann.

Jag började läsa texten högt för eleverna och under tiden skulle de stryka under orden de tyckte var svåra eller som de inte förstod. När det var klart började jag om igen och tog mening för mening och skrev upp på whiteboarden de begrepp som de hade strukit under.

När det arbetet var klart fick de klura en stund om de kunde se några samband mellan orden. Precis som första gången ritade jag streck mellan begreppen.

2014-11-03 12.55.16

Efter en stund säger en elev i år ett att det saknas ett ord magnetisk, så jag skriver det ordet med blå text. På min fråga om de nu kan se några samband, så kunde eleverna det så klart och det ser ni även här som de blå strecken på tavlan.

Nu var det dags att krypa in bakom texten och det gör jag med berättelsen om fåraherden Mustafa som Hans Persson skriver i sin bok ”Nyfiken på naturvetenskap”. Mustafa upptäcker magnetismen av en slump. Då ett av hans lamm har krupit in i en grotta och Mustafas käpp fastnar i taket på grottan.

När jag har läst klart låter jag nu eleverna illustrera de inre bilder de har skapat kring berättelsen. Det är nu något väldigt spännande händer. Eleverna sätter sig i mindre grupper och börjar måla. Under tiden diskuterar de berättelsens innehåll och kopplar innehållet till den faktatext vi inledde lektionen med.

Reflektionen kring detta är hur engagerade eleverna är, de är nyfikna och vetgiriga. Ni ska veta att jag ännu inte har nämnt vilka begrepp vi ska arbeta med inom temat. Det enda jag har sagt efter första tillfället är att vi ska arbeta med kylskåpsmagneter. Trots det har eleverna redan benämnt flera begrepp som magnetism, magneter, magnetit och att de måste höra ihop. De har även pratat om att dra ihop sig och stöta ifrån. Eleverna är precis upp i den process som innebär att de bygger grunden till förståelsen av begreppet magnetism.

Tidigare har jag oftast börjat med en tankekarta där eleverna har fått berätta vad de vet om magneter. Utifrån tankekartan har de fått undersöka och laborera för att därifrån få en förståelse för magneter och magnetism. Det går det med, men de får inte språket och möjligheten att kunna sätta ord på det dom ser och undersöker samt som de sedan även ska formulera skriftligt.

På detta sätt ger jag eleverna chansen till ett språk. För när vi till slut är framme vid själva görandet kan de använda begreppen och förstå betydelsen och sätta begreppen i nya sammanhang.

Jag är mycket spänd på fortsättningen både hos eleverna och hos mig själv.

 

 

Mina tankar har skapat eget mönster

2014-10-24 14.40.41

Efter att vid flera tillfällen sett att man rekommenderar att läsa boken Tankens Mosaik av Ellin Oliver Keene & Susan Zimmermann så får jag nu också göra min röst hörd vad avser denna bok. Jag har förstått hos tidigare läsare att boken var intressant och mycket bra och jag kan bara instämma.

Det bästa med boken är faktiskt att den inte är så akademisk. Vad menar jag med det? Författarna har skrivit boken som om den vore en roman. De blandar egna tankar och erfarenheter med fallbeskrivningar från olika klassrum. I slutet av varje kapitel finns det en checklista på tillvägagångssätt när man ska arbeta med olika läsförståelsestrategier.

När jag läser boken gör jag direkta textkopplingar till mig själv som lärare och mitt klassrum. Bokens innehåll får mig att tänka på olika lektioner jag själv har haft och hur jag skulle ha kunna utvecklat dessa rent språkligt. Det är den största behållningen anser jag.

Jag inser hur mycket mer och ofta jag behöver arbeta med texter i klassrummet, modellera för mina elever så de ser hur man ska tänka som en god läsare. Jag slås också av något som jag tror att vi har tenderat fastna i i dagens undervisning den ytliga läsningen. Vi har elever som kodar av och läser flytande MEN förstår inte textens djupare innebörd. Men även elever som inte förstår sin egen förståelse. De förstår inte vad de ska förstå om textens innehåll helt enkelt.

Jag ska nu efter höstlovet starta upp ett nytt arbetsområde inom naturvetenskap/teknik. Vid min lektionsplanering kom jag på mig själv att redan tänka annorlunda kring den faktatext jag ska använda. Jag kan bara tacka författarna för att de öppnat mina ögon. Men även de tankar som legat och grott i min hjärna nu kommer att förverkligas.

Skriva, läsa och lära

2014-10-22 11.34.47

Jag har precis läst klart följande bok av David Rose & J.R Martin; Skriva Läsa Lära Genre, kunskap och pedagogik. Om man är intresserad av genrepedagogik ska man läsa denna bok där man kan följa Sydneyskolans forskning och arbete med genrebaserad skrivinlärning.

Boken ger en pedagogiska verktyg och vägledning hur man effektivast integrerar språk och lärande i undervisningen. Jag har den senaste tiden läst flera böcker kring språket, lyssnat på föreläsningar och alla är rörande överens om att vi måste börja vägleda, modellera mer för våra elever. Vi måste diskutera, samtala om språket. Vi måste hjälpa eleverna att skaffa sig stödstrukturer i arbetet med språket oavsett vilket ämne man undervisar i.

Jag har börjat mer medvetet arbeta med språket med eleverna i de lägre åldrarna. Jag har fortfarande en lång väg att gå men att bara ha börjat känns bra i magen. Läs gärna boken om du har tankar kring detta.

Att skapa språkinriktad undervisning

2014-10-11 10.41.35

Jag har precis läst denna bok ”Språkinriktad undervisning” av Maaike Hajer & Theun Meestringa. Min första reflektion som dyker upp i huvudet är att det är en bok man måste läsa flera gånger och reflektera mellan varje gång. Boken innehåller mycket bra information som man måste bearbeta. Jag tror nästan att man behöver läsa ett kapitel i taget och sedan diskutera och reflektera tillsammans med några kollegor.

I inledningen skriver författarna att den lärare som fokuserar på planeringen av lektioner där kunskap, förmågor och språk kombineras får en undervisning som är språkinriktad och mest framgångsrik för eleverna.

Lärarna måste leda eleverna från ett vardagligt språk till ett mer skolrelaterat språk man menar då ett mer ämnesspecifikt språk eller fackspråk om du vill. Det är inget som finns naturligt hos eleven utan det är ett ansvar hos oss lärare att vägleda eleven i detta. Har vi dessutom elever med ett annat modersmål blir utmaningen ännu högre.

Författarna skriver vidare i boken att elevernas språk- och kunskapsutveckling är inte bara de enskilda lärarnas sak utan hela skolans. På vissa skolor samarbetar man över ämnesgränserna och skapar en språkpolicy. Det tror jag på. Med det menas inte att man prövar några få heta tips på lektioner, utan det måste vara en genomtänkt och genomarbetat röd tråd kring vad man menar med språkinriktad undervisning.

Man bör diskutera skillnaden på språkundervisning och språkinriktad undervisning när man skapar en språkpolicy. Ett gemensamt grepp från samtliga lärare där man arbetar för att lättare få syn på elevernas språkliga framsteg utformas. När man skapar en språkpolicy enligt författarna finns det några centrala direktiv att förhålla sig till.

  • Alla lärare bekräftar och förstärker elevens flerspråkiga identitet.
  • Alla lärare tillvaratar och aktiverar elevernas förförståelse.
  • Lärare ska veta hur man bygger upp inlärningen steg för steg.
  • Genom samarbete i lärarlaget ska skolans arbeta målmedvetet med att bygga ut skolspråket.

Att påbörja ett arbete eller ämnesområde ska man tänka motivation, förförståelse och interaktion. Författarna utgår från Jim Cummins fyrfältare då riktningen är emot ett skolspråk i tal och skrift.

2014-10-11 11.33.40

 

I första fältet startar man utifrån vardagsspråk. Man öppnar temat utifrån kända kontexter, aktiverar förförståelsen och man låter eleverna formulera egna frågor. I boken finns detta noga beskrivet med konkreta tips. Men även frågeställningar till dig som lärare hur man lägger upp en lektion som exempel.

Här kan ni se ett avsnitt med författaren Maaike Hajer som är mycket intressant.

http://www.ur.se/Produkter/182359-Spraket-bar-kunskapen-Maaike-Hajer-om-att-forsta-och-bli-forstadd

Utmaningar jag ställs inför varje dag

Fast utmaningar behöver jag inte tänka på just nu, när det är sommar och sol, eller? Efter några veckors ledighet och ett antal böcker senare så finns ändock tankarna där på de utmaningar jag ställs inför varje dag, varje vecka i mitt klassrum.

I dag efter ett morgondopp i Östersjön och sedan en kopp kaffe i min hammock, i skuggan, kände jag, att idag skulle jag nog kunna knåpa ihop några tankar kring utmaningar i min vardag. Men varför just utmaningar? Ordet utmaningar ingår i titeln på den bok jag har läst under sommaren som heter Att bedöma och sätta betyg. Tio utmaningar i lärarens vardag. Författare: Anna Grettve, Marie Israelsson, Anders Jönsson

Jag upplever att många kollegor känner sig stressade över den nya läroplanen Lgr  11. De är då speciellt stressade över det centrala innehållet i läroplanen. De förstår inte hur de ska hinna med allt och speciellt om man undervisar i årskurserna 4-6. Jag får erkänna här och nu att jag också var stressad i början.

Jag var nyckelperson som man kallade det på min dåvarande arbetsplats med att implementera den nya läroplanen. Där hade jag förmånen att tillsammans med andra nyckelpersoner gå på seminarium och möten där vi diskuterade den nya läroplanen. Vi fick även en mycket bra dag med skolverket som var här på Gotland och informerade om läroplanens innehåll och utformning. Detta känner jag att det gav mig en bra start i hur jag skulle förhålla mig till läroplanen. Jag fick en idé över hur jag skulle angripa innehållet.

Man kan sammanfatta idén med två ord tematisk undervisning. Något som även skolverket påpekade i sin dragning om läroplanen. Det kom att visa sig vara min räddning då jag vid den här tiden arbetade i år 4-6. För vi ska inte förringa det kompakta ämnesinnehåll som finns inom de olika ämnesblocken speciellt naturvetenskap och samhällsvetenskap. Under den här perioden så undervisade jag i stort sett alla ämnen vilket var en fördel när man som jag arbetar tematiskt.

Men oftast ser det annorlunda ut och man är flera som delar på undervisningen på samma grupp av elever. Det är då det kollegiala samarbetet blir viktigt. Jag vet att jag flera gånger ändock tvekade över om jag skulle hinna med allt. I backspegeln så kan jag erkänna, nej, vi hann inte allt för det är människor som vi arbetar med inte robotar som man kan mata in ämneskunskaper i och tro att de sedan ska kunna allt. Men jag är stolt och nöjd för när mina elever i år 6 sedan genomförde sina ämnesprov gjorde de det med bravur. De hade kunskaperna trots att vi inte hade hunnit med allt inom ämnet historia.

Det lärde mig även följande, förutom tematisk undervisning, så behövs elevinflytande och fokus på förmågorna. Då behöver jag inte vara orolig för att eleverna inte ska nå målen. Nu, mer än någonsin är jag trygg i detta att mina elever får det de behöver.

Omsag Att bedöma och sätta betyg  Så när jag läser följande bok så känns det bra, jag var på rätt väg. För er som ännu är oroliga över att inte hinna med det centrala innehållet läs denna bok och inse att det centrala innehållet inte är det centrala.

I bokens inledning sid 10-11 tar författarna upp ”De tio utmaningarna” som lyder;

  • Planera utifrån ämnets förmågor
  • Samla in ett allsidigt bedömningsunderlag
  • Ge effektiv återkoppling
  • Låt eleverna hitta kvaliteterna
  • Behövs betyg på enskilda uppgifter?
  • Hitta ett sunt förhållningssätt till nationella prov
  • Sök stöd hos varandra
  • Dokumentera för att minnas
  • Ta ställning i frågor om digitala bedömningsverktyg
  • Betygsättning

Jag har redan tagit tag i utmaningen planera utifrån ämnets förmågor, samla in ett allsidigt bedömningsunderlag vilket jag anser ha blivit rätt så duktig på. Men jag ska under kommande läsår träna ännu mer på att ge effektiv återkoppling och låta eleverna hitta kvaliteter. Jag började att ändra min återkoppling till eleverna under detta läsår men inser att det är svårt och det behövs träning så att man får ut maximal effekt som gynnar eleverna. Jag började även under förra läsåret med ett mycket enkelt system anteckna dagligen för att minnas små glimtar av elevers kunskaper. Det ska jag fortsätta att utveckla.

Utmaningar har vi alla på olika plan i vårt eget klassrum eller inom vårt eget arbetslag. Men utmaningarna är till för att utmanas och utvecklas, det tror jag gör att jag blir en bättre lärare. Jag vill härmed avsluta följande blogginlägg med ett citat ur ovan nämna bok som jag tycker är så bra.

”När man börjar planera sin undervisning utifrån förmågorna uppstår flera spännande möjligheter. Bland annat öppnas många tillfällen till ämnesintegrering.” Sid. 23

Elever granskar appar kritiskt som de använder i undervisningen

Jag blev tyvärr inte uttagen i går på Teachmeet i Visby men jag lägger ändock ut min planering kring hur mina elever kritiskt granskat appar.

Eleverna som har testat detta går i årskurs 1,2 och 3.
Lektionens mål:
Träna på att vara kritisk och kunna utvärdera appar.
Lektionens syfte:
Pröva apparna Bornholmslek och Läs och förstå genom att kritiskt granska dessa.
Vilka förmågor tränas?
Kommunikativa förmågor som att kunna motivera, framföra och bemöta argument.
Procedurförmåga genom att söka, samla, strukturera/sortera, att kritiskt granska.
Läroplanen:
Ur syftestexten för ämnet svenska.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.
Vid lektionens start går man igenom med eleverna lektionens mål, syfte och vilka förmågor som kommer att tränas, så det vet vad som förväntas av dem och vad som ska tränas. Då går det att utvärdera måluppfyllelsen vid lektionens slut.
Efter det går jag igenom den stödstruktur som eleverna ska använda sig av när de utforskar apparna. De ska titta på;
  • Utseendet på appen (Layouten).
  • Utformning (Var det lätt att förstå hur man skulle spela?)
  • Spelen (Var själva spelen bra?)
  • Är appen en hjälp att lära sig läsa och stava?
  • Något övrigt kring appen?
  • Betygsätta appen med hjälp av fem solar.

Under varje rubrik kunde eleverna anteckna det som var bra, mindre bra och om det hade väckts några frågor. Vi samtalar om vad orden betyder, hur de ska redovisa sina tankar och reflektioner så alla vet vad de ska göra.

Efter det presenteras att de ska utforska appen Bornholmslek. Eleverna arbetar två och två. I slutet av lektionen samlar man in vad eleverna har kommit fram till och antecknar det på whiteboarden eller liknande. Samla även in de blad där eleverna har antecknat sina funderingar.

Vid andra lektionstillfälle går du återigen genom samma mål, syfte och vilka förmågor som ska uppfyllas. Man samtalar om första lektionstillfället och hur det gick. Ni går återigen genom stödstrukturerna som är samma vid detta tillfälle. Det ska vara samma elevpar som även arbetar denna gång och det är för att du som lärare ska kunna se progressionen hos eleverna både hur de samarbetar, diskuterar men även hur de redovisar sina resultat både muntligt och skriftligt. Vid detta tillfälle fick eleverna undersöka appen Läs och förstå. När eleverna har undersökt klart samlas ni och eleverna redovisar sina resultat. Du antecknar det eleverna säger på tavlan.
Vid tredje lektionstillfället 
Lektionens mål:
Att träna på att kunna kritiskt granska.
Att träna på jämföra likheter och skillnader och att kunna se vad som är förändringen.
Lektionens syfte:
Använda ett Venn-diagram för att kunna se förändringen i det kritiskt granskade apparna.
Vilka förmågor tränas?
Metakognitiva förmågan genom att reflektera, värdera, tolka och ha omdöme om.
Analysförmåga genom att kunna jämföra likheter och skillnader.
Kommunikativa förmågan genom att kunna samtala, diskutera, redovisa, presentera och kunna framföra och bemöta argument.
Procedurförmåga genom att strukturera och sortera samt kritiskt granska information.
Till lektionen har jag förberett ett papper där jag har målat ett Venn-diagram på. Detta var första gången mina elever stötte på ett Venn-diagram så jag fick börja med att berätta vad det var och vad man brukade använda det till. I ena cirkeln skulle eleverna sammanfatta vad de kom fram till vid första tillfället med appen Bornholmslek. I andra cirkeln skulle eleverna sammanfatta vad de hade kommit fram till vid andra tillfället med appen Läs och Förstå. Efter det skulle de jämföra och se vad som var skillnaden mellan första och andra tillfället. Det skulle de anteckna i mitten av Venn-diagrammet alltså vad förändringen var. När de var klara fick de redovisa och jag antecknade det de hade kommit fram till på tavlan.
Nu kommer det viktigaste när vi var klara med detta kunde vi börja reflektera i helklass. Hade eleverna nått lektionens mål? Hade de fått träna? Hade de används sig av förmågorna? Detta brukar vara det roligaste tycker jag som lärare då eleverna nu får syn på sitt eget lärande med stöd av mig.
Till sist fick de återigen pröva något nytt Exit Ticket efter en idé av Dylan Wiliam. Med hjälp av vanliga post-it lappar skriver eleverna vad de har tyckt om lektionen och fäster lappen på tavlan innan de går ut på rast. De skriver vad de har lärt sig, eller inte lärt sig, bra saker, mindre bra saker. Man kan kalla det en utvärdering och du som lärare får en snabb överblick över vad eleverna har tyckt om lektionen.