Jag älskar läsförståelse!

Jag älskar läsförståelse! Det kunde jag läsa på en post-it lapp som en elev hade skrivit till mig. Precis så vill jag att mina elever ska känna. Det ska vara roligt att läsa, det ska vara roligt att uppleva, det ska vara roligt att förstå, det ska vara roligt att utmanas och det ska vara roligt att få feedback på sina tankar.

I mitt förra inlägg här på bloggen som heter ”Hur ska jag göra? Att använda sig av olika strategier” skrev jag att jag skulle följa upp med ett nytt blogginlägg och här kommer det. Jag hade ju blivit inspirerad av det här som kallas Collaborative Writing och beskrev första testet med eleverna i förra blogginlägget. Då utgick vi från en bild.

Av olika anledningar har då andra testet dröjt men så i fredags var det äntligen dags. Jag hade hämtat ut en text från En läsande klass ur boken Förvandlad av Mårten Melin. Texten var kopplad till den bild som de hade fått reflektera över i första testet.

Eleverna fick plocka fram sitt reflektionshäfte som är ett helt vanligt kollegiehäfte. De skulle slå upp en nya sida i häftet och precis som förra gången dela in A4 sidorna i fyra kolumner. Jag började med att läsa texten högt för eleverna och de skulle följa med i texten. Att jag läser texten högt är för att de elever som har svårt med läsningen ska kunna vara delaktiga i samma uppgift som alla de andra kompisarna.

Efter att jag har läst texten skriver de rubriken citat i första kolumnen. Nu ska de välja ut tre meningar ur texten. Motivet för valen av meningar kan vara att de tycker de är svåra, intressanta, spännande, roliga osv. Till detta får de 5 minuter.

I nästa kolumn ska de skriva rubriken Min tanke här ska de nu ge en förklaring till de val av meningar som de har gjort. Jag uppmanade dem även att göra olika textkopplingar om de kunde det. Här fick de 7 minuter.

När de är klara med andra kolumnen är det dags för ett byte. Det vill säga att de byter anteckningsbok med en klasskompis. I tredje kolumnen skriver man rubriken Tro eller tvivel här ska kompisen skriva en reflektion. Kompisen ska läsa kolumn ett och två och reflektera över valen som kompisen har gjort. Här kan man ha synpunkter på motiveringen, citat, osv. Man har även möjlighet att utveckla sin kompis förklaringar eller ställa frågor. Man kan även ge feedback på vad kompisen ska tänka på framöver. Till detta behöver de minst ha tio minuter.

När det är klart byter man tillbaka och då är det dags för sista kolumnen som får rubriken Frågor och svar. Nu ska man läsa vad kompisen har skrivit i föregående kolumn. Man ska fundera på kamratens respons och nu har man möjlighet att utveckla sina egna tankar ytterligare. Nya frågor kanske har väckts och man har möjlighet att svara på kompisens nya frågor.

fil-2016-11-22-18-42-35fil-2016-11-22-18-42-48

Då detta var första gången får jag säga att de har varit mycket duktiga. De valde ut tre meningar, reflekterade, gav respons och kunde reflektera igen. De behöver utveckla sina val av citat, de behöver träna på motiveringen och att kunna göra textkopplingar, de behöver träna på att fördjupa och utveckla kompisars tankar och att kunna ställa nya bra frågor och de behöver träna på att vidga sina egna tankar efter respons. MEN de är på gång och de tycker att det är roligt. Så förutsättningarna att de ska utvecklas är goda!

Hur ska jag göra? Att använda sig av olika strategier

Jag har tänkt att under höstterminen satsa på att arbeta med olika strategier inom läsning med mina elever i år 4-5. Jag har upptäckt att eleverna har arbetat med materialet och med strategierna i En läsande klass men strategierna har inte fastnat och används inte av eleverna i vardagen.

Jag tycker materialet är till viss del bra och en bank för mig som lärare att hämta texter ur. När materialet kom ut varnade Barbro Westlund, lärare, filosofie doktor och lektor i läs- och skrivutveckling för materialet. Hon var rädd att man använder materialet som pedagog utan eftertanke och att eleverna inte kommer ned på djupet med sin läsning och förståelse av olika texter. Jag är faktiskt rädd att jag får hålla med henne. När man i bland har förmånen att byta arbetsplats och med det även får träffa nya individer så ser man nya saker som pedagog vad avser undervisning.

Det jag har kunnat reflekterat över är att eleverna känner igen de olika figurerna och kan nämna dessa vid namn som spågumman, reportern och så vidare. De kan i de flesta fall berätta hur de ska användas, men här är det slut. De olika strategierna används inte i vardagen utan de används bara under det specifika lektionspasset om man arbetar med läsförståelse. De förstår inte att de kan använda sig av bilden i en faktabok som exempel, för att få svar på frågor om textens innehåll. De ställer inte heller frågor till texten på olika nivåer. De kan inte ens formulera egna frågor om textens innehåll. De tar inte hjälp av rubriker eller bläddrar i boken för att få ledtrådar som de sedan kan tolka och dra slutsatser kring. Jag upplever det som att eleverna bara arbetat med läsförståelsen på ytan och ingen djupinlärning har ägt rum. De tycks inte heller förstå att man kan använda olika strategier i alla andra sammanhang. Utan de tror att man bara kan använda strategier under ett visst lektionspass.

Jag skulle rekommendera kollegor att gå eller arrangera studiecirkel utifrån Barbro Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse” . Till den boken finns ett färdigt studiecirkelmaterial som är väldigt bra om man själv vill ha en djupare förståelse kring läsning och läsförståelse.

Under sommaren har jag roat mig när jag haft lust att läsa olika artiklar på Läs- och skrivportalen. På portalen finns det så mycket bra tips, artiklar, filmer som man kan hämta inspiration ur, men även för att få tankar om hur du ska utveckla din egen undervisning. I en av modulerna som heter ”Främja elevers lärande i NO, I” fanns det ett spännande arbetssätt som legat och grott i mitt minne sedan jag läste om det. Arbetssättet handlade om ”Tänka och skriva för att lära i NO”. Det handlar om Collaborative Writing, som är ett verktyg för att skapa förutsättningar för elever att tänka utifrån ett ämnesinnehåll med stöd av och i samspel med andra. Jag vet att när jag läste artikeln tänkte att detta kan jag säkert använda i andra ämnen än i bara NO.

Så äntligen kom dagen då jag tänkte testa Collaborative Writing med mina elever i år 5. Arbetssättet är helt nytt både för elever och för mig som lärare och hade ingen som helst aning om hur det skulle tas emot. Så sagt och gjort jag körde en testlektion. Eleverna tog fram sitt anteckningsblogg i svenska och delade in två hela sidor i boken i fyra kolumner. Jag inledde lektionen och berättade att de skulle få testa ett nytt arbetssätt som hette Collaborative Writing och att de nu skulle få tänka med pennan. Jag berättade att detta var en provomgång och att det var nytt även för mig.

I första kolumnen så skulle de skriva rubriken observera och beskriv. Sedan fick de en bild på omslaget av boken Förvandlad av Mårten Melin framför sig. Nu så skulle de beskriva vad de såg. Utifrån vad de såg i bilden kunde de även använda sina sinnen när de skulle beskriva som exempel, det luktar unket och gammalt eller jag hör ett gnisslande ljud. Det viktigaste här är att de inte ger någon förklaring. Själva skrivmomentet begränsas till cirka fem minuter.

Nästa kolumn ska eleverna skriva rubriken Min idé om det jag ser. Nu ska eleven ge en förklaring till det hen ser. De ska utgå från beskrivningen de precis har skrivit. De kan även ställa en hypotes kring bokens innehåll. Detta skrivmoment begränsas också till endast fem minuter. De två första kolumnerna är ett självständigt arbete.

Nu presenterar jag kolumn nummer 3. Rubriken ska vara Tro och Tvivel. Nu ska dessutom eleverna byta bok med varandra. Här betonar jag för eleverna att de inte ska rätta eller ha synpunkter på sin kamrats grammatiska struktur av texten. Det är helt ointressant just nu, utan det är kompisens tankar och funderingar som är fokuset. Jag säger också om det är så att man har svårt att se vad kompisen skrivit kan man be hen berätta det, men att man gör det så tyst man kan. Nu så ska man läsa vad kompisen har skrivit i kolumn ett och två. Sedan ska man reflektera och tycka till om det kompisen har skrivit. Tycker du din kompis har beskrivit bra? Tycker du att din kompis har givit en rimlig förklaring? Ställ frågor till din kamrat? Utveckla din kompis text om du anser att det saknas något. Detta moment behöver lite längre tid så 10-15 minuter behövs det här.

Sista kolumnen har rubriken Frågor och svar. Nu får man tillbaka sin anteckningsbok och nu ska man läsa sin kompis reflektion. Eleverna ska nu fundera kring det kompisen har skrivit och sedan skriva ytterligare en reflektion. Har ytterligare frågor väckts? Behöver skribenten veta mer för att kunna besvara frågorna som ställs? Vad har man lärt sig? Har man kunnat gjort något annorlunda?

Till sist hade vi en diskussion i helklass om innehållet men även om hur de tyckt om arbetssättet. Eleverna hade tyckt att det hade varit spännande och roligt och ville gärna göra detta fler gånger. Jag tyckte också att det var spännande och kunde nästan inte vänta på att få läsa elevernas texter. Detta är inte sista gången jag gör denna övning. Jag tänker bara på hur intressant och spännande det kan bli när vi börjar angripa olika slags texttyper med detta som verktyg. I kolumn ett utgå från citat som eleverna väljer ur texten som de sedan ska reflektera över. Det får bli ett nytt blogginlägg om det i framtiden.

fil-2016-09-18-12-11-46fil-2016-09-18-12-12-01

 

 

Skolan in i framtiden

Till jul fick jag av en kollega en bok i julklapp, den julklappen har jag nu äntligen läst ut. Min kollega vet att jag älskar att läsa. Så den bästa julklappen kunde ju inte vara annat än en bok.

Fil 2016-05-04 09 15 14

Vägen ut ur skolkrisen av Mats Bergstrand (red.) (2015)

Flera av artiklarna i boken är riktigt intressanta och läsvärda. Artikeln av Martin Ingvar som lyder Barns dyslexi ingen ursäkt för att inte lära dem läsa är riktigt bra.

Det förekommer att extra insatser för läs- och skrivförmåga villkoras med att barnet har en dyslexidiagnos (som oftast är av varierad kvalitet) hämmar en kritisk granskning av de pedagogiska och didaktiska metoder som används för läs och skrivinlärning. (Sid. 35) 

Jag tror som författaren att man ofta lägger problemet hos barnet i stället för att granska dig själv som pedagog. Hur fungerar min undervisning? Har jag rätt metoder? Jag kanske måste se ur ett annat perspektiv. Samtidigt blir jag nyfiken på vad författaren anser är en effektiv läs- och skrivinlärning? Vidare skriver Martin Ingvar att detta är en komplex process och är beroende av flera olika faktorer och precis så är det. Som lärare ska du sätta dig in i varje elevs situation och förutsättning. Men en sak är säker att som lärare behöver du ha goda kunskaper i läsdidaktik och förstå att de första årens läs- och skrivinlärning är viktig och direkt avgörande för barnets fortsatta utveckling.

Artikeln Vägvinnare och villovägar i matematikundervisningen av Attila Szabo är också intressant.

Men lärarna vittnar också om att det händer något med barnens intresse när de kommer till 10-11 årsåldern. Det är nämligen då många barn upplever matematiken tråkig eller obegriplig och ointresse blir otaliga matematiklektioner under återstående delen av skoltiden, där en stor del av klassen varken förstår lärarens genomgångar eller upplever att de klarar av att lösa uppgifterna i läroboken. 

Jag både förstår och inte förstår innehållet i citatet här ovan. Jag har också mött elever som tycker matematik är svårt och ointressant men lyckats vända på det. Jag har också mött fler elever som tycker matematik är det roligaste som finns. Matematik är kommunikation för mig. Jag vill att eleven ska uppleva och upptäcka matematiken med allt vad det innebär, symboler, tecken, mönster, bilder, konst och så vidare. Eleverna måste få prova och ompröva om det behövs. De ska skapa, rita, bygga matematik och samtala. Inte ha fokus på rätt och fel utan vad kan vi förändra och göra annorlunda. På så sätt utvecklas elevernas förmågor att hantera problem, skapar strategier och metoder i interaktion med sina klasskamrater och dig som lärare. Något som även författaren är inne på med artikeln.

Jag tror som flera av författarna i boken att vi behöver tänka om, tänka nytt för att utveckla skolan in i framtiden. Vi måste vara mer med tiden, se andra värden och våga ompröva.

Jag har aldrig lärt mig så mycket….

Vad är IUP-förmiddag?

Jag hade tänkt berätta här om den senaste IUP lektionen jag hade haft men upptäcker att jag inte har skrivit något om det tidigare vad IUP lektion är för något. Jag upptäcker att jag bara skrivit om det på skolans egna blogg athenefardhem.se.

Detta läsår har jag arbetat med klass 4-5 och min närmsta kollega har arbetat med år 6. Vi tog ett gemensamt beslut inför det här läsåret att göra något åt det som står i timplanen elevens val och elevernas egna individuella utvecklingsplaner. Vår gemensamma erfarenhet hade visat oss att det var svårt att få till bra lektioner på elevens val. Vi hade även upptäckt att för alla de elever som har svårt att göra egna val blev lektionerna elevens val bara ett enda virr, varr. Så därför tänkte vi om och föreslog för eleverna innan de gick på sommarlov något som vi kallar IUP- förmiddagen. När de kom tillbaka i augusti frågade vi eleverna om de var sugna på vårt förslag och det var de.

Jag och min kollega hade sammanställt alla våra elevers IUP i ett dokument för att få en översikt i vilka ämnen eleverna ville utvecklas i och vad de ville fokusera mer på. Utifrån det dokumentet kunde vi lägga upp arbetet. Vi är två utbildade lärare och två resurser just nu vid dessa IUP-pass som genomförs varannan onsdag hela förmiddagen mellan 8.00-11.00.

Vid det senaste passet fanns det en grupp som arbetade med ng-ljudet, gestaltande berättande, multiplikationstabeller och en grupp som arbetade med algoritmer i multiplikation och division. Det gör att vi har ungefär 10 elever var och vi kan fokusera på en mindre grupp individer och eleverna känner att de får bli sedda och vägledda i sitt lärande.

Vi hinner oftast inte blir klara vid ett pass utan kör samma grupper vid två tillfällen. Vid passen börjar eleverna med att formulera en egen måltrappa i fyra steg. På steg ett är man väldigt osäker medan på steg fyra känner man sig säker. Eleverna formulerar nu måltrappan utifrån vad de ska arbeta med. Här ser ni två elever som ska arbeta med gestaltande berättande.

Fil 2016-02-21 19 11 37

Fil 2016-02-21 19 11 57

Vid lektionens slut skriver eleverna en reflektion över hur det har gått, vad de lärt sig, om de har upptäckt nya saker som är klurigt och så vidare. Eleverna gillar detta mycket då de nu aktivt får arbeta med det som de behöver utveckla. Inför utvecklingssamtalet i höstas kunde eleverna själva se hur de hade utvecklats och de kunde mer aktivt ta bort mål i deras IUP:er för att de kände att de hade uppnått målet. De kunde sedan även sätta upp nya mål som de hade upptäckt att de behövde arbeta vidare med. Det känns skönt för mig och min kollega att detta verkligen har varit utvecklande, stimulerande och lärande för våra elever. De är helnöjda med dessa pass och vi med.

Gestaltande berättande

Det var flera elever som ville utveckla sitt skrivande och som lärare så ser vi ofta att eleverna har svårt att vidga sina texter så att de blir mer gestaltande. Eleverna skriver ofta ”pang på rödbetan” och lämnar inget till läsaren att tänka själva. Lärandemålet var att kunna gestalta. Eleverna fick arbeta efter EPA- metoden  (elev, par, helklass) under första passet. Först fick de fundera kring följande ”Hur skapar en skicklig författare inre bilder hos en läsare”. Det fick de fundera kring enskilt, efter en stund delgav man varandras tankar i grupper för att till sist sammanföra det till en gemensam tankekarta.

Efter det fick de vid borden samla ord, det skulle vara bilder, ljud, dofter och känslor. De sammanförde jag i ett gemensamt dokument och skrev ut direkt för att eleverna skulle kunna använda det vid nästa moment.

Det fick också ett tips med sig som löd; Skriv som om du vore en kamera, som kan fånga in både bilder, ljud, dofter och känslor.

Nästa steg blev att de fick en mening som löd; En väldigt lång man. De fick diskutera om den meningen gav dem egna inre bilder och det gemensamma svaret blev nej. Nu fick varje grupp möjlighet att fundera på hur de skulle skriva. Förslagen presenterades sedan för varandra. I det här läget hade eleverna inte riktigt förstått hur de skulle tänka så jag fick presentera ett förslag som vi kunde diskutera kring. En ny mening föreslogs; Det var den första vårmorgonen vid stranden. Vi arbetade vidare som tidigare.

Till sist var det dags att pröva på riktigt. En vacker morgon i mitten av maj….. skulle gestaltas.

Här kommer en grupps förslag.

Daggen glänste på de blommande äppelträden jag hörde vattnets rullande vågor mot den snäckfyllda stranden, men än så länge var det för kallt för att bada. En liten fölunge tog sina första stapplande steg bland gullvivorna och jag tänkte att sommaren snart är här ändå.

Jag skrev upp elevernas förslag, jag läste högt, vi samtalade om innehållet och utvecklade meningarna om det behövdes. Allt eftersom började eleverna förstå vad som menas med gestaltande berättande och jag såg hur ögonen lös av glädje över upptäckten. Det kunde jag sedan läsa i deras utvärderingar.

Fil 2016-02-21 19 42 01

Vid andra passet började vi med att repetera vad de gjorde sist. Vi gick även i genom elevernas förslag på juldagsmorgon då vi inte hade hunnit det. Nu hade eleverna även fått distans till texterna och kunde se klarsynt på misstag i texterna och ge varandra feedback. Det var bra för då kunde vi även ha en diskussion kring vad som är bra respons och eleverna själva kom fram till att de nu kunde ge feedback på en helt annan nivå. För de hade upptäckt att man lätt säger till sin kamrat att texten var bra för man vet inte hur man ska ge feedback.

För att de skulle känna sig trygga så gjorde vi en gemensam övning för att i slutet av passet skriva en självständig text. Nöjda och glada lämnade eleverna de andra IUP-passet och jag kunde njuta över att läsa fina, spännande och korta berättelser.

 

Att kunna reflektera

Idén till reflektionslogg skapades när jag läste om Läsloggen- ett tankeredskap av Gunilla Molloy. Texten återfinns i modulen Samtal om text. Del 3: Läsloggen- ett tankeredskap, på Läs- och skrivportalen. (Läslyftet) Tekniken känner ni säkert igen från er egen studietid, då man delade in ett anteckningsblock i två delar. I den ena delen skrev man ett citat och på andra delen skrev man sin reflektion.

I artikeln fastnade jag för några ord som metodiskt verktyg, skapa ett tryggt lärandeklimat, få uppfattning om klassens kollektiva utvecklingszon samt underlag för planering av min undervisning, det tilltalade mig. Men då jag undervisar elever i år 2 och 3 så var själva läsloggen en metod som jag inte tror de skulle klara av. Men grundtanken kunde kanske användas. Jag ville få mina elever att reflektera, skriva ned sina tankar samt skapa en dialog mellan mig och eleven. Vilket visade sig även blev en dialog mellan eleverna.

Jag tog fram anteckningsböcker (A4) till mina elever skrev deras namn och reflektionslogg på anteckningshäftet, sedan blev häftet liggandes. Jag funderade och funderade på hur jag skulle använda häftet. Jag läste artikeln av Gunilla Molloy igen och funderade ett tag till.

Fil 2015-07-21 18 50 30

 

Efter lång tid så började jag så smått att använda häftet. Första gången var efter en matematiklektion. I stället för ”Exit-ticket” så fick eleverna skriva i loggen om vad de hade lärt sig på lektionen, vad som var svårt och om lektionen hade väckt några frågor. Jag skrev sedan respons på deras tankar. Jag fick syn på om eleverna kunde reflektera och deras tankar om undervisningen samt vilka frågor de hade om bråk som lektionen i matematik hade handlat om. De måste få möjlighet att träna detta. Det är inget som finns naturligt utan vi måste låta eleverna träna, träna och åter träna. För annars så kan de se ut så här.

Fil 2015-07-21 18 52 54

Vid ett annat tillfälle så skulle eleverna träna på textkopplingar. Eleverna i år 3 fick en likadan text och eleverna i år 2 fick samma text. Med färgpennor i högsta hugg så markerade de i texten kopplingar de gjorde i texten. Text- till- textkopplingar blev gult, text till sig själv koppling blev grönt osv. När de hade läst texten och färgkodat sina kopplingar skulle de reflektera. Det gjorde de i sina reflektionsloggar. I häftet färgkodade också sina kopplingar.

Fil 2015-07-21 18 51 43

Under tiden de skrev och reflektera kunde jag gå runt och prata med varje elev och diskutera deras kopplingar. När eleverna var klara så fick de sätta sig i mindre grupper och berätta om sina kopplingar. Till sist hade vi en gemensam samling där varje grupp fick berätta om de hade haft samma kopplingar till texten. Vi kunde även fördjupa tankarna kring olika kopplingar och förtydliga ytterligare innebörden av de olika kopplingarna. När det var klart fick de skriva ett avslutande reflektion kring arbetet med textkopplingar. Jag kunde sedan ge eleven en skriftlig respons.

Under våren så genomförde jag ett arbete som jag kallade ”Hur svåra texter kan jag läsa” med eleverna. Det ledde till att jag kunde ringa in vilken nivå eleven befann sig på i sitt läsande. När det var klart gick jag till biblioteket och lånade ihop böcker som skulle passa varje enskild elev utifrån min kartläggning. Tillbaka i klassrummet läste jag ett stycke ur varje bok och högtidligt delades sedan boken ut, efter det att eleverna fick gissa vilken bok som hörde ihop med vilken elev. Nu kom reflektionsloggen fram igen och innan de fick börja läsa boken fick de reflektera.

Fil 2015-07-21 19 54 19

Innan det stora geometriområdet vi skulle arbeta med under våren så fick eleverna göra ett förtest på området. Jag hade även några inledande lektioner där de skulle få en förståelse av att det är viktigt att lära sig matematiska begrepp så man använda sig av begreppen när man ska samtala med varandra. Jag gick igenom resultaten av förtestet med varje elev. Sedan fick de reflektera över vad de behöver träna på och de skulle få ge förslag på undervisningens utformning.

Fil 2015-07-21 18 52 43

När terminen började lida mot sitt slut så fick eleverna skriva vad de hade lärt sig inom geometriområdet även om vi inte riktigt hann klart.

Fil 2015-07-21 18 52 00

Ni kan använda loggen till vad ni vill. Det kan vara efter en lektion, efter ett genomgånget arbetsområde, inför ett arbetsområde det helt upp till dig som pedagog vad det är du vill ha svar på. Jag har bara börjat men det jag redan har sett har givit mig mersmak. Jag kommer definitivt fortsätta arbeta med reflektionslogg. Jag kommer att pröva, ompröva, förändra och utvecklas men det tillsammans med eleverna.

Bild nummer två i detta inlägg visar hur det kan se ut hos en elev som aldrig har fått reflektera. Eleven visste inte vad det var eller hur hen skulle göra. Men efter att fått övat och med stöd av mig så har hen utvecklats och det är härligt att se.

Fil 2015-07-21 18 53 03

Årets Almedalsspan

Under gårdagen tog jag mig in till Visby för att följa några intressanta inslag under Almedalsveckan. Jag styrde min steg mot Almedalsbiblioteket där En läsande klass under dagen skulle arrangera olika seminarium kring läsning och läsförståelse.

Först på programmet hade rubriken ”Läsningens betydelse- är läsförståelsen hos unga viktigt för ett demokratiskt samhälle? Samtalet skulle ske mellan Martin Schibbye, Karolina Ramqvist och Martin Widmark. Jag skulle nog vilja svara ja på den frågan och det blev även väldigt tydligt under samtalet mellan de tre författarna. Hur får man eleverna att förstå lyxen av att det finns böcker? De flesta av oss har inte en aning om hur det är att leva utan ord, text, språk men det har Martin Schibbye. I boken 438 dagar skildrar han tillsammans med sin vän sin tid i fångenskap i ett Etiopiskt fängelse och hur det är att leva utan böcker. Han berättar även under samtalet hur de skapade ett litet bibliotek i fängelset, suget efter att få läsa böcker hos internerna. Boksamtalen som sedan kom att ske mellan internerna. Regimer världen över köper mer än gärna knark och vapen men är det något de är rädda för är det böcker. Att kunna läsa och förstå den skrivna texten är kunskap.

2015-06-30 08.41.24

Jag vet sedan tidigare att elever gillar att höra verklighetsförankrade berättelser. Boken 438 dagar kan vara en bra ingång till att få eleverna att försöka förstå den lyx vi lever i som har texten, boken framför oss hela tiden. Jag kommer i varje fall läsa om boken men med helt andra glasögon på mig.

2015-06-30 10.02.42

 

Nästa seminarium hette ”God läsförståelse- en förutsättning för framtiden” bland annat så var Magnus Oscarsson, nationell projektledare PISA och Erik Blom, elev Skolkommissionen med. Under seminariet kom det fram flera kloka saker tycker jag och något för oss lärare att fundera kring. Vad är läsvanor? Hur definierar vi det begreppet? Hur ser elevers läsvanor ut?

Andra frågeställningar och reflektioner som kom upp är hur ser den digitala miljön ut på skolor runt om i landet? Finns det en likvärdighet? Vet man hur man ska använda IT i skolan? Erik Blom, Skolkommissionen hade precis slutat högstadiet och betonade vikten av att inte glömma bort att arbeta med olika texttyper. Man får inte glömma bort det i det digitala samhälle vi lever idag.

Något annat som sas var att elever är våra kunder och som kund väljer man saker. I dag väljer kunden, eleven i detta sammanhang tyvärr bort skolan. Hur ändrar vi på det?

Det viktigaste Erik Blom framhöll angående läsutvecklingen hos elever var att det fanns en engagerad lärare som skapade lust, kreativitet och samtal om innehåll för det är det blir en mening. Kloka tankar av en ung kille tycker jag.

2015-06-30 11.02.55

Inspiration att vidga min läsande värld fick jag på seminariet med rubriken ”Serietidningar- är bilder viktiga för barns läsförståelse? Medverkade gjorde Martin Widmark författare, Melinda Galaczy lärare, Josefin Svenske serietecknare och kulturproducent samt Lennart Schultz kommunikationsansvarig Pressbyrån.

Kan man arbeta med serier i undervisningen? Javisst! Kan man det enligt Melinda som har gjort det i flera år och skrivit en egen handledning till boken ”The Walking Dead”.

Josefin Svenske har tillsammans med förlaget Raben & Sjögren tagit fram nya serieböcker för barn i åldern 6-9 år som har presenterats nu under våren.

Under seminariet fick jag nya idéer hur jag ska arbeta med serieböcker med mina elever under nästa läsår. Jag ska nu börja botanisera i serieböcker så jag får lite koll och det ser jag fram emot.

2015-06-30 14.01.19

Till sist lyssnade jag till debatten mellan de olika partierna och politikerna som handlade om hur det gick med politikernas löften om att vända den sjunkande läsförståelsen hos eleverna. Jag får då säga att de var väldigt samstämmiga att man nu måste titta över systemet som helhet. Man kan inte belasta lärarna och skuldbelägga oss utan nu måste förtroendet, tilliten, statusen på läraryrket upp. Vilket medför att politikerna själva måste ta ansvaret. Jag ser fram emot att se resultat och inte bara prat. Vi behöver få arbetsro! Man behöver även titta över detta med skolbibliotek och även bemanningen på skolbiblioteken något som deltagare i lokalen gillade att höra.

Till sist vill jag bara lyfta eleverna vid Eskelhems skola som under veckan jobbar tillsammans med UR. Ser ni elever i gröna tröjor så är det dem. De har arbetat med källkritik med hjälp av serien Är det sant? på olika sätt och testar nu politiker och andra i frågor som rör detta. Heja! Bra jobbat.

Kvalitetsarbete tema läsning

I juni månad för snart exakt ett år sedan bestämde vår skola att under detta läsår arbeta med läsning och läsförståelse. Vi har precis utvärderat vårt arbete som vi känner blev väldigt lyckat. Både elever och lärare har utvecklats på flera olika plan. I går hade vi sista träffen i den studiecirkel jag hållit i under läsåret. Vi har arbetat med Barbro Westlunds bok ”Att undervisa i läsförståelse”. Till boken finns en mycket bra studiehandledning som är enkel att följa för de arbetslag som är intresserade.

Till sista träffen hade mina kollegor fått till uppgift att sammanfatta sina tankar, reflektioner kring något eller några arbeten de genomfört under studiecirkelns gång. Mona hade fastnat för VÖL-schemat som Barbro beskriver i sin bok. Schemat kan användas som förtest inför ett nytt arbetsområde eller ge dig som lärare en förförståelse för vad eleverna vill veta eller har kunskaper om. Men det kan även användas som eftertest. Mona berättade hur hon hade utforskat VÖL-schemat tillsammans med sina elever.

Fil 2015-06-02 17 43 32Fil 2015-06-02 17 43 18Fil 2015-06-02 17 43 41

Mona upptäckte att VÖL-schemat blev en tydlig signal från eleverna hur hon som lärare skulle planera sin undervisning. För eleverna blev schemat en möjlighet att få syn på sitt eget lärande.

Joakim däremot har arbetat med det muntliga. Eleverna tillsammans med Joakim hade fokuserat på textens innehåll. Säger texten något mer än det uppenbara?

Fil 2015-06-02 17 43 53

Hur är det att lyssna mellan raderna? Är det detsamma som att läsa mellan raderna? Hur tolkar man kroppsspråk?

Fil 2015-06-02 17 44 03Fil 2015-06-02 17 44 15

Fil 2015-06-02 17 44 26

Många intressanta diskussioner har eleverna haft. De har även fått träna sig att kunna argumentera och motargumentera. Allt detta har gjort att eleverna har blivit mer lyhörda inför varandra och för varandras åsikter. Nästa steg blir att i stället för det muntliga- att lyssna mellan raderna, börja kunna läsa mellan raderna. Vi tror att för den här gruppen eleverna har detta varit ett viktigt steg att börja i det muntliga och att de nu är mogna att gå vidare.

Ulla har arbetat med de yngsta eleverna i år F-1. Ulla har läst olika slags skönlitterära böcker men även en stor mängd faktaböcker. Eleverna har tränat mycket på att skapa egna inre bilder och sedan muntligt fått sätta ord och berätta om sin egna inre bilder. Eleverna har skrivit tillsammans bokstavssagor. På senare tid har Ulla tagit fram bilder som eleverna sedan har fått välja fritt att skriva egna sagor om.

Fil 2015-06-02 17 44 36Fil 2015-06-02 17 44 47Fil 2015-06-02 17 44 58

Jag berättade om mitt arbete kring reflektionsloggarna. Ni kan läsa om det här på bloggen i ett tidigare inlägg.

Förutom att vi lärare har haft en studiecirkel har vi ungefär en gång i månaden haft storsamling på skolan. Storsamling betyder att alla elever samlas på samma ställe och i detta arbete har vi lärare spelat upp en teater för eleverna som handlar om någon känd författare. Eleverna har stiftat bekantskap med Astrid Lindgren, Elsa Beskow, H C Andersen mfl. Efter teatern har eleverna arbetat i tvärgrupper, åldersblandat på olika sätt. Det har kunnat vara drama, bild, textskapande, textsamtal osv.

Vi har även läst väldigt mycket för våra elever. Vi har även sett till att det funnits god tillgång av litteratur. Föräldrar har varit involverade från första stund och har själva fått pröva på olika övningar. Så när vi nu gav eleverna möjlighet att göra sina röster hörda genom att skriva logg kring läsningen då kom bland annat detta fram.

  • Storsamlingarna har varit spännande för att se vad lärarna skulle hitta på.
  • Vi har lärt oss om olika författare, t.ex. Astrid Lindgren och hon som ritade sagor…hmhm ..Elsa Beskow.
  • Jag gillar att se berättelser i min hjärna, ungefär som bilder eller filmer. Det är så vi gör när vi gör bokstavssagor.
  • Jag gillar spågumman och detektiven bäst. (En läsande klass)
  • Jag ser kopplingen mellan storsamling, tvärgruppsarbetet och läsning.
  • Jag läser både mer och snabbare än när jag började i augusti.
  • Jag har börjat använda mig av konstnären när någon läser högt.
  • Jag använder fler stödstrukturer är tidigare.
  • Jag tycker att när storsamlingarna började att det var helt fantastiskt, och jag fick en chock när fröknarna spelade roller om författarna.
  • Jag brukar läsa för min lillebror.
  • Jag har aldrig läst så mycket som denna termin.
  • Jag har lärt mig att använda spågumman, reportern och konstnären.
  • Innan jag började i augusti lästa jag nästan ingenting men nu läser jag varje kväll och ibland på dagen.
  • Jag läser mer nu för jag tycker det är roligt.
  • Jag tycker om storsamlingarna för jag lär mig om författarna.
  • Jag läser mycket mer än tidigare.
  • Jag har fått strategier i läsning som att få hjälp i svåra meningar.

Vi är i varje fall väldigt stolta över elevernas engagemang och över vårt fina resultat i läsårets kvalitetsarbete. Ett arbete som med all säkerhet kommer att fortsätta in i nästa läsår då vi redan nu har många bra och fina tankar.

 

Att skriva i reflektionslogg

Jag har läst, prövat och plöjt flera moduler redan på Läs- och skrivportalen bara för att jag inte kunde motstå. I del 3. Läsloggen- ett tankeredskap fastnade jag för tanken att eleverna ska tänka själva före ett samtal. Jag arbetade vidare med tanken och funderade länge på hur jag skulle göra och vad jag skulle använda loggen till. Eleverna hade redan en logg som de skrev i  en gång i veckan. I den loggen svarar eleverna på frågor som jag ställer till dem. Det kan handla om undervisning, raster, klassrumsklimat osv. De ska i loggen motivera sina svar och så ger jag dem respons på det.

Men den här loggen som jag nu hade fått en idé kring skulle vara något mer. Så jag skaffade ett A4 anteckningshäfte till varje elev och på häftet skrev jag reflektionslogg och elevens namn. Häftena blev liggandes ett tag då jag ännu inte var klar i min tanke om syfte och mål.

I bland så måste man pröva för att det där syftet och målet ska uppenbara sig. Precis som jag säger till eleverna och de säger till varandra man måste pröva och ompröva, värre än så är det inte. Just i skrivandets stund kan jag inte minnas vad det första var, de skulle reflektera kring men jag minns det senaste.

Jag ska snart starta ett nytt arbetsområde inom geometri som handlar om geometriska objekt. Inför detta arbetsområde har eleverna fått genomföra en diagnos. När jag hade rättat fick eleverna sin reflektionslogg och diagnosen i sin hand. Nu skulle de få fundera och reflektera över vad som hade gått bra. Om de upptäckte områden de behövde träna på. Till sist om de kunde ge mig några konkreta tips på hur de ville lära sig och tips på lektioner.

Eleverna skrev så pennorna glödde och jag fick en god bild över vad varje elev uppfattar kring sin egen kunskap dessutom fick jag bra tips på lektioner. Jag skrev naturligtvis respons på deras reflektioner. Det som nu blir spännande är att återvända till denna reflektion när vi har arbetat färdigt inom området med geometri och jämföra med de nya kunskaper de har erövrat och reflektera kring dessa. Har de fått träna på det de såg att de behövde träna på? Har de utvecklats? Har jag som lärare använt mig av deras tips?

Jag tror att det är viktigt att eleverna formulerar sig i skrift, att de får tänka själva och att jag ser deras tankar och skriver respons på det. Jag vägleder dem att få syn på sitt eget lärande.

Ett annat exempel var när eleverna hade sett filmen Tinke. Efter filmen fick de i reflektionsloggen skriva vad som var bra, det som var mindre bra och om de hade frågor som hade väckts kring filmen. När var och en hade reflekterat och tänkt själva samlades de i mindre grupper och berättade för varandra vad de hade antecknat. De ställde också frågorna som de hade antecknat och eleverna hade intressanta samtal i gruppen kring dessa.

Jag samlade in loggarna och skrev respons men denna gång skrev jag nya frågor på deras frågor som hade väckts kring filmen. När det var klart återlämnade jag loggarna och nu fick eleverna besvara skriftligt mina frågor i loggen. Till sist hade vi ett gemensamt samtal kring filmen. Jag upplevde att då eleverna hade fått tänka själva, samtala i grupp, besvarat ytterligare några frågor kunde vi ha ett djupare samtal kring filmens budskap och innehåll då eleverna hade bearbetat filmen på flera olika sätt.

Jag har upptäckt syftet och målet med mina elevers reflektionslogg, något som jag kommer att fortsätta med. Med tanke på att eleverna bara går i år 2-3 har de redan blivit mycket duktiga på att reflektera över sitt eget lärande. Något de kommer ha stor nytta av i resten av sin skolgång.

En skola fylld med möjligheter

Vissa saker tar tid att reflektera kring och andra saker lämnas oberört. Men att medverka på den nationella konferensen ”En skolvärld fylld av möjligheter?! Digitalt läsande/skrivande och multimodalitet” som arrangerades av NCS och Skolverket lämnas inte oberört utan reflekterande under en längre tid.

För precis som titeln på konferensen ”En skolvärld fylld av möjligheter?!” är just det jag har fastnat för. Vi HAR verkligen möjligheten men det är snarare frågan OM vi tar vara på möjligheten. När jag tänker tillbaka på konferensen slår det mig hur mycket vi måste tänka förändring kring vår undervisning i skolan. Vi måste möta eleverna där de är och i det de är intresserade av. Jag slås också över vilka genvägar vi som pedagoger eventuellt måste ta för att möta eleverna. För det är nämligen så, att eleverna behöver lära sig vissa grundläggande färdigheter för att klara av och möta det samhälle som är i dag. Ett samhälle som kräver av sina medborgare att de är läs- och skrivkunniga.

När jag kom hem från konferensen kom lägligt en precis färsk bok hem i brevlådan. Boken heter Interaktiva medier och lärandemiljöer av Elza Dunkel & Simon Lindgren (red.)

2014-12-27 18.06.30

Boken blev verkligen ett komplement till det jag hörde på konferensen. Vad var det då som jag fastnade för på konferensen? Det är flera saker som jag här ska presentera för er.

Professor Christina Olin Scheller menade i sin föreläsning att vi måste lära eleverna vara analytiska. Något som även Göran Svanelid skriver om i sin nya bok De fem förmågorna i teori och praktik. Boken om The Big 5. Analysförmågan är den mest omfattande förmågan som återfinns i samtliga ämnen i Lgr 11. Analysförmågan är inte heller någon förmåga som vi kan vänta med att utveckla hos eleverna utan måste börjas med redan på förskolan. 

2014-12-27 17.43.16

Christina Olin Scheller menar också att med alla olika läsprojekt i Sverige i dag är bra men dessa saknar delar av en mer avancerade narrativa kompetens. Ett tips Christina lyfter fram är att använda sig av ”Fanfiction” i undervisningen.

Katarina Lycken Rüter lyfter fram vikten av att inte lämna våra elever ensamma i läsandet vilket också har blivit allt mer viktigt för mig som lärare. Katarina arbetar även mycket med bilderböcker på gymnasiet då de enligt Katarina gestaltar komplexa ämnen på ett överskådligt sätt. Jag arbetar också mycket med bilderböcker i min undervisning speciellt i matematik. Hon anser också att vi ska använda oss av olika digitala verktyg i undervisningen.

Marie Nordmark berättar bland annat om att klassrumsmiljön spelar en stor roll i textframställning. Något som jag tycker blir mer och mer viktigt och som flera författare skriver om i sina böcker det tillåtande klassrumsklimatet.

Till sist vill jag åter nämna det som Catarina Schmidt berör i sin föreläsning de populärkulturella mötesplatserna som ungdomar i dag befinner sig på. Kan det vara något som jag som lärare kan utnyttja i min undervisning?

Så sammanfattningsvis finns det det några saker som jag i varje fall ska fundera mer i kring och det är;
  • Hur utvecklar jag mina elevers analysförmåga?
  • Kan jag använda ”Fanfiction” i min undervisning? Passar det för elever i år 1-3?
  • Kan jag ytterligare utveckla bilderböckernas potential i alla ämnen jag undervisar i? Hur kan jag använda bilderböckerna? När ska jag använda dessa?
  • Har jag ett tillåtande klassrumsklimat? Är det något jag bör undersöka närmare? Hur integrerar eleverna med varandra i mitt klassrum? Är alla trygga och sedda?
  • Kan jag använda de populärkulturella mötesplatserna i min undervisning? Vilka platser befinner sig mina elever?
  • Kan jag använda digitala verktyg ännu mer i min undervisning? Hur då? När? Vad?