En skola fylld med möjligheter

Vissa saker tar tid att reflektera kring och andra saker lämnas oberört. Men att medverka på den nationella konferensen ”En skolvärld fylld av möjligheter?! Digitalt läsande/skrivande och multimodalitet” som arrangerades av NCS och Skolverket lämnas inte oberört utan reflekterande under en längre tid.

För precis som titeln på konferensen ”En skolvärld fylld av möjligheter?!” är just det jag har fastnat för. Vi HAR verkligen möjligheten men det är snarare frågan OM vi tar vara på möjligheten. När jag tänker tillbaka på konferensen slår det mig hur mycket vi måste tänka förändring kring vår undervisning i skolan. Vi måste möta eleverna där de är och i det de är intresserade av. Jag slås också över vilka genvägar vi som pedagoger eventuellt måste ta för att möta eleverna. För det är nämligen så, att eleverna behöver lära sig vissa grundläggande färdigheter för att klara av och möta det samhälle som är i dag. Ett samhälle som kräver av sina medborgare att de är läs- och skrivkunniga.

När jag kom hem från konferensen kom lägligt en precis färsk bok hem i brevlådan. Boken heter Interaktiva medier och lärandemiljöer av Elza Dunkel & Simon Lindgren (red.)

2014-12-27 18.06.30

Boken blev verkligen ett komplement till det jag hörde på konferensen. Vad var det då som jag fastnade för på konferensen? Det är flera saker som jag här ska presentera för er.

Professor Christina Olin Scheller menade i sin föreläsning att vi måste lära eleverna vara analytiska. Något som även Göran Svanelid skriver om i sin nya bok De fem förmågorna i teori och praktik. Boken om The Big 5. Analysförmågan är den mest omfattande förmågan som återfinns i samtliga ämnen i Lgr 11. Analysförmågan är inte heller någon förmåga som vi kan vänta med att utveckla hos eleverna utan måste börjas med redan på förskolan. 

2014-12-27 17.43.16

Christina Olin Scheller menar också att med alla olika läsprojekt i Sverige i dag är bra men dessa saknar delar av en mer avancerade narrativa kompetens. Ett tips Christina lyfter fram är att använda sig av ”Fanfiction” i undervisningen.

Katarina Lycken Rüter lyfter fram vikten av att inte lämna våra elever ensamma i läsandet vilket också har blivit allt mer viktigt för mig som lärare. Katarina arbetar även mycket med bilderböcker på gymnasiet då de enligt Katarina gestaltar komplexa ämnen på ett överskådligt sätt. Jag arbetar också mycket med bilderböcker i min undervisning speciellt i matematik. Hon anser också att vi ska använda oss av olika digitala verktyg i undervisningen.

Marie Nordmark berättar bland annat om att klassrumsmiljön spelar en stor roll i textframställning. Något som jag tycker blir mer och mer viktigt och som flera författare skriver om i sina böcker det tillåtande klassrumsklimatet.

Till sist vill jag åter nämna det som Catarina Schmidt berör i sin föreläsning de populärkulturella mötesplatserna som ungdomar i dag befinner sig på. Kan det vara något som jag som lärare kan utnyttja i min undervisning?

Så sammanfattningsvis finns det det några saker som jag i varje fall ska fundera mer i kring och det är;
  • Hur utvecklar jag mina elevers analysförmåga?
  • Kan jag använda ”Fanfiction” i min undervisning? Passar det för elever i år 1-3?
  • Kan jag ytterligare utveckla bilderböckernas potential i alla ämnen jag undervisar i? Hur kan jag använda bilderböckerna? När ska jag använda dessa?
  • Har jag ett tillåtande klassrumsklimat? Är det något jag bör undersöka närmare? Hur integrerar eleverna med varandra i mitt klassrum? Är alla trygga och sedda?
  • Kan jag använda de populärkulturella mötesplatserna i min undervisning? Vilka platser befinner sig mina elever?
  • Kan jag använda digitala verktyg ännu mer i min undervisning? Hur då? När? Vad?

Nationell konferens dag 2

Under fredagen fortsatte konferensen med Skolverket och Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) och så klart var man spänd på dagens innehåll.

Först ut var som alltid lika inspirerande Katarina Lycken- Ruter, Undervisningsråd, SkolverketHennes föreläsning hette Man har inte läst en bok förrän man har pratat om den. Katarina började berätta om sitt arbete med boken Hanna Huset Hunden av Anna-Clara Tidholm som hon hade gjort med gymnasieungdomar. De flesta ungdomar hade tyckt att boken var svår, och obehaglig. Det bör man vara medveten som lärare att när barn- och ungdomar uttrycker stark kritik mot en bok kan betyda att man inte har förstått innehållet. Lämna inte eleverna att läsa böcker själva!

Katarina arbetade mycket med bilderböcker med äldre elever då bilderboken gestaltar komplexa ämnen i ett överskådligt format.  Men enligt Katarina är samtalet det viktigaste och enligt Dylan Wiliam en framgångsfaktor. Att använda sig av digitala responsverktyg lyfter även arbetet med barn- och ungdomar i klassrummet.

Starta ett arbetsområde med dikter, läs dikten högt och tillsammans be eleverna svara i appen answergarden vilka ord de kommer att tänka på när de läser dikten. Orden kommer upp i appen som ordmoln.

2014-11-28 09.31.26

Utifrån gemensamma ord kan man sedan föra en diskussion. Styrkan med detta är att det är elevernas egna nyckelord. Katarina föreslår även att arbeta med ett annat digitalt verktyg Socrative. Men man bör som lärare lägga tid på att tänka igenom vilka frågor man vill ställa till eleven.

Katarina driver även lässajten läsmuskler.se med Cilla Dalén.

Katrina sänder med oss följande diskussionsfråga;

  • På vilket sätt skulle digitala verktyg kunna utveckla samtalet i ditt klassrum?

Nästa spännande föreläsare var Marie Nordmark, Universitetslektor, Örebro universitet hennes föreläsning hette Digitalt skrivande utmanar undervisningen. Marie har skrivit en avhandling som heter Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskskrivning. En ämnesdidaktisk studie av skrivprocessen vilket hon berättade om och som var mycket intressant.

Hon liksom många andra under dessa två dagar betonar betydelsen av digitala artefakter såsom dator, mobil, Ipad osv. Hon menar att användningen av datorn utmanar undervisningen. Vi har i skolan gått från papper och penna till tangentbord och skärm. I undervisningen konkurrerar vi med sociala forum på nätet som själ barn- och ungdomars uppmärksamhet. Mycket handlar också om elevens motivation.

Vidare ser hon att elever skalar bort förarbetet vid textskrivning och gör allt samtidigt. Hon ser i sin forskning att eleverna skriver associativt, början som eleven kallar det (inledning) måste bli bra direkt för att det fortsatta skrivande ska flöda på bra. Däremot enligt Maries forskning anser gymnasieeleverna att stavningen är viktigast. Hon anser att vi ska tipsa eleverna om appen Svenska Akademiens ordlista då appen ger eleven respons direkt.

Något annat som Marie tar upp är även klassrumsmiljön. Det sociala samspelet i klassrummet spelar en stor roll i textskrivning. Tillhör du gruppen kan du räkna med mer hjälp av mer erfarna textförfattare än om du inte tillhör gruppen.

Att diskutera;

  • Hur utmanas undervisningen på din skola av digitalt skrivande?
  • Hur skulle ni på er skola kunna använda datorer och digitalt verktyg för att utveckla elevernas literacykompetenser?

Barns användande av texter på skärmen- en mångfald av lärandepotentialer handlade nästa föreläsning om med Catarina Schmidt, Fil. dr i pedagogik, Jönköping. Hennes avhandling heter Att bli en sån som läser Barns menings- och identitetsskapande texter.

Ett sätt att få reda på barns textbaserade erfarenheter är att göra en enkel tankekarta. Då kommer man förmodligen få syn på vilka texter barnen använder sig av hemma, på fritiden men även i skolan. Den bild som då växer fram kommer att skilja sig från de texter eleverna stöter på i skolan.

Bilden som eleverna målar upp från hem och fritid är populärkulturella mötesplatser på nätet. Det är spel av olika slag, Warcraft, Go super model, Movie Star planet osv. Hur ska vi möta dessa världar som är i kontrast till skolan? Kan vi utnyttja dessa mötesplatser i vår undervisning?

Som sagt det finns mycket som vi måste börja fundera på som lärare.

Läsundervisningen blir digitaliserad med Lisa Adamsson, Utvecklingsledare/CUL-doktorand, Göteborg. Lisa har börjat titta på vad som händer med läsundervisningen när klassrummet blir digitaliserat i så kallade 1:1- lösningar dvs. en dator eller lärplatta per elev.

Hon visar oss åhörare hur en vecka med en klass elever i år sju kan se ut. Dessa elever har då en egen lärplatta. Det visar upp en bild av hur olika alla lärare gör och hur mycket läraren utnyttjar den digitala möjligheten. Ett lektionspass på hela veckan använder en lärare den fulla potentialen med det digitala verktyget som lärplattan faktiskt är.

Bilden som målas upp som jag uppfattar den är att vi lämnar eleverna ensamma i sitt lärande. Uppgifter upplagda på nätet som eleverna ska hämta och läsa och oftast kopplat till instuderingsfrågor som i sin tur är kopplad till någon webbsida.

Eleven lämnas ensam i att;

  • vara källkritisk
  • tolka och analysera texter från olika medier
  • otydligt sammanhang
  • påvisa skillnad mellan linjära och ickelinjära texter
  • koppla bilder med texter

Vi måste som lärare ta ansvar och visa hur och vilka strategier eleverna måste använda för att klara uppgifterna. Det betyder att vi måste modellera först och eleverna härma för att sedan klara sig på egen hand.

Lisa sänder också med oss följande frågeställning;

  • Vilken strategi i den digitala läsningen i klassrummet skulle du kunna omvandla till ett undervisningsmoment där du exempelvis modellerar och låter eleverna pröva, redan på måndag?

Många tankar väcktes under dessa två dagar och nu har jag mycket att bearbeta men samtidigt är jag sugen på att undersöka mina elevers multimodala erfarenheter.

Nationell konferens dag 1.

Den 27 november samlades jag och några kollegor på flygplatsen i Visby för vidare färd mot Bromma och Stockholm för två dagar med Skolverket och Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS). Vi var spända och laddade för två innehållsrika dagar.

Vid konferensens start visade sig att det var 300 personer på plats från hela Sverige, förstelärare inom alla stadier, utvecklingsledare, skolledare, forskare och det var 200 personer till som var anmälda men fick inte plats.

Temat var En skolvärld fylld av möjligheter? Digitalt läsande/skrivande och multimodalitet.

Först ut var Christina Olin- Scheller, Professor i pedagogik, Karlstads universitet. Hennes föreläsning hette Ungas läsande och skrivande i ett föränderligt medielandskap. Enligt Christina ägnar sig mängder av barn och ungdomar åt att skriva, läsa och kommunicera via nätet. Den snabba digitala samhällsutvecklingen har förändrat villkoren för skolans undervisning och det krävs nya grepp från lärarna. Jag håller med i det och det ställer högre krav på oss som lärare att hitta nya vägar till attraktiva undervisningssituationer. Barn- och ungdomar befinner sig på informella lärmiljöer där miljön präglas av kollektiva och dynamiska processer där flera människor är inblandade, enligt Christina. Den motivation och drivkraft som våra elever har på nätet måste vi finna i vår undervisning.

Teach me to Think and analysis. Creating creativity and commitment through the digital world. Kan vara ett sätt att nå fram till eleverna, det tror jag med. Vi måste lära eleverna andra saker i dag än tidigare. Vi måste lära eleverna tänka analytiskt, skapa engagemang, motivation och kreativitet.

Det kan man göra genom ”Fanfiction”. Eleverna skriver skönlitterära berättelser i redan existerande fiktiva universum. Konsten är att ligga väldigt nära källtexten. För att skriva fanfiction krävs en mängd olika kompetenser som bland annat förståelsen för berättelsers uppbyggnad, kunna urskilja en intrig och skapa kreativa imitationer enligt Christina. Christina har skrivit boken Fiktionsförståelse för skolan som riktar sig till högstadiet och gymnasiet. Men jag ser inget hinder att man i de lägre åldrarna arbetar på detta sätt också.

Christina nämnde också alla de läsprojekt som finns i dag och bland annat det senaste en läsande klass. Enligt Christina är de gemensamma faktorerna med läsprojekten att de riktar sig till yngre läsare, det är fokus på skönlitteratur och speciellt genren romaner. Det som saknas är den tolkande läsförmågan, sakprosan, nya medier en förenklad syn på läsandet helt enkelt. Jag är benägen att hålla med. En tolkande läsförmåga är något som sker i ett sociokulturellt sammanhang.

Christina lyfter fram medierådet vid flera gånger där man kan läsa mer om barn- ungdomars internetvanor. Vad säger ni om att varannan 2-åring använder internet?

I samband med föreläsningen skickar Christina med oss två frågeställningar som man kan diskutera på era arbetsplatser.

  • På vilket sätt kan svenskundervisningen möta utmaningarna från informella lärmiljöer?
  • Vad behöver skolan och lärarna för att klara dessa utmaningar?

Nästa talare var Anna-Lena Godhe Fil.dr i tillämpad informationsteknologi föreläsningen hade fått namnet Bedömning av multimodala texter. Hennes avhandling heter Att skapa och bedöma multimodala texter. Förhandlingar i gränslandet. Detta är intressant så till vida att vi uppmuntrar eleverna att använda sig av multimodala verktyg i sina arbeten men hur bedöms dessa arbeten?

Även Anna-Lena sände med oss några diskussionsfrågor.

  • Diskutera i arbetslaget hur ni bedömer multimodala arbeten som era elever gör. Finns det explicita betygskriterier som relaterar till andra uttryckssätt än talat och skrivet språk?
  • Hur enkelt eller svårt är det att applicera styrdokumenten på multimodala uppgifter?
  • Kan ni tillsammans utforma en strategi kring multimodala uttryck bedöms? Kan ni ta hjälp av eleverna för att utforma denna bedömningsstrategi?

På eftermiddagen var det dags för valbara seminarier som man valt själv. Det första seminariet hette Formativ bedömning- parskrivning på datorer med Dan Åkerlund Lektor i medie- och kommunikationsvetenskap. Föreläsningen kanske inte blev så som rubriken utlovade men något fick jag ändock med mig. Enligt Dan gynnas elevers lärande och minnande av följande;

  • många uttryckssätt- modaliteter och medier- exempelvis färger, former, gester eller skriva, dramatisera, sjunga, filma och fotografera.
  • att känna till flera aspekter av det som ska läras – inte bara det som står i läroböckerna
  • interaktion med andra elever – de som är lika en själv, på samma nivå- det dialogiska klassrummet, vilket har betydelse när vi sätter samman grupper.
  • deras lärande och minnande gynnas även av att de vet när de lär, hur de lär och var de befinner i sig lärande.
  • att de får svar på sina frågor och hjälp under arbetet.

Att arbeta med digitala verktyg såsom dator, Ipad kallas för det ickelinjära lärande för att eleven kan lägga till, dra i från, flytta, infoga bild, ljud, film eller vad du vill. Det bjuder in till formativ bedömning hela tiden under processen.

Det sista seminariet för dagen hette Stärk språket med digitala verktyg med Cecilia Meijer skolledare för en precis nystartad skola som heter Steningehöjdens skola. Cecilia berättar hur de arbetar med digitala verktyg och att det är det som är fokus på den nya skolan. De har även fokuserat på lärandemiljön hur den är utformad. Deltagarna får även möjlighet att titta på olika appar som skolan använder sig av i sin undervisning.

En mycket givande och intressant dag och vi såg fram emot nästa dag.

Glass, katt, och, att kan de bli inre bilder?

I mitt kollegium på AtheneFardhem och förskolelärarna på förskolan i Fardhem går nu tillsammans en studiecirkel om läsförståelse i undervisningen av Barbro Westlund. Inför träffarna har man olika uppgifter man ska göra tillsammans med de barn/elever man träffar dagligen. Till den kommande studiecirkelträffen ska vi ha arbetat med elevernas inre bilder.

Jag har funderat ett tag på hur jag skulle lägga upp det då mina elever är ganska vana att göra detta. Jag ville dock denna gång få till en spännande diskussion kring skapandet av inre bilder utan att läsa högt ur en bok som jag vanligtvis gör.

Så efter ett det att jag hade funderande blev det då dags och nu så fick eleverna träna på bråk i matematik på ett och samma bräde. De fick ett vitt papper av mig, det papperet skulle de vika i tredjedelar för att sedan vika en gång till för att skapa sjättedelar. Vilken tur att vi precis hade arbetat med bråk i matematik. Till slut så lyckades alla få till sex fina rutor som de markerade med blyertsstreck.

Nu berättade jag för eleverna att de skulle få skapa egna inre bilder men att vi skulle göra på ett annat sätt än vad de var vana vid. Jag bad också eleverna att de skulle fokusera helt på sig själva och att det var deras egna inre bilder som var intressanta. För att eleverna inte skulle fokusera på detaljer, färger fick de bara använda blyerts. Jag betonade att det inte var viktigt hur fin bilden blev utan att det var deras första inre bild som var viktig. Under denna lektion bad jag även eleverna att inte prata med varandra utan att bara koncentrera sig på sig själva.

Nu var de redo och jag sa nu högt ordet glass. Eleverna målade den första bild som kom upp i minnet. Sedan blev det regnbåge och katt. Eleverna målade direkt utan att fundera på utseende och utformning. Nu berättade jag för eleverna att det nu kunde komma ord som de kanske inte fick direkt fick någon bild ur minnet såsom katt och glass, utan de skulle ändå pröva rita. Jag sa nu högt ordet och för att sedan följa upp med att. Eleverna såg lite konstiga ut men de ritade. Nu var vi framme vid den sista rutan. Nu bad jag eleverna att blunda och verkligen lyssna på det jag sa.

Jag berättade nu om en klubba och bad eleverna föreställa sig ljudet av pappret som omsluter klubban, lukt, smak, färg och när jag var klar med mina beskrivningar om klubban och hur det känns när man äter den så skulle barnen rita sin klubba och nu fick de använda färg. Med liv och lust satte de i gång.

2014-11-25 16.33.212014-11-25 16.33.46

Här har ni resultaten. När eleverna hade ritat klart samlades vi tillsammans på samlingsmattan. Framför sig visade eleverna upp sina bilder. Vi kunde konstatera att de flesta hade samma inre bild kring glass, regnbåge och katten. Katten var oftast den inre bild de hade av sin egna katt hemma. Det som var spännande att diskutera tillsammans var bilderna av orden och, att. En del elever sa att de såg orden bara medan en del ville sätta in orden i ett sammanhang och ritade streckgubbar som sa och eller att. När det gäller klubban så hade några ritat runda klubbor medan andra platta.

Men på min fråga vilket ord som var enklast att få en inre bild kring var inte klubban som jag trodde utan glass, regnbåge och katt. Jag frågade då eleverna om de hade fått lukt, smak och ljud ur minnet kring klubban medan jag hade berättat och det hade de alla fått. Eleverna tyckte att det var häftigt just med att de hade kunnat höra ljudet och känna smaken av klubbor. Precis så här är det när du läser fröken säger eleverna.

På min fråga om de tyckte att det hade varit en bra övning så svarade alla ja och de ville göra det fler gånger. Jag kan tänka mig att det kan bli mer klurigt om det är ord som inte riktigt är bekanta för eleverna. Det som var roligast med denna övning var det som till sist kom som förslag från eleverna själva. En pojke i klass tre säger högt till alla andra att han hade fått en berättelse i huvudet genom de bilder han hade ritat. Så sagt och gjort alla ville nu skriva en kort berättelse på baksidan av pappret. Inget jag hade tänkt mig men vad gör man inte för att ställa upp på sina elevers idéer.

Läsning och soppa hör det ihop?

Ja, det gör det! I varje fall på AtheneFardhem där jag arbetar. Som tradition anordnar vi en soppkväll varje höst där vi bjuder in föräldrar, syskon och elever till en soppkväll på skolan. Det här läsåret har vi ”Läsning” som utvecklingsområde så temat för kvällen var så klart läsning. På borden över hela skolan stod det böcker som skulle bjuda in till läsning under kvällen.

2014-11-19 17.54.052014-11-19 17.54.08

 

Förutom böcker så var det dukat för nybakat bröd och morotssoppa.

2014-11-19 17.55.59

Men innan man fick hugga in på soppan så skulle man leta rätt på bokstäver i ordjakten. Fritidspersonalen på skolan hade förberett genom att ta närbilder på olika platser på skolan. Bilderna samlade vi på ett gemensamt dokument, åtta bilder blev det. När de gick runt på skolan och letade efter bilderna och hittade de rätt så hittade de nu i stället en bokstav. Lyckades de få ihop åtta bokstäver kunde de skapa ordet Spågumma!

2014-11-20 08.23.11

Både barn och föräldrar sprang kors och tvärs på skolan och det var lite klurigt tyckte de allt. Men det var många som även löste uppgiften till slut. Efter ordjakt och soppa kunde man köpa kaffe och goda kakor av år 5. Alla gick hem nöjda och glada.

Allt detta fick jag som idé när jag läste ett blogginlägg av Ninna Kristiansen så ett tack till henne. Det är det bästa med det utvidgade kollegiet.

Hur gör man sedan?

2014-11-22 17.53.36

Har precis läst Läsdidaktik Efter den första läsinlärningen av Astrid Roe. Boken handlar om hur viktig läskompetensen är för lärandet. Men att läsningen inte är en färdighet man lär sig och sedan kan man det resten av sitt liv utan det är något man hela tiden måste träna på.

Mycket hänger på vilken läsundervisning eleven får i skolan. Boken är blandad med forskning, teori och praktik. Arbetar man med elever i från år 4 och uppåt är detta en bok att rekommendera, då den innehåller konkreta tips på undervisning.

Något som man hör mer och mer om och som jag även kan läsa om i denna bok är hur viktigt det är med elevers motivation och lust. En viktig fråga och en utmaning i dag är hur vi skapar det i klassrummet. Många gånger tror jag att eleven måste ha motiv och ett mål med lektionen och undervisningen.

Man lyfter också vikten av att elever möter många olika slags texter och att man verkligen arbetar med texterna både muntligt och skriftligt tillsammans. Författaren lyfter också vikten av att vi ställer rätt och bra frågor till eleverna. Vi bör som lärare lägga mer tid på att tänka ut bra frågor till innehållet vi ska undervisa om.

Till sist och som även lyfts fram i boken är högläsningen. Sluta aldrig läsa högt för eleverna oavsett om det är en treåring på förskolan eller en gymnasieelev.

Att krypa in bakom texten

Inledning

En tankeprocess startade hos mig efter det jag hade varit på en föreläsning med Barbro Westlund den 20 oktober i Visby. Hon pratade om faktatexter och att man skulle leda eleven in bakom texten för att på så sätt väcka engagemang och nyfikenhet. Det där låg och grodde inom mig. Samtidigt har jag läst flera olika böcker om språket och språkutveckling som ni kan se här på min blogg. Jag har även varit inne på portalen för språklyftet och läst några intressanta artiklar om textsamtalet skrivna av Gunilla Molloy och Anne-Marie Körling.

Det ledde till en annan start på det tema jag just för tillfället höll på och planera inom teknik för mina elever i år 1-3. Denna gång har jag tänkt på språket, byggandet av begrepp, genrepedagogik och skapandet av engagemang, lust och nyfikenhet. I temat ska eleverna arbeta med att skapa egna kylskåpsmagneter så förutom teknik kommer de att arbeta med fysik och bildämnet.

Uppstart

Till första lektionen hade jag tagit fram en bild på ett kylskåp, kylskåpsmagnet, magnetit och en fåraherde. Dessa bilder fäste jag på whiteboarden i klassrummet. Vi började prata om bilderna så att jag visste att alla elever förstod vad det var på bilderna. Det visade sig att kylskåpet, kylskåpsmagneten och bilden på stenen magnetit kunde lämnas utan större funderingar. Men bilden på den gamla mannen var klurigare. Vem var det? Hur ser han ut? Vad håller han i handen? Varför finns det får? Vad gör han? Vart befinner han sig? Frågor som till slut gav svaret fåraherde. Det var inte självklart för eleverna vad det var och vad en fåraherde gjorde. När vi hade utrett detta begrepp fick eleverna frågan Hur hör dessa bilder ihop?

Nu hade jag tänkt på Gunilla Molloys bidrag till modulen kring textsamtal på läslyftets portal. Texten heter; Samtal om text. Läsloggar en introduktion. Gunilla skriver där följande.

Tanken bakom detta undersökande skrivande är att vi ofta vet mer än vad vi är medvetna om. (Sid.2)

Jag tänkte att utifrån frågeställning låta eleverna tänka själva först och utifrån sina egna förutsättningar då undervisningen sker i c-form. Så de fick 20 minuter på sig att rita och skriva hur de trodde att bilderna hörde ihop. Det var knäpptyst och alla började arbeta.

När tiden var ute gick jag igenom alla elever som fick berätta hur de trodde bilderna hörde ihop. Jag drog streck mellan bilderna. Det är ett sätt att illustrera elevernas tankebanor. För efter alla hade fått säga sitt kunde vi även klart se vilka bilder som eleverna tyckte hörde ihop. Jag har även markerat med röda kryss under de bilder eleverna trodde var en ”luring” vilket innebär att jag som lärare har lagt in en bild som inte hör dit, tyvärr fåraherden 🙂 enligt eleverna.

2014-10-27 14.10.36

Reflektionen från den lektionen var att då jag hade givit alla elever en möjlighet att reflektera själva först så kunde alla elever även berätta om sina tankar. Precis som Gunilla Molloy även skriver om att eleverna vet mer än vad de är medvetna om. För deras tankar och reflektioner var mycket intressanta och de reflekterade även över kopplingen mellan magnet, magnetit och magnetism. Detta är kanske inte till utformningen en läslogg men som Molloy skriver;

Avsikten med läsloggen är att eleverna skall få möjlighet att samla sina egna tankar innan de möter kamraternas tankar i en diskussion. (Sid.4)

Andra lektionstillfället

Till detta tillfälle hade jag kopierat upp en faktatext om ”Magnetism är en osynlig kraft”. Det var till det här tillfället jag hade tänkt färdigt kring det Barbro Westlund pratade om att krypa in bakom en text.

Jag började med att eleverna fick fundera kring vad det var för genre på den text de precis hade fått av mig. Förslagen kom snart att det kunde vara en ”sanntext”, ”påriktigttext”. Eleverna har pratat mycket om källkritik och hade redan nu en känsla för att det kunde vara en faktatext men hittade inte rätt begrepp. Jag fick här hjälpa dem med begreppet faktatext.

Nästa fråga blev till eleverna vad en rubrik är och de kunde nu berätta att det var den text som stod längst upp på sidan och sammanfattade vad texten skulle handla om. Nu vara alla med på att det var en faktatext och det som stod i texten handlade om magnetism och att det med all säkerhet var sann.

Jag började läsa texten högt för eleverna och under tiden skulle de stryka under orden de tyckte var svåra eller som de inte förstod. När det var klart började jag om igen och tog mening för mening och skrev upp på whiteboarden de begrepp som de hade strukit under.

När det arbetet var klart fick de klura en stund om de kunde se några samband mellan orden. Precis som första gången ritade jag streck mellan begreppen.

2014-11-03 12.55.16

Efter en stund säger en elev i år ett att det saknas ett ord magnetisk, så jag skriver det ordet med blå text. På min fråga om de nu kan se några samband, så kunde eleverna det så klart och det ser ni även här som de blå strecken på tavlan.

Nu var det dags att krypa in bakom texten och det gör jag med berättelsen om fåraherden Mustafa som Hans Persson skriver i sin bok ”Nyfiken på naturvetenskap”. Mustafa upptäcker magnetismen av en slump. Då ett av hans lamm har krupit in i en grotta och Mustafas käpp fastnar i taket på grottan.

När jag har läst klart låter jag nu eleverna illustrera de inre bilder de har skapat kring berättelsen. Det är nu något väldigt spännande händer. Eleverna sätter sig i mindre grupper och börjar måla. Under tiden diskuterar de berättelsens innehåll och kopplar innehållet till den faktatext vi inledde lektionen med.

Reflektionen kring detta är hur engagerade eleverna är, de är nyfikna och vetgiriga. Ni ska veta att jag ännu inte har nämnt vilka begrepp vi ska arbeta med inom temat. Det enda jag har sagt efter första tillfället är att vi ska arbeta med kylskåpsmagneter. Trots det har eleverna redan benämnt flera begrepp som magnetism, magneter, magnetit och att de måste höra ihop. De har även pratat om att dra ihop sig och stöta ifrån. Eleverna är precis upp i den process som innebär att de bygger grunden till förståelsen av begreppet magnetism.

Tidigare har jag oftast börjat med en tankekarta där eleverna har fått berätta vad de vet om magneter. Utifrån tankekartan har de fått undersöka och laborera för att därifrån få en förståelse för magneter och magnetism. Det går det med, men de får inte språket och möjligheten att kunna sätta ord på det dom ser och undersöker samt som de sedan även ska formulera skriftligt.

På detta sätt ger jag eleverna chansen till ett språk. För när vi till slut är framme vid själva görandet kan de använda begreppen och förstå betydelsen och sätta begreppen i nya sammanhang.

Jag är mycket spänd på fortsättningen både hos eleverna och hos mig själv.

 

 

Mina tankar har skapat eget mönster

2014-10-24 14.40.41

Efter att vid flera tillfällen sett att man rekommenderar att läsa boken Tankens Mosaik av Ellin Oliver Keene & Susan Zimmermann så får jag nu också göra min röst hörd vad avser denna bok. Jag har förstått hos tidigare läsare att boken var intressant och mycket bra och jag kan bara instämma.

Det bästa med boken är faktiskt att den inte är så akademisk. Vad menar jag med det? Författarna har skrivit boken som om den vore en roman. De blandar egna tankar och erfarenheter med fallbeskrivningar från olika klassrum. I slutet av varje kapitel finns det en checklista på tillvägagångssätt när man ska arbeta med olika läsförståelsestrategier.

När jag läser boken gör jag direkta textkopplingar till mig själv som lärare och mitt klassrum. Bokens innehåll får mig att tänka på olika lektioner jag själv har haft och hur jag skulle ha kunna utvecklat dessa rent språkligt. Det är den största behållningen anser jag.

Jag inser hur mycket mer och ofta jag behöver arbeta med texter i klassrummet, modellera för mina elever så de ser hur man ska tänka som en god läsare. Jag slås också av något som jag tror att vi har tenderat fastna i i dagens undervisning den ytliga läsningen. Vi har elever som kodar av och läser flytande MEN förstår inte textens djupare innebörd. Men även elever som inte förstår sin egen förståelse. De förstår inte vad de ska förstå om textens innehåll helt enkelt.

Jag ska nu efter höstlovet starta upp ett nytt arbetsområde inom naturvetenskap/teknik. Vid min lektionsplanering kom jag på mig själv att redan tänka annorlunda kring den faktatext jag ska använda. Jag kan bara tacka författarna för att de öppnat mina ögon. Men även de tankar som legat och grott i min hjärna nu kommer att förverkligas.

Skriva, läsa och lära

2014-10-22 11.34.47

Jag har precis läst klart följande bok av David Rose & J.R Martin; Skriva Läsa Lära Genre, kunskap och pedagogik. Om man är intresserad av genrepedagogik ska man läsa denna bok där man kan följa Sydneyskolans forskning och arbete med genrebaserad skrivinlärning.

Boken ger en pedagogiska verktyg och vägledning hur man effektivast integrerar språk och lärande i undervisningen. Jag har den senaste tiden läst flera böcker kring språket, lyssnat på föreläsningar och alla är rörande överens om att vi måste börja vägleda, modellera mer för våra elever. Vi måste diskutera, samtala om språket. Vi måste hjälpa eleverna att skaffa sig stödstrukturer i arbetet med språket oavsett vilket ämne man undervisar i.

Jag har börjat mer medvetet arbeta med språket med eleverna i de lägre åldrarna. Jag har fortfarande en lång väg att gå men att bara ha börjat känns bra i magen. Läs gärna boken om du har tankar kring detta.

Att skapa språkinriktad undervisning

2014-10-11 10.41.35

Jag har precis läst denna bok ”Språkinriktad undervisning” av Maaike Hajer & Theun Meestringa. Min första reflektion som dyker upp i huvudet är att det är en bok man måste läsa flera gånger och reflektera mellan varje gång. Boken innehåller mycket bra information som man måste bearbeta. Jag tror nästan att man behöver läsa ett kapitel i taget och sedan diskutera och reflektera tillsammans med några kollegor.

I inledningen skriver författarna att den lärare som fokuserar på planeringen av lektioner där kunskap, förmågor och språk kombineras får en undervisning som är språkinriktad och mest framgångsrik för eleverna.

Lärarna måste leda eleverna från ett vardagligt språk till ett mer skolrelaterat språk man menar då ett mer ämnesspecifikt språk eller fackspråk om du vill. Det är inget som finns naturligt hos eleven utan det är ett ansvar hos oss lärare att vägleda eleven i detta. Har vi dessutom elever med ett annat modersmål blir utmaningen ännu högre.

Författarna skriver vidare i boken att elevernas språk- och kunskapsutveckling är inte bara de enskilda lärarnas sak utan hela skolans. På vissa skolor samarbetar man över ämnesgränserna och skapar en språkpolicy. Det tror jag på. Med det menas inte att man prövar några få heta tips på lektioner, utan det måste vara en genomtänkt och genomarbetat röd tråd kring vad man menar med språkinriktad undervisning.

Man bör diskutera skillnaden på språkundervisning och språkinriktad undervisning när man skapar en språkpolicy. Ett gemensamt grepp från samtliga lärare där man arbetar för att lättare få syn på elevernas språkliga framsteg utformas. När man skapar en språkpolicy enligt författarna finns det några centrala direktiv att förhålla sig till.

  • Alla lärare bekräftar och förstärker elevens flerspråkiga identitet.
  • Alla lärare tillvaratar och aktiverar elevernas förförståelse.
  • Lärare ska veta hur man bygger upp inlärningen steg för steg.
  • Genom samarbete i lärarlaget ska skolans arbeta målmedvetet med att bygga ut skolspråket.

Att påbörja ett arbete eller ämnesområde ska man tänka motivation, förförståelse och interaktion. Författarna utgår från Jim Cummins fyrfältare då riktningen är emot ett skolspråk i tal och skrift.

2014-10-11 11.33.40

 

I första fältet startar man utifrån vardagsspråk. Man öppnar temat utifrån kända kontexter, aktiverar förförståelsen och man låter eleverna formulera egna frågor. I boken finns detta noga beskrivet med konkreta tips. Men även frågeställningar till dig som lärare hur man lägger upp en lektion som exempel.

Här kan ni se ett avsnitt med författaren Maaike Hajer som är mycket intressant.

http://www.ur.se/Produkter/182359-Spraket-bar-kunskapen-Maaike-Hajer-om-att-forsta-och-bli-forstadd