Årets Almedalsspan

Under gårdagen tog jag mig in till Visby för att följa några intressanta inslag under Almedalsveckan. Jag styrde min steg mot Almedalsbiblioteket där En läsande klass under dagen skulle arrangera olika seminarium kring läsning och läsförståelse.

Först på programmet hade rubriken ”Läsningens betydelse- är läsförståelsen hos unga viktigt för ett demokratiskt samhälle? Samtalet skulle ske mellan Martin Schibbye, Karolina Ramqvist och Martin Widmark. Jag skulle nog vilja svara ja på den frågan och det blev även väldigt tydligt under samtalet mellan de tre författarna. Hur får man eleverna att förstå lyxen av att det finns böcker? De flesta av oss har inte en aning om hur det är att leva utan ord, text, språk men det har Martin Schibbye. I boken 438 dagar skildrar han tillsammans med sin vän sin tid i fångenskap i ett Etiopiskt fängelse och hur det är att leva utan böcker. Han berättar även under samtalet hur de skapade ett litet bibliotek i fängelset, suget efter att få läsa böcker hos internerna. Boksamtalen som sedan kom att ske mellan internerna. Regimer världen över köper mer än gärna knark och vapen men är det något de är rädda för är det böcker. Att kunna läsa och förstå den skrivna texten är kunskap.

2015-06-30 08.41.24

Jag vet sedan tidigare att elever gillar att höra verklighetsförankrade berättelser. Boken 438 dagar kan vara en bra ingång till att få eleverna att försöka förstå den lyx vi lever i som har texten, boken framför oss hela tiden. Jag kommer i varje fall läsa om boken men med helt andra glasögon på mig.

2015-06-30 10.02.42

 

Nästa seminarium hette ”God läsförståelse- en förutsättning för framtiden” bland annat så var Magnus Oscarsson, nationell projektledare PISA och Erik Blom, elev Skolkommissionen med. Under seminariet kom det fram flera kloka saker tycker jag och något för oss lärare att fundera kring. Vad är läsvanor? Hur definierar vi det begreppet? Hur ser elevers läsvanor ut?

Andra frågeställningar och reflektioner som kom upp är hur ser den digitala miljön ut på skolor runt om i landet? Finns det en likvärdighet? Vet man hur man ska använda IT i skolan? Erik Blom, Skolkommissionen hade precis slutat högstadiet och betonade vikten av att inte glömma bort att arbeta med olika texttyper. Man får inte glömma bort det i det digitala samhälle vi lever idag.

Något annat som sas var att elever är våra kunder och som kund väljer man saker. I dag väljer kunden, eleven i detta sammanhang tyvärr bort skolan. Hur ändrar vi på det?

Det viktigaste Erik Blom framhöll angående läsutvecklingen hos elever var att det fanns en engagerad lärare som skapade lust, kreativitet och samtal om innehåll för det är det blir en mening. Kloka tankar av en ung kille tycker jag.

2015-06-30 11.02.55

Inspiration att vidga min läsande värld fick jag på seminariet med rubriken ”Serietidningar- är bilder viktiga för barns läsförståelse? Medverkade gjorde Martin Widmark författare, Melinda Galaczy lärare, Josefin Svenske serietecknare och kulturproducent samt Lennart Schultz kommunikationsansvarig Pressbyrån.

Kan man arbeta med serier i undervisningen? Javisst! Kan man det enligt Melinda som har gjort det i flera år och skrivit en egen handledning till boken ”The Walking Dead”.

Josefin Svenske har tillsammans med förlaget Raben & Sjögren tagit fram nya serieböcker för barn i åldern 6-9 år som har presenterats nu under våren.

Under seminariet fick jag nya idéer hur jag ska arbeta med serieböcker med mina elever under nästa läsår. Jag ska nu börja botanisera i serieböcker så jag får lite koll och det ser jag fram emot.

2015-06-30 14.01.19

Till sist lyssnade jag till debatten mellan de olika partierna och politikerna som handlade om hur det gick med politikernas löften om att vända den sjunkande läsförståelsen hos eleverna. Jag får då säga att de var väldigt samstämmiga att man nu måste titta över systemet som helhet. Man kan inte belasta lärarna och skuldbelägga oss utan nu måste förtroendet, tilliten, statusen på läraryrket upp. Vilket medför att politikerna själva måste ta ansvaret. Jag ser fram emot att se resultat och inte bara prat. Vi behöver få arbetsro! Man behöver även titta över detta med skolbibliotek och även bemanningen på skolbiblioteken något som deltagare i lokalen gillade att höra.

Till sist vill jag bara lyfta eleverna vid Eskelhems skola som under veckan jobbar tillsammans med UR. Ser ni elever i gröna tröjor så är det dem. De har arbetat med källkritik med hjälp av serien Är det sant? på olika sätt och testar nu politiker och andra i frågor som rör detta. Heja! Bra jobbat.

En skola fylld med möjligheter

Vissa saker tar tid att reflektera kring och andra saker lämnas oberört. Men att medverka på den nationella konferensen ”En skolvärld fylld av möjligheter?! Digitalt läsande/skrivande och multimodalitet” som arrangerades av NCS och Skolverket lämnas inte oberört utan reflekterande under en längre tid.

För precis som titeln på konferensen ”En skolvärld fylld av möjligheter?!” är just det jag har fastnat för. Vi HAR verkligen möjligheten men det är snarare frågan OM vi tar vara på möjligheten. När jag tänker tillbaka på konferensen slår det mig hur mycket vi måste tänka förändring kring vår undervisning i skolan. Vi måste möta eleverna där de är och i det de är intresserade av. Jag slås också över vilka genvägar vi som pedagoger eventuellt måste ta för att möta eleverna. För det är nämligen så, att eleverna behöver lära sig vissa grundläggande färdigheter för att klara av och möta det samhälle som är i dag. Ett samhälle som kräver av sina medborgare att de är läs- och skrivkunniga.

När jag kom hem från konferensen kom lägligt en precis färsk bok hem i brevlådan. Boken heter Interaktiva medier och lärandemiljöer av Elza Dunkel & Simon Lindgren (red.)

2014-12-27 18.06.30

Boken blev verkligen ett komplement till det jag hörde på konferensen. Vad var det då som jag fastnade för på konferensen? Det är flera saker som jag här ska presentera för er.

Professor Christina Olin Scheller menade i sin föreläsning att vi måste lära eleverna vara analytiska. Något som även Göran Svanelid skriver om i sin nya bok De fem förmågorna i teori och praktik. Boken om The Big 5. Analysförmågan är den mest omfattande förmågan som återfinns i samtliga ämnen i Lgr 11. Analysförmågan är inte heller någon förmåga som vi kan vänta med att utveckla hos eleverna utan måste börjas med redan på förskolan. 

2014-12-27 17.43.16

Christina Olin Scheller menar också att med alla olika läsprojekt i Sverige i dag är bra men dessa saknar delar av en mer avancerade narrativa kompetens. Ett tips Christina lyfter fram är att använda sig av ”Fanfiction” i undervisningen.

Katarina Lycken Rüter lyfter fram vikten av att inte lämna våra elever ensamma i läsandet vilket också har blivit allt mer viktigt för mig som lärare. Katarina arbetar även mycket med bilderböcker på gymnasiet då de enligt Katarina gestaltar komplexa ämnen på ett överskådligt sätt. Jag arbetar också mycket med bilderböcker i min undervisning speciellt i matematik. Hon anser också att vi ska använda oss av olika digitala verktyg i undervisningen.

Marie Nordmark berättar bland annat om att klassrumsmiljön spelar en stor roll i textframställning. Något som jag tycker blir mer och mer viktigt och som flera författare skriver om i sina böcker det tillåtande klassrumsklimatet.

Till sist vill jag åter nämna det som Catarina Schmidt berör i sin föreläsning de populärkulturella mötesplatserna som ungdomar i dag befinner sig på. Kan det vara något som jag som lärare kan utnyttja i min undervisning?

Så sammanfattningsvis finns det det några saker som jag i varje fall ska fundera mer i kring och det är;
  • Hur utvecklar jag mina elevers analysförmåga?
  • Kan jag använda ”Fanfiction” i min undervisning? Passar det för elever i år 1-3?
  • Kan jag ytterligare utveckla bilderböckernas potential i alla ämnen jag undervisar i? Hur kan jag använda bilderböckerna? När ska jag använda dessa?
  • Har jag ett tillåtande klassrumsklimat? Är det något jag bör undersöka närmare? Hur integrerar eleverna med varandra i mitt klassrum? Är alla trygga och sedda?
  • Kan jag använda de populärkulturella mötesplatserna i min undervisning? Vilka platser befinner sig mina elever?
  • Kan jag använda digitala verktyg ännu mer i min undervisning? Hur då? När? Vad?

Nationell konferens dag 2

Under fredagen fortsatte konferensen med Skolverket och Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) och så klart var man spänd på dagens innehåll.

Först ut var som alltid lika inspirerande Katarina Lycken- Ruter, Undervisningsråd, SkolverketHennes föreläsning hette Man har inte läst en bok förrän man har pratat om den. Katarina började berätta om sitt arbete med boken Hanna Huset Hunden av Anna-Clara Tidholm som hon hade gjort med gymnasieungdomar. De flesta ungdomar hade tyckt att boken var svår, och obehaglig. Det bör man vara medveten som lärare att när barn- och ungdomar uttrycker stark kritik mot en bok kan betyda att man inte har förstått innehållet. Lämna inte eleverna att läsa böcker själva!

Katarina arbetade mycket med bilderböcker med äldre elever då bilderboken gestaltar komplexa ämnen i ett överskådligt format.  Men enligt Katarina är samtalet det viktigaste och enligt Dylan Wiliam en framgångsfaktor. Att använda sig av digitala responsverktyg lyfter även arbetet med barn- och ungdomar i klassrummet.

Starta ett arbetsområde med dikter, läs dikten högt och tillsammans be eleverna svara i appen answergarden vilka ord de kommer att tänka på när de läser dikten. Orden kommer upp i appen som ordmoln.

2014-11-28 09.31.26

Utifrån gemensamma ord kan man sedan föra en diskussion. Styrkan med detta är att det är elevernas egna nyckelord. Katarina föreslår även att arbeta med ett annat digitalt verktyg Socrative. Men man bör som lärare lägga tid på att tänka igenom vilka frågor man vill ställa till eleven.

Katarina driver även lässajten läsmuskler.se med Cilla Dalén.

Katrina sänder med oss följande diskussionsfråga;

  • På vilket sätt skulle digitala verktyg kunna utveckla samtalet i ditt klassrum?

Nästa spännande föreläsare var Marie Nordmark, Universitetslektor, Örebro universitet hennes föreläsning hette Digitalt skrivande utmanar undervisningen. Marie har skrivit en avhandling som heter Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskskrivning. En ämnesdidaktisk studie av skrivprocessen vilket hon berättade om och som var mycket intressant.

Hon liksom många andra under dessa två dagar betonar betydelsen av digitala artefakter såsom dator, mobil, Ipad osv. Hon menar att användningen av datorn utmanar undervisningen. Vi har i skolan gått från papper och penna till tangentbord och skärm. I undervisningen konkurrerar vi med sociala forum på nätet som själ barn- och ungdomars uppmärksamhet. Mycket handlar också om elevens motivation.

Vidare ser hon att elever skalar bort förarbetet vid textskrivning och gör allt samtidigt. Hon ser i sin forskning att eleverna skriver associativt, början som eleven kallar det (inledning) måste bli bra direkt för att det fortsatta skrivande ska flöda på bra. Däremot enligt Maries forskning anser gymnasieeleverna att stavningen är viktigast. Hon anser att vi ska tipsa eleverna om appen Svenska Akademiens ordlista då appen ger eleven respons direkt.

Något annat som Marie tar upp är även klassrumsmiljön. Det sociala samspelet i klassrummet spelar en stor roll i textskrivning. Tillhör du gruppen kan du räkna med mer hjälp av mer erfarna textförfattare än om du inte tillhör gruppen.

Att diskutera;

  • Hur utmanas undervisningen på din skola av digitalt skrivande?
  • Hur skulle ni på er skola kunna använda datorer och digitalt verktyg för att utveckla elevernas literacykompetenser?

Barns användande av texter på skärmen- en mångfald av lärandepotentialer handlade nästa föreläsning om med Catarina Schmidt, Fil. dr i pedagogik, Jönköping. Hennes avhandling heter Att bli en sån som läser Barns menings- och identitetsskapande texter.

Ett sätt att få reda på barns textbaserade erfarenheter är att göra en enkel tankekarta. Då kommer man förmodligen få syn på vilka texter barnen använder sig av hemma, på fritiden men även i skolan. Den bild som då växer fram kommer att skilja sig från de texter eleverna stöter på i skolan.

Bilden som eleverna målar upp från hem och fritid är populärkulturella mötesplatser på nätet. Det är spel av olika slag, Warcraft, Go super model, Movie Star planet osv. Hur ska vi möta dessa världar som är i kontrast till skolan? Kan vi utnyttja dessa mötesplatser i vår undervisning?

Som sagt det finns mycket som vi måste börja fundera på som lärare.

Läsundervisningen blir digitaliserad med Lisa Adamsson, Utvecklingsledare/CUL-doktorand, Göteborg. Lisa har börjat titta på vad som händer med läsundervisningen när klassrummet blir digitaliserat i så kallade 1:1- lösningar dvs. en dator eller lärplatta per elev.

Hon visar oss åhörare hur en vecka med en klass elever i år sju kan se ut. Dessa elever har då en egen lärplatta. Det visar upp en bild av hur olika alla lärare gör och hur mycket läraren utnyttjar den digitala möjligheten. Ett lektionspass på hela veckan använder en lärare den fulla potentialen med det digitala verktyget som lärplattan faktiskt är.

Bilden som målas upp som jag uppfattar den är att vi lämnar eleverna ensamma i sitt lärande. Uppgifter upplagda på nätet som eleverna ska hämta och läsa och oftast kopplat till instuderingsfrågor som i sin tur är kopplad till någon webbsida.

Eleven lämnas ensam i att;

  • vara källkritisk
  • tolka och analysera texter från olika medier
  • otydligt sammanhang
  • påvisa skillnad mellan linjära och ickelinjära texter
  • koppla bilder med texter

Vi måste som lärare ta ansvar och visa hur och vilka strategier eleverna måste använda för att klara uppgifterna. Det betyder att vi måste modellera först och eleverna härma för att sedan klara sig på egen hand.

Lisa sänder också med oss följande frågeställning;

  • Vilken strategi i den digitala läsningen i klassrummet skulle du kunna omvandla till ett undervisningsmoment där du exempelvis modellerar och låter eleverna pröva, redan på måndag?

Många tankar väcktes under dessa två dagar och nu har jag mycket att bearbeta men samtidigt är jag sugen på att undersöka mina elevers multimodala erfarenheter.

Nationell konferens dag 1.

Den 27 november samlades jag och några kollegor på flygplatsen i Visby för vidare färd mot Bromma och Stockholm för två dagar med Skolverket och Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS). Vi var spända och laddade för två innehållsrika dagar.

Vid konferensens start visade sig att det var 300 personer på plats från hela Sverige, förstelärare inom alla stadier, utvecklingsledare, skolledare, forskare och det var 200 personer till som var anmälda men fick inte plats.

Temat var En skolvärld fylld av möjligheter? Digitalt läsande/skrivande och multimodalitet.

Först ut var Christina Olin- Scheller, Professor i pedagogik, Karlstads universitet. Hennes föreläsning hette Ungas läsande och skrivande i ett föränderligt medielandskap. Enligt Christina ägnar sig mängder av barn och ungdomar åt att skriva, läsa och kommunicera via nätet. Den snabba digitala samhällsutvecklingen har förändrat villkoren för skolans undervisning och det krävs nya grepp från lärarna. Jag håller med i det och det ställer högre krav på oss som lärare att hitta nya vägar till attraktiva undervisningssituationer. Barn- och ungdomar befinner sig på informella lärmiljöer där miljön präglas av kollektiva och dynamiska processer där flera människor är inblandade, enligt Christina. Den motivation och drivkraft som våra elever har på nätet måste vi finna i vår undervisning.

Teach me to Think and analysis. Creating creativity and commitment through the digital world. Kan vara ett sätt att nå fram till eleverna, det tror jag med. Vi måste lära eleverna andra saker i dag än tidigare. Vi måste lära eleverna tänka analytiskt, skapa engagemang, motivation och kreativitet.

Det kan man göra genom ”Fanfiction”. Eleverna skriver skönlitterära berättelser i redan existerande fiktiva universum. Konsten är att ligga väldigt nära källtexten. För att skriva fanfiction krävs en mängd olika kompetenser som bland annat förståelsen för berättelsers uppbyggnad, kunna urskilja en intrig och skapa kreativa imitationer enligt Christina. Christina har skrivit boken Fiktionsförståelse för skolan som riktar sig till högstadiet och gymnasiet. Men jag ser inget hinder att man i de lägre åldrarna arbetar på detta sätt också.

Christina nämnde också alla de läsprojekt som finns i dag och bland annat det senaste en läsande klass. Enligt Christina är de gemensamma faktorerna med läsprojekten att de riktar sig till yngre läsare, det är fokus på skönlitteratur och speciellt genren romaner. Det som saknas är den tolkande läsförmågan, sakprosan, nya medier en förenklad syn på läsandet helt enkelt. Jag är benägen att hålla med. En tolkande läsförmåga är något som sker i ett sociokulturellt sammanhang.

Christina lyfter fram medierådet vid flera gånger där man kan läsa mer om barn- ungdomars internetvanor. Vad säger ni om att varannan 2-åring använder internet?

I samband med föreläsningen skickar Christina med oss två frågeställningar som man kan diskutera på era arbetsplatser.

  • På vilket sätt kan svenskundervisningen möta utmaningarna från informella lärmiljöer?
  • Vad behöver skolan och lärarna för att klara dessa utmaningar?

Nästa talare var Anna-Lena Godhe Fil.dr i tillämpad informationsteknologi föreläsningen hade fått namnet Bedömning av multimodala texter. Hennes avhandling heter Att skapa och bedöma multimodala texter. Förhandlingar i gränslandet. Detta är intressant så till vida att vi uppmuntrar eleverna att använda sig av multimodala verktyg i sina arbeten men hur bedöms dessa arbeten?

Även Anna-Lena sände med oss några diskussionsfrågor.

  • Diskutera i arbetslaget hur ni bedömer multimodala arbeten som era elever gör. Finns det explicita betygskriterier som relaterar till andra uttryckssätt än talat och skrivet språk?
  • Hur enkelt eller svårt är det att applicera styrdokumenten på multimodala uppgifter?
  • Kan ni tillsammans utforma en strategi kring multimodala uttryck bedöms? Kan ni ta hjälp av eleverna för att utforma denna bedömningsstrategi?

På eftermiddagen var det dags för valbara seminarier som man valt själv. Det första seminariet hette Formativ bedömning- parskrivning på datorer med Dan Åkerlund Lektor i medie- och kommunikationsvetenskap. Föreläsningen kanske inte blev så som rubriken utlovade men något fick jag ändock med mig. Enligt Dan gynnas elevers lärande och minnande av följande;

  • många uttryckssätt- modaliteter och medier- exempelvis färger, former, gester eller skriva, dramatisera, sjunga, filma och fotografera.
  • att känna till flera aspekter av det som ska läras – inte bara det som står i läroböckerna
  • interaktion med andra elever – de som är lika en själv, på samma nivå- det dialogiska klassrummet, vilket har betydelse när vi sätter samman grupper.
  • deras lärande och minnande gynnas även av att de vet när de lär, hur de lär och var de befinner i sig lärande.
  • att de får svar på sina frågor och hjälp under arbetet.

Att arbeta med digitala verktyg såsom dator, Ipad kallas för det ickelinjära lärande för att eleven kan lägga till, dra i från, flytta, infoga bild, ljud, film eller vad du vill. Det bjuder in till formativ bedömning hela tiden under processen.

Det sista seminariet för dagen hette Stärk språket med digitala verktyg med Cecilia Meijer skolledare för en precis nystartad skola som heter Steningehöjdens skola. Cecilia berättar hur de arbetar med digitala verktyg och att det är det som är fokus på den nya skolan. De har även fokuserat på lärandemiljön hur den är utformad. Deltagarna får även möjlighet att titta på olika appar som skolan använder sig av i sin undervisning.

En mycket givande och intressant dag och vi såg fram emot nästa dag.

Elever granskar appar kritiskt som de använder i undervisningen

Jag blev tyvärr inte uttagen i går på Teachmeet i Visby men jag lägger ändock ut min planering kring hur mina elever kritiskt granskat appar.

Eleverna som har testat detta går i årskurs 1,2 och 3.
Lektionens mål:
Träna på att vara kritisk och kunna utvärdera appar.
Lektionens syfte:
Pröva apparna Bornholmslek och Läs och förstå genom att kritiskt granska dessa.
Vilka förmågor tränas?
Kommunikativa förmågor som att kunna motivera, framföra och bemöta argument.
Procedurförmåga genom att söka, samla, strukturera/sortera, att kritiskt granska.
Läroplanen:
Ur syftestexten för ämnet svenska.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.
Vid lektionens start går man igenom med eleverna lektionens mål, syfte och vilka förmågor som kommer att tränas, så det vet vad som förväntas av dem och vad som ska tränas. Då går det att utvärdera måluppfyllelsen vid lektionens slut.
Efter det går jag igenom den stödstruktur som eleverna ska använda sig av när de utforskar apparna. De ska titta på;
  • Utseendet på appen (Layouten).
  • Utformning (Var det lätt att förstå hur man skulle spela?)
  • Spelen (Var själva spelen bra?)
  • Är appen en hjälp att lära sig läsa och stava?
  • Något övrigt kring appen?
  • Betygsätta appen med hjälp av fem solar.

Under varje rubrik kunde eleverna anteckna det som var bra, mindre bra och om det hade väckts några frågor. Vi samtalar om vad orden betyder, hur de ska redovisa sina tankar och reflektioner så alla vet vad de ska göra.

Efter det presenteras att de ska utforska appen Bornholmslek. Eleverna arbetar två och två. I slutet av lektionen samlar man in vad eleverna har kommit fram till och antecknar det på whiteboarden eller liknande. Samla även in de blad där eleverna har antecknat sina funderingar.

Vid andra lektionstillfälle går du återigen genom samma mål, syfte och vilka förmågor som ska uppfyllas. Man samtalar om första lektionstillfället och hur det gick. Ni går återigen genom stödstrukturerna som är samma vid detta tillfälle. Det ska vara samma elevpar som även arbetar denna gång och det är för att du som lärare ska kunna se progressionen hos eleverna både hur de samarbetar, diskuterar men även hur de redovisar sina resultat både muntligt och skriftligt. Vid detta tillfälle fick eleverna undersöka appen Läs och förstå. När eleverna har undersökt klart samlas ni och eleverna redovisar sina resultat. Du antecknar det eleverna säger på tavlan.
Vid tredje lektionstillfället 
Lektionens mål:
Att träna på att kunna kritiskt granska.
Att träna på jämföra likheter och skillnader och att kunna se vad som är förändringen.
Lektionens syfte:
Använda ett Venn-diagram för att kunna se förändringen i det kritiskt granskade apparna.
Vilka förmågor tränas?
Metakognitiva förmågan genom att reflektera, värdera, tolka och ha omdöme om.
Analysförmåga genom att kunna jämföra likheter och skillnader.
Kommunikativa förmågan genom att kunna samtala, diskutera, redovisa, presentera och kunna framföra och bemöta argument.
Procedurförmåga genom att strukturera och sortera samt kritiskt granska information.
Till lektionen har jag förberett ett papper där jag har målat ett Venn-diagram på. Detta var första gången mina elever stötte på ett Venn-diagram så jag fick börja med att berätta vad det var och vad man brukade använda det till. I ena cirkeln skulle eleverna sammanfatta vad de kom fram till vid första tillfället med appen Bornholmslek. I andra cirkeln skulle eleverna sammanfatta vad de hade kommit fram till vid andra tillfället med appen Läs och Förstå. Efter det skulle de jämföra och se vad som var skillnaden mellan första och andra tillfället. Det skulle de anteckna i mitten av Venn-diagrammet alltså vad förändringen var. När de var klara fick de redovisa och jag antecknade det de hade kommit fram till på tavlan.
Nu kommer det viktigaste när vi var klara med detta kunde vi börja reflektera i helklass. Hade eleverna nått lektionens mål? Hade de fått träna? Hade de används sig av förmågorna? Detta brukar vara det roligaste tycker jag som lärare då eleverna nu får syn på sitt eget lärande med stöd av mig.
Till sist fick de återigen pröva något nytt Exit Ticket efter en idé av Dylan Wiliam. Med hjälp av vanliga post-it lappar skriver eleverna vad de har tyckt om lektionen och fäster lappen på tavlan innan de går ut på rast. De skriver vad de har lärt sig, eller inte lärt sig, bra saker, mindre bra saker. Man kan kalla det en utvärdering och du som lärare får en snabb överblick över vad eleverna har tyckt om lektionen.

Min resa mot läsning och lässtrategier

Jag har nog det Digitala Skollyftet att tacka att jag fick en spark där bak och tog tag i det där med läsning, läsförståelse, genrepedagogik. Något som hade under mycket lång tid legat och gnagt inom mig. Jag har skrivit här på min blogg tidigare att jag hade funderingar kring elevernas läsning och läsförståelse redan under min lärarutbildning. Funderingar som har växt sig allt starkare med tiden och åren med eleverna. Jag insåg att här måste vi göra något. Eleverna förstår uppriktigt sagt inte vad de läser och de har så dålig ordförståelse och begreppskunskap så jag blev orolig på riktigt. Detta var jag bara tvungen att göra något åt.

Efter att ha läst mängder av litteratur, tittat på föreläsningar på nätet, diskuterat med vänner och kollegor bestämde jag mig för att sätta i gång. Men det var väl strax innan jul som arbetet tog fart och resulterade i bloggen Miovi.se tillsammans med en klok och duktig kollega Marie Andersson. Allt hade väl sin grund i En läsande klass projektet.

I mitt klassrum har ändock arbetet pågått under hela detta läsår. Jag har arbetat mycket med att eleverna skriver sig till läsning genom att koppla ihop det med en historia som heter Leksaksfabriken. I ett matematikprojekt har vi arbetat med historien Häxan Grizelda från Matematica. Vi har arbetat med genrepedagogik och där började vi med Narrativa berättelser. Glimtar från dessa arbeten finner ni på Storkis123.se 

Jag har fortsatt att läsa om detta och följer ihärdigt gruppen på Facebook- En läsande klass. Där jag får mängder av idéer och tankar som verkligen är stöd och hjälp att utveckla min undervisning. I avhandlingen Att bedöma elevers läsförståelse. En jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår av Barbro Westlund får jag bara bekräftat att jag är på god väg. Jag läser precis boken Läsförståelse genom strukturerade textsamtal – för elever som behöver särskilt stöd av Monica Reichenberg och Ingvar Lundberg får jag bara återigen en bekräftelse över hur viktigt det är att vi arbetar aktivt med språket. Det är alla lärares viktigaste uppdrag anser jag.

Förutom att jag har testat och sett en gryende förändring i klassrummet har jag turen att träffa underbara kollegor här på Gotland som också brinner för skolan och att utveckla sig själva och sin undervisning. Vi är ett gäng lärare som träffs hemma i varandras kök och diskuterar pedagogik vilket är ett lyft. Men även på min arbetsplats finns viljan att förändra så till hösten har vi nog ett projekt på gång som har med läsning att göra. Sammanfattningsvis så kan jag bara säga att jag är nu ännu mer övertygad om att vi måste arbeta medvetet och aktivt med språket för att ge alla elever optimal förutsättning att utvecklas i samtliga ämnen. Grunden till det är att man har ett språk och förståelse för språkets innehåll.

#SETT 2013

Jag har varit på många mässor, utbildningar, kurser och seminarium men sällan har jag fått så många intryck så att det har tagit dagar att smälta dessa. Förra veckan var det dags för #SETT 2013 i Kista. SETT- Skandinaviens mest intressanta mässa och konferens om det moderna lärandet i skolan enligt broschyren man fick vid mässans öppnande.

Jag kan hålla med om att det var en gigantisk mötesplats för det digitala lärandet. Massor av olika människor från hela Sverige möttes och diskuterade lärandet både högt och lågt. Jag insåg att jag ännu har mycket att lära mig om den digitala världen. Många intressanta möten skedde mellan gamla vänner och nya vänner som brinner för att utveckla sin undervisning tillsammans med sina elever. Jag hade förmånen att vara där och uppleva detta.

Jag var på en hel del seminarium under dessa två dagar och här är min lista över saker jag ska testa i min framtida undervisning.

  • Screencasting färgmarkera elevernas texter och ge feedback genom muntlig inspelning.
  • Titta på m.socrative.com vad är det?
  • Ta vara på mina möjligheter på Youtube.
  • Träna eleverna att klara motgångar.
  • De fem viktigaste psykologiska behoven som eleverna måste nå för att må bra trygghet, utveckling, betydelsefullhet, gemenskap, meningsfullhet hur ska jag utveckla det?
  • Titta in på kunskapshubben
  • Titta in på mattenauterna
  • Titta in på bibblis
  • Utveckla undervisningen så att eleverna kan maila till varandra eller släktingar faktauppgifter, skrivuppgifter..
  • Utveckla barnboksprojekt.
  • Kolla mentimeter
  • Starta i problemen och sedan färdighetsträna.
  • Lära mig Minecraft
  • Kolla vad poplett är
  • Hur gör jag QR-koder
  • Vad är fotobabble
  • Hur gör man loggljudbok?
  • Testa att göra prov genom SMS
  • Kolla scratch.
  • Testa GeoGebra.

Bra saker jag hörde under dessa två dagar som jag ska bära med mig i mitt framtida yrkesutövande.

  • Bra pedagogiska frågor som; Vad gör vi med pedagogiken? Barnen vill lära sig hur gör vi då?
  • Digitala + pedagogik = sant.
  • Lätt att fastna i tekniken men man får inte glömma lärandet och pedagogiken. Det tillsammans skapar lärandet.
  • Eleverna måste tänka och reflektera över andras svar.
  • Respekt för elevernas skapande.
  • Fastna inte i appträsket.
  • Viktigt att arbeta med riktiga uppgifter.
  • Alternativa verktyg kan lyfta eleverna.
  • Appen betyder ingenting förrän den sätts i ett pedagogiskt sammanhang.
  • Använde datorn i matematik då det blir fokus på matematik och eleven kopplar ifrån finmotoriken.

Jag vill varmt rekommendera denna mässa till alla mina kollegor. Håll utkik nästa år är det dags igen.

Voki tips

På bloggen kaliningradeskelhem fick jag följande tips om VOKI som jag kände att det kan vara både roligt och intressant att visa eleverna. Men som vanligt är jag en nyfiken lärare så jag besöker först Youtube för att se om det finns klipp om detta så jag kan lära mig mer. Så klart fanns det här kommer det;

Man går in på följande webbsida för att skapa sin egen VOKI här kommer min egen voki 🙂 Återkommer med elevernas reflektion när de har prövat. Lycka till! 🙂