Skolan in i framtiden

Till jul fick jag av en kollega en bok i julklapp, den julklappen har jag nu äntligen läst ut. Min kollega vet att jag älskar att läsa. Så den bästa julklappen kunde ju inte vara annat än en bok.

Fil 2016-05-04 09 15 14

Vägen ut ur skolkrisen av Mats Bergstrand (red.) (2015)

Flera av artiklarna i boken är riktigt intressanta och läsvärda. Artikeln av Martin Ingvar som lyder Barns dyslexi ingen ursäkt för att inte lära dem läsa är riktigt bra.

Det förekommer att extra insatser för läs- och skrivförmåga villkoras med att barnet har en dyslexidiagnos (som oftast är av varierad kvalitet) hämmar en kritisk granskning av de pedagogiska och didaktiska metoder som används för läs och skrivinlärning. (Sid. 35) 

Jag tror som författaren att man ofta lägger problemet hos barnet i stället för att granska dig själv som pedagog. Hur fungerar min undervisning? Har jag rätt metoder? Jag kanske måste se ur ett annat perspektiv. Samtidigt blir jag nyfiken på vad författaren anser är en effektiv läs- och skrivinlärning? Vidare skriver Martin Ingvar att detta är en komplex process och är beroende av flera olika faktorer och precis så är det. Som lärare ska du sätta dig in i varje elevs situation och förutsättning. Men en sak är säker att som lärare behöver du ha goda kunskaper i läsdidaktik och förstå att de första årens läs- och skrivinlärning är viktig och direkt avgörande för barnets fortsatta utveckling.

Artikeln Vägvinnare och villovägar i matematikundervisningen av Attila Szabo är också intressant.

Men lärarna vittnar också om att det händer något med barnens intresse när de kommer till 10-11 årsåldern. Det är nämligen då många barn upplever matematiken tråkig eller obegriplig och ointresse blir otaliga matematiklektioner under återstående delen av skoltiden, där en stor del av klassen varken förstår lärarens genomgångar eller upplever att de klarar av att lösa uppgifterna i läroboken. 

Jag både förstår och inte förstår innehållet i citatet här ovan. Jag har också mött elever som tycker matematik är svårt och ointressant men lyckats vända på det. Jag har också mött fler elever som tycker matematik är det roligaste som finns. Matematik är kommunikation för mig. Jag vill att eleven ska uppleva och upptäcka matematiken med allt vad det innebär, symboler, tecken, mönster, bilder, konst och så vidare. Eleverna måste få prova och ompröva om det behövs. De ska skapa, rita, bygga matematik och samtala. Inte ha fokus på rätt och fel utan vad kan vi förändra och göra annorlunda. På så sätt utvecklas elevernas förmågor att hantera problem, skapar strategier och metoder i interaktion med sina klasskamrater och dig som lärare. Något som även författaren är inne på med artikeln.

Jag tror som flera av författarna i boken att vi behöver tänka om, tänka nytt för att utveckla skolan in i framtiden. Vi måste vara mer med tiden, se andra värden och våga ompröva.

Elever granskar appar kritiskt som de använder i undervisningen

Jag blev tyvärr inte uttagen i går på Teachmeet i Visby men jag lägger ändock ut min planering kring hur mina elever kritiskt granskat appar.

Eleverna som har testat detta går i årskurs 1,2 och 3.
Lektionens mål:
Träna på att vara kritisk och kunna utvärdera appar.
Lektionens syfte:
Pröva apparna Bornholmslek och Läs och förstå genom att kritiskt granska dessa.
Vilka förmågor tränas?
Kommunikativa förmågor som att kunna motivera, framföra och bemöta argument.
Procedurförmåga genom att söka, samla, strukturera/sortera, att kritiskt granska.
Läroplanen:
Ur syftestexten för ämnet svenska.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.
Vid lektionens start går man igenom med eleverna lektionens mål, syfte och vilka förmågor som kommer att tränas, så det vet vad som förväntas av dem och vad som ska tränas. Då går det att utvärdera måluppfyllelsen vid lektionens slut.
Efter det går jag igenom den stödstruktur som eleverna ska använda sig av när de utforskar apparna. De ska titta på;
  • Utseendet på appen (Layouten).
  • Utformning (Var det lätt att förstå hur man skulle spela?)
  • Spelen (Var själva spelen bra?)
  • Är appen en hjälp att lära sig läsa och stava?
  • Något övrigt kring appen?
  • Betygsätta appen med hjälp av fem solar.

Under varje rubrik kunde eleverna anteckna det som var bra, mindre bra och om det hade väckts några frågor. Vi samtalar om vad orden betyder, hur de ska redovisa sina tankar och reflektioner så alla vet vad de ska göra.

Efter det presenteras att de ska utforska appen Bornholmslek. Eleverna arbetar två och två. I slutet av lektionen samlar man in vad eleverna har kommit fram till och antecknar det på whiteboarden eller liknande. Samla även in de blad där eleverna har antecknat sina funderingar.

Vid andra lektionstillfälle går du återigen genom samma mål, syfte och vilka förmågor som ska uppfyllas. Man samtalar om första lektionstillfället och hur det gick. Ni går återigen genom stödstrukturerna som är samma vid detta tillfälle. Det ska vara samma elevpar som även arbetar denna gång och det är för att du som lärare ska kunna se progressionen hos eleverna både hur de samarbetar, diskuterar men även hur de redovisar sina resultat både muntligt och skriftligt. Vid detta tillfälle fick eleverna undersöka appen Läs och förstå. När eleverna har undersökt klart samlas ni och eleverna redovisar sina resultat. Du antecknar det eleverna säger på tavlan.
Vid tredje lektionstillfället 
Lektionens mål:
Att träna på att kunna kritiskt granska.
Att träna på jämföra likheter och skillnader och att kunna se vad som är förändringen.
Lektionens syfte:
Använda ett Venn-diagram för att kunna se förändringen i det kritiskt granskade apparna.
Vilka förmågor tränas?
Metakognitiva förmågan genom att reflektera, värdera, tolka och ha omdöme om.
Analysförmåga genom att kunna jämföra likheter och skillnader.
Kommunikativa förmågan genom att kunna samtala, diskutera, redovisa, presentera och kunna framföra och bemöta argument.
Procedurförmåga genom att strukturera och sortera samt kritiskt granska information.
Till lektionen har jag förberett ett papper där jag har målat ett Venn-diagram på. Detta var första gången mina elever stötte på ett Venn-diagram så jag fick börja med att berätta vad det var och vad man brukade använda det till. I ena cirkeln skulle eleverna sammanfatta vad de kom fram till vid första tillfället med appen Bornholmslek. I andra cirkeln skulle eleverna sammanfatta vad de hade kommit fram till vid andra tillfället med appen Läs och Förstå. Efter det skulle de jämföra och se vad som var skillnaden mellan första och andra tillfället. Det skulle de anteckna i mitten av Venn-diagrammet alltså vad förändringen var. När de var klara fick de redovisa och jag antecknade det de hade kommit fram till på tavlan.
Nu kommer det viktigaste när vi var klara med detta kunde vi börja reflektera i helklass. Hade eleverna nått lektionens mål? Hade de fått träna? Hade de används sig av förmågorna? Detta brukar vara det roligaste tycker jag som lärare då eleverna nu får syn på sitt eget lärande med stöd av mig.
Till sist fick de återigen pröva något nytt Exit Ticket efter en idé av Dylan Wiliam. Med hjälp av vanliga post-it lappar skriver eleverna vad de har tyckt om lektionen och fäster lappen på tavlan innan de går ut på rast. De skriver vad de har lärt sig, eller inte lärt sig, bra saker, mindre bra saker. Man kan kalla det en utvärdering och du som lärare får en snabb överblick över vad eleverna har tyckt om lektionen.

Träna aktiva val med teknik

Jag läser en 7.5 hp kurs i Teknik för pedagoger i förskola och i skola under sommaren vid Uppsala Universitet. En hemuppgift vi fick var att formge en namnskylt med vissa krav här kommer de;

  • Den skall visa tilltalsnamn och efternamn.
  • De skall gå att ta av och på.
  • Man skall inte behöva vara närmare än 1 meter för att kunna läsa texten.
  • Den får inte vara tröttande eller obekväm att bära.
  • Den ska tålas att tappa i golvet.
  • Den får inte förstöra kläderna.
  • Den skall inte förstöras av lite väta (regndroppar).
  • Den skall vara beständig (tåla en smula nötning, inte vissna, mögla, ruttna, torka sönder).
  • Den får inte kosta dig mer än ett par kronor men skall ändå ge ett något gediget intryck.

Samtidigt så skulle man fundera om det fanns ett antal problem och möjligheter att ta ställning till och det finns det så klart, här har ni några exempel;

Material

  • Trä
  • Metall
  • Papp
  • Plast
  • Glas
  • Spegelglas
  • Järn
  • Koppar
  • Aluminium
  • Lera
  • Tyg
  • Läder

Fästmetod

  • Nål
  • Spänne
  • Klämma
  • Kardborre
  • Sytråd
  • Magnet
  • Säkerhetsnål
  • Klädnypa

Detta är ju verkligen en smart idé till lektion i teknik och blanda in flera ämnen som bild eller matematik. Be eleverna att samla material hemma som kan tänkas behövas till att skapa en namnskylt och att de tar med sig det till skolan. Eleverna kan ha diskussioner kring hur de ska tillverka namnskylten, vilket material de ska använda, för- och nackdelar med olika material, layouten, kostnad, träna på att skissa på förslag, dokumentera och utvärdera. Ja det finns en mycket man kan göra inom ämnet teknik genom att bara formge en namnskylt.

Strand 012

Här är min namnskylt. Jag använde mig av grönt papper från pappersinsamlingen klippte till det med en mönstersax, skrev mitt namn med en svart tuschpenna. Laminerade och slog ett hål med hålslagaren, trädde i en tråd som jag har sparat från något klädesplagg, letade upp en säkerhetsnål och trädde i tråden. Klart! Men inte speciellt unikt, men det är jag helt övertygad om att eleverna kommer att fixa. Jag fick använda mig av teknisk utrustning såsom, sax, lamineringsapparat, hålslagare och en säkerhetsnål som man sedan kan spinna vidare på hur de fungerar.

 

Bråk, procent och decimaltal

När jag ser begreppen bråk, procent och decimaltal får jag inte ett endast minne av detta från min egen resa i matematik och skolgång. Oh! nej, det var inte riktigt sant. Om jag tänker efter så minns jag bråk med skräck medan procent och decimaltal känns bättre i magen. För precis så är det, magont för vissa saker inom matematiken och säkert många andra ämnen i skolan under min egen resa i skolans värld och för många elever i dagens skola.

Nu står jag där som lärare och älskar matematik. Jag kommer numera på mig själv att jag tänker i bråk när jag ska räkna ut olika saker i mitt eget vardagsliv. Något som inte fanns på världskartan när jag gick i skolan. Nu kan jag se mina egna elever brottas med samma problem som jag gjorde när jag gick i skolan. Jag är också nästan helt säker på att en del av dem har magont när de kommer till matematiken.

Vad kan då bli skillnaden mellan då och nu? Jo, jag kan ta mitt ansvar som lärare och verkligen hjälpa mina elever att förstå dessa begrepp men framförallt ska de inte ha magont av matematik. Matematik för mig och förhoppningsvis för mina elever ska vara spännande, lärorikt, magiskt, vackert, praktiskt och upplevelsebaserat.

Precis nu som då, har eleverna mycket svårt med bråk, procent och decimaltal och att de hör ihop. Många lärare som undervisar på högstadiet vill belysa för oss som undervisar i år 4-6 att eleverna har svårt med detta. Jag har själv sett detta hos en del av mina egna elever speciellt att kunna dela in/upp olika figurer i olika delar av en helhet. Ett exempel är att kunna dela in ett A4 papper i tredjedelar. För en del elever är bara denna övning som att bestiga ett högt berg. Har de äntligen lyckats dela in ett A4 papper i tredjedelar, genom att vika kortsidorna mot varandra, så kan samma övning vara minst lika svår, om du ber eleverna vika papperet i tredjedelar genom att vika långsidorna mot varandra.

Du undrar säkert varför då göra en sådan övning? Jag genomförde denna övning efter jag hade fått en idé när jag såg en inspelad föreläsning av Wiggo Kilborn på UR Play. Många elever behöver arbeta praktiskt innan de kan arbeta abstrakt med matematiken. Med denna övning nådde jag fram till ytterligare några elever som tycker bråk är svårt och antalet elever med magont minskar. Men jag tror inte att problemet ligger här vid just detta enskilda moment utan i den tidigare skolgången. Vi slöser bort elevernas förmågor och erfarenheter de erövrat i den tidigare skolgången. Vad menar jag med detta? Wiggo Kilborn berättar i sin föreläsning att en del av alla dessa räkneoperationer inom bråk klarar barn i förskolan av medan elever i år 7 eller år 9 klarar inte av samma uppgifter. Man kan då ställa sig frågan vad är det som händer på vägen?

Jag tror att det är flera faktorer och jag ska nämna några.

  • Man utnyttjar inte barnens förmågor som de erövrat på förskolan.
  • Man arbetar inte med vissa områden inom matematiken i de lägre åldrarna.
  • Man fokuserar på aritmetiken främst subtraktion och addition i de tidiga skolåren.
  • Man ser inte till att eleverna förstår tallinjen.
  • Man arbetar inte praktiskt med matematiken.
  • Man är för styrd av läromedel.
  • Man arbetar inte aktivt med begrepp och man använder inte sig av de rätta matematiska begreppen.
  • Man visar inte för eleverna samband mellan olika räknesätt.
  • Man samtalar inte om matematik.
  • Man är rädd att eleverna inte ska förstå eller att det ska vara för svårt.
  • Man informerar inte om målen inom ämnet och man ser inte till att eleverna blir delaktiga i vad de ska lära sig och hur de ska lära sig.

Det har avsatts och det avsätts massor av pengar i olika matematiksatsningar och ändå går resultaten ner för svenska elever inom matematikämnet. Man kompetensutbildar lärare inom ämnet. Det är bra men handlar det inte om att jag som lärare måste titta på min egen undervisning med granskande ögon? Om mina elever inte förstår så är det väl ändock mitt ansvar att hitta nya ingångar på problemet.

Så jag kommer att fortsätta att arbeta för att inga av mina elever ska ha magont när det är dags för matematik de ska få uppleva, skapa, förundras, experimentera med matematiken. Vad jag kommer att förändra i min undervisning om jag får möjlighet att möta yngre elever igen är att våga använda alla begrepp och områden inom ämnet för jag är övertygad om att de kan.

De ligger hemma och läser

Jag och några av mina underbara elever sitter i grupprummet och filosoferar. Förutom det så försöker jag hjälpa eleverna med matematiken. Då kommer jag på att jag ska fråga en av mina elever vart hans glasögon är. För det är nämligen så att han ska använda dessa när han är i skolan och ska jobba med texter av olika slag. Så när vi sitter där i grupprummet och klurar passar jag på att fråga. Svaret lät inte vänta på sig. Mina glasögon de ligger hemma och läser, svarar min elev. Vi brast ut i ett härligt skratt tillsammans. Dessa underbara svar och härliga skratt lever jag på som lärare.