Framgång i undervisningen

Jag har länge haft på min ”att göra lista” en blänkare om att jag skulle titta på några webinarierskolinspektionens webbsida. Bland annat ett webinarium handlade om ”Framgång i undervisningen”. Vad handlar då detta om? Skolinspektionen har sammanställt forskningsresultat kring frågan om utbildningen i svensk skola vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

I Sverige har det saknats sammanställningar och analyser av utbildningsvetenskapliga empirisk forskning. Men kör i gång tänker jag då! Har haft en hel del lärarkandidater i mitt klassrum och de genomför mängder av olika undersökningar. Även jag själv genomförde olika undersökningar under min lärarutbildning som man kan använda sig av i empiriska studier. Men det är kanske inte det som man söker? Vad har de då kommit fram till?

Forskaren John Hattie forskning betonas flera gånger i rapporten från skolinspektionen. Vad är det som Hattie lyfter fram i sin forskning som är så viktig? Hattie menar att en framgångsfaktor är relationer mellan lärare och elever ska vara goda men även att läraren har höga förväntningar på eleverna. Andra faktorer är lärarens förmåga att se det som är viktigt i undervisningen och att eleven får återkommande feedback. Så det är tre ord som återkommer och det är lärarens kompetens, förmåga och engagemang som i högsta grad är framgångsfaktorer och även påverkar elevernas resultat.

Enligt rapporten är en framgångsrik lärare en lärare med goda ämneskunskaper, god didaktisk kompetens, har förmåga att skapa balans, sammanhang och en röd tråd för eleverna. MEN för att detta ska ske behövs förståelse och stöd från skolhuvudman och rektor så att läraren får tillräckliga förutsättningar för att fullgöra sitt uppdrag.

Vidare så är det några viktiga aspekter skolinspektionen vill belysa: Undervisningen ska ha ett tydligt syfte, välorganiserat och planerat. Helt enkelt lärarens ledarskap i klassrummet och förmågan att stödja sina elever i lärandet. Forskningen betonar även vikten till kollegialt samtal det vill säga att kollegiet diskuterar pedagogiska frågor. MEN en sådan miljö skapas endast genom att rektor visar tilltro till läraren och kollegiet. Den pedagogiska diskussionen ska drivas av rektor men i webinariumet betonar skolverket att det är ännu bättre om någon kunnig person utifrån kommer och verkar som samtalsledare.

Vad vill jag då ha sagt med denna sammanfattning? Mycket av sammanställning är bra och den pekar faktiskt på många viktiga punkter. MEN jag blir förvånad att det inte redan görs och att det verkar vara en sådan osäkerhet ute bland kollegor kring frågor som rör undervisningen. Jag har en egen lista vad avser lärande och undervisning som känns bra för mig och som jag tänker fortsätta med, den lyder:

  • Jag vill verkligen lära känna varje elev.
  • Jag vill verkligen lära känna föräldrarna till mina elever.
  • Syfte och mål med temat, lektionen, undervisningen ska vara tydlig.
  • Klassrummet ska vara tryggt, lugnande och bjuda in till lärande.
  • Mina elever ska verkligen känna att de kan påverka och känna sig delaktiga i undervisningen.
  • Jag har höga förväntningar på mina elever för jag vet att de kan.
  • Varierad undervisning, vi är inne eller ute, spelar ingen roll lärandet sker hela tiden.
  • Jag och eleverna i samråd med varandra bedömmer elevens utveckling inom olika ämnen.
  • Jag som lärare är tydlig i mitt ledarskap och vågar vara vuxen.
  • Jag tar ansvar för min egen utveckling som lärare och håller mig uppdaterad om senaste forskningen.
  • Jag som lärare drivs av min egen nyfikenhet för att hela tiden utveckla min egen undervisning.
  • Våga ta nya didaktiska grepp och lär av mina egna misstag.
  • Jag och mina elever analyserar och reflekterar dagligen över lektioner, utveckling av förmågor, bedömning, respons för att hela tiden lära oss något nytt.

Jag tror att man måste vara trygg med sig själv, våga göra misstag men att man lär sig av misstagen. Man måste vara insatt, påläst och nyfiken och ha någon form av inre drivkraft för att på så sätt utveckla sig själv och sin undervisning. Man måste ha arbetskamrater som man kan diskutera med och känna tillit till för att kunna föra framåtsyftande pedagogiska samtal med. Detta tror jag däremot inte är självklart.

Som jag nämner tidigare i texten har jag haft en hel del lärarkandidater hos mig. De känner ofta en frustration över att de inte får tillräckligt med didaktiska verktyg. Jag ser också den bristen som handledare. Här har lärarutbildningen ett stort ansvar tycker jag. Många gånger kommer lärarkandidaterna med många uppgifter de ska göra under sin praktik. Uppgifterna är ofta på vetenskaplig grund men inte så ofta på beprövad erfarenhet. Kandidaterna behöver arbeta med att skaffa sig erfarenhet och pröva olika didaktiska metoder men då måste uppgifterna harmoniera med varandra. Det vill säga ”Utbildningen ska enligt skollagen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”.

Förundran

Jag har precis startat upp ett arbetsområde inom ämnet biologi. Vi kommer att gå in på människokroppens olika organ, hälsa och pubertet. Om eleverna hade fått välja hade de helst börjat med pubertet för det är ju så spännande. Men jag har börjat med hjärtat och blodomloppet.

Jag kan förundras över hur fascinerande eleverna tycker människokroppen är, de ligger flera steg före mig i sina frågor kring hjärtat, sjukdomar, blod och operationer. De har alla med sig egna upplevelser och erfarenheter kring detta ämne. Antingen har de legat på sjukhus själva eller så har de eller har haft en nära anhörig med problem i hjärtat.

Jag försöker besvara alla frågor som kommer upp. Biologilektionerna är nog även mina favoritlektioner då mina elever verkligen är aktiva med frågor och berättelser det är ingen elev som inte har något att säga.

Innan jag blev lärare hade jag arbetat många år inom olika områden som undersköterska vilket ger mig och även för eleverna en fördel. Jag har historier med mig som jag kan berätta de kan vara läskiga, spännande, sorgliga och roliga öden som jag har varit med om. Ögonen tindrar på mina elever och de vill att jag ska berätta mer visa, rita och beskriva på whiteboarden. Jag behöver inte uppmana eleverna att de ska anteckna de gör det helt av sig själva.

Det roligaste är begreppen. På min fråga om jag ska använda de latinska och medicinska orden på organen och sjukdomarna säger de JA!!! Så på min whiteboard kryllar det av latin och medicinska uttryck. Inte något som de behöver lära sig men de älskar det.

Jag tror att det är glädjen, spänningen över mina berättelser som blir drivkraften hos eleverna. Drivkraften att lära sig om människokroppen de svåra begreppen blir bonusen. Det får mig att tänka på hur viktigt det är att du som lärare är kunnig och påläst i det ämne du ska undervisa i. För är du det kan du med spännande, läskiga, sorgliga och roliga berättelser få eleverna precis vart du vill utan att du eller ens eleverna behöver anstränga sig.

360 en tidning eller är det ett snowboardtricks ?

Inga snowboardtricks här inte men andra intressanta tricks finns det minsann i tidningen. Regelbundet kommer tidningen 360 till skolan. Tidningen norpar jag fort innan någon av mina kollegor har upptäckt den :). 360 brukar nämligen innehålla en hel del bra artiklar och jag blev inte besviken av nummer 4 av tidningen.

Speciellt två artiklar fastnade jag för. Den ena hette ”Forskande lärare vs. proffsforskare” och den andra artikeln hette ” Fler samtal mer reflektion”. Vad var det då som var så spännande med dessa artiklar?

I den första artikeln pekar de på att det finns en hel del bra pedagogisk forskning som håller hög klass men att det förmodligen skulle finnas forskare som inte ens skulle klara 15 minuter i ett klassrum i skarpt läge. Förut som kom forskare ut i klassrummen och auskulterade och såg på läraren som ett objekt men i dag vill man se på läraren som ett subjekt.

Därför har man på på olika högskolor satsat på forskande lärare som både är verksamma som lärare men även forskar i lärande och undervisning en viss del av tjänsten. De menar att läraren får intressanta uppslag till frågeställningar på sitt arbete och att de kan samla in data där de är. Jag tror på detta då jag kan dra paralleller till när jag har läst olika högskolekurser på distans samtidigt som jag har arbetat. Jag har då haft möjligheter att iaktta, testa olika frågeställningar, reflekterat över min undervisning och sedan förbättrat min undervisning.

Madeleine Häggström på Herrängens skola i Älvsjö har haft möjligheten att delta i en forskningscirkel under ledning av professor Astrid Pettersson. Om Madeleines reflektioner kring detta kan man läsa i den andra artikeln som jag fastnade för. Madeleine arbetade fram en matris med vägledning i argumenterande texter. Enligt henne var forskningscirkeln ett lyft och hon började tänka och förändra sitt arbete. Hon lyfter fram några viktiga saker som även jag tycker är viktiga och kommer att tänka och reflektera kring mer i fortsättningen.

  • Planering av undervisningen viktig.
  • Planeringen ska var tydlig för eleverna.
  • Matris där de kan se förväntningar av vad de ska kunna inom ämnet.
  • Hur formulerar man frågorna till eleverna så att de blir tvungna att besvara med uttömmande svar?
  • Inga poäng på prov men en skriftlig bedömning.
  • Låta eleverna skriva ner ett par rader om vad de har lärt sig på lektionen.
  • Få eleverna till att förstå själva vad ett bra svar är.