Mötet med boken ”Läraren inom mig”

Adobe Photoshop PDF

Jag har längtat efter den nya boken av Anne-Marie Körling och jag får säga att jag blev inte besviken. Jag läste nästan boken i ett svep, orden bara forsar fram och man bara myser av Anne-Maries kloka tankar.

Det finns några saker jag vill passa på att filosofera kring. Citat ”Genom återkommande samtal med kollegor och rektorn hade läraren utvecklats i ett tryggt lärandeklimat. Det var befriande professionellt. Rektorn kunde lyfta den ofarliga frågan: -Kan ni berätta om era misslyckanden idag?” (Sid. 36-37)

När jag läste detta tänkte jag att både lärarkollegiet och elever måste ha en trygg lärandemiljö. Vi lärare i klassrummet måste skapa det för eleverna och vår rektor måste skapa det för sina lärare. När det finns en god lärandemiljö finns det även möjlighet till misslyckanden och det är okej. För det är av misslyckanden man kan utvecklas.

Citat ”En annan lärare såg annorlunda på situationen och undrade om det fanns något skolan kunde stötta med. En likvärdig skola är blott en vision”. (Sid. 61)

Jag ställer mig frågan kan vi verkligen nå en likvärdig skola? Det är människor vi arbetar med. Små människor med olika bakgrund. Det likvärdiga som jag kan se det är att alla små kloka människor vi möter ska få en ärlig chans att lyckas i skolan. Det är min vision. I bland behöver den lilla människan få extra stöttning och stöttningen kan jag kanske ge eller med hjälp av någon annan.

Citat ”Den vuxne måste i varje ögonblick förtjäna sin auktoritet genom att helt enkelt visa sig ha den djupare förståelsen och de bästa argumenten”. (Sid. 64)

Det tror jag också, ett förtroende och en tillit får man bara inte av barn, den måste förtjänas. Kanske är det som är problemet i de klassrum där det råder kaos. Jag måste vara ledaren i klassrummet som kan förklara varför. Detta hänger i hop med nästa citat.

”Läraren berättade att han kunde se på elevernas ansikten om de förstod eller inte. Det var den där bekymrade rynkan i pannan, sa läraren”. (Sid. 67) Samtidigt som du ska vara ledaren måste du vara lyhörd över det outsagda. Eleverna uttrycker oftast inte i ord sitt missnöje utan det sker genom andra yttringar. Det är viktigt som lärare att lära känna sina elever och hur deras kroppsspråk fungerar.

Detta är bara några citat från denna underbara bok som jag har strukit under. På många sidor har jag skrivit en kommentar och tankar över det jag läser. Jag blir så imponerad av författarinnas klokskap och jag ser fram emot många år till som lärare där jag får möjlighet att utvecklas ytterligare.

Läs denna bok och njut! Jag kommer att läsa om boken många gånger.

 

 

Vad är formativ bedömning?

Inom skolan och precis som inom andra yrken svänger vi oss med begrepp som kan vara svårt att förstå när man inte arbetar med detta. Jag ska här försöka förklara skillnaden mellan formativ bedömning och summativ bedömning.

Jag börjar med den summativa bedömningen som vi helt enkelt kan översätta till att man summerar något. Det gör vi idag framförallt från år 6 med betyg. Enligt de senaste direktiven ska även övriga elever ha en summativ bedömning genom bokstäverna O= otillräckliga kunskaper, G= Godtagbara kunskaper samt M= Mer än godtagbara kunskaper. Varken för mig som lärare, elev eller ni som föräldrar säger detta er något om ert barn har O, G eller M. Det gör bedömningen opersonlig och innehållslöst anser jag.

Det är den formativa bedömningen som är intressant. Enligt den brittiska forskaren Dylan Wiliam definierar han formativ bedömning så här;

En bedömning har en formativ funktion om belägg för elevernas kunnande synliggörs, tolkas och används, av lärare, elever och deras klasskamrater, för att fatta beslut om nästa steg i undervisningen som mest sannolikt blir bättre, eller bättre grundade, än de beslut de skulle ha tagit om beläggen saknades. (Lärportalen för matematik. Modul problemlösning del 5 Skolverket Sid 1.)

Jag ska försöka ge er glimtar av den formativa bedömningen från mitt klassrum med era barn som sker dagligen. För den formativa bedömningen sker inte bara när det börjar dra ihop sig till utvecklingssamtal utan den sker hela tiden i arbetet med eleverna.

På fredagar skriver eleverna logg.

2014-03-26 20.13.10

I den här boken reflekterar era barn över viktiga saker. Det kan vara om vad som är svårt i skolan, vad gör du på rasten, vad har du lärt dig om fåglar osv. Eleven reflekterar och jag ger respons direkt i boken till eleven.

Här har ni ett exempel på reflektion;

2014-03-26 20.16.25

 

Här ser jag att eleven kan begrepp som vokaler och att eleven har koll på att efter vokaler så stavar man i bland med dubbla konsonanter. Jag ser att eleven använder stor bokstav och punkt. Jag ser att eleven kan reflektera och är medveten om vad hen behöver träna vidare på.

En eftermiddag när vi arbetar med istiden så läser eleverna texter om isräfflor, flyttblock och liknande högt. En pojke i år 1 vill pröva läsa högt för alla. Han fixar det utmärkt och alla klasskompisar ger honom formativ bedömning direkt genom att säga att han läste tydligt, högt så att alla hörde och att han läste flytande. Bättre bedömning kunde inte jag ge utan här skötte eleverna den formativa bedömningen åt mig.

Inför ett nytt arbetsområde går vi igenom mål och syfte med temat. Men även vad som ska bedömas. Det vill säga vad eleverna bör kunna när vi har arbetat klart med området. Här utformar vi något som vi kallar hållplatsen tillsammans.

2014-03-30 10.37.56

 

Jag har fyllt i hållplats 1 och 5 men eleverna hjälper mig att fylla i hållplats 2,3 och 4. När man har arbetat klart med ett tema  fyller eleven i den hållplats hen anser sig befinna sig just då. Det tar jag med mig till den formativa bedömningen som skrivs på schoolsoft.

Efter den del lektioner kan vi använda oss av något som kallas ”Exit Tickets” en idé från Dylan Wiliam. Vi reflekterar tillsammans vad som gick bra på lektionen och vad som vi behöver arbeta vidare med. Det ger mig en signal om vad eleverna behöver träna på och hur jag ska förändra, lägga till, ta bort till nästa lektion. För det är mitt ansvar att göra bra lektioner men det kan jag inte själv utan det är ju eleverna som är min spegel.

Som ni förstår så sker bedömningen hela tiden både  muntligt och skriftligt. Det ni får se som föräldrar är en sammanställning vid ett utvecklingssamtal. Men där den formativa bedömningen baseras på allt det eleven gör under dagarna i klassrummet. Min upplevelse är att eleverna vet vad de kan och vad de ska öva på det skriver vi ner i en individuell utvecklingsplan IUP, eller som det nu ska heta framåtsyftande utvecklingsplan. Medan min uppgift är att guida barnen rätt på sin väg till kunskap.

Därför anser jag det viktigt med en formativ bedömning där eleven har varit delaktig i processen. Då är ju denna blogg ett viktigt instrument där ni kan följa arbetet i klassrummet hela tiden. Som ni säkert förstår när ni ser bilderna och läser texterna kan ni också bedöma elevernas förmågor utan att vara i klassrummet.

Artikel även publicerad på Storkis123.se