Utmaningar jag ställs inför varje dag

Fast utmaningar behöver jag inte tänka på just nu, när det är sommar och sol, eller? Efter några veckors ledighet och ett antal böcker senare så finns ändock tankarna där på de utmaningar jag ställs inför varje dag, varje vecka i mitt klassrum.

I dag efter ett morgondopp i Östersjön och sedan en kopp kaffe i min hammock, i skuggan, kände jag, att idag skulle jag nog kunna knåpa ihop några tankar kring utmaningar i min vardag. Men varför just utmaningar? Ordet utmaningar ingår i titeln på den bok jag har läst under sommaren som heter Att bedöma och sätta betyg. Tio utmaningar i lärarens vardag. Författare: Anna Grettve, Marie Israelsson, Anders Jönsson

Jag upplever att många kollegor känner sig stressade över den nya läroplanen Lgr  11. De är då speciellt stressade över det centrala innehållet i läroplanen. De förstår inte hur de ska hinna med allt och speciellt om man undervisar i årskurserna 4-6. Jag får erkänna här och nu att jag också var stressad i början.

Jag var nyckelperson som man kallade det på min dåvarande arbetsplats med att implementera den nya läroplanen. Där hade jag förmånen att tillsammans med andra nyckelpersoner gå på seminarium och möten där vi diskuterade den nya läroplanen. Vi fick även en mycket bra dag med skolverket som var här på Gotland och informerade om läroplanens innehåll och utformning. Detta känner jag att det gav mig en bra start i hur jag skulle förhålla mig till läroplanen. Jag fick en idé över hur jag skulle angripa innehållet.

Man kan sammanfatta idén med två ord tematisk undervisning. Något som även skolverket påpekade i sin dragning om läroplanen. Det kom att visa sig vara min räddning då jag vid den här tiden arbetade i år 4-6. För vi ska inte förringa det kompakta ämnesinnehåll som finns inom de olika ämnesblocken speciellt naturvetenskap och samhällsvetenskap. Under den här perioden så undervisade jag i stort sett alla ämnen vilket var en fördel när man som jag arbetar tematiskt.

Men oftast ser det annorlunda ut och man är flera som delar på undervisningen på samma grupp av elever. Det är då det kollegiala samarbetet blir viktigt. Jag vet att jag flera gånger ändock tvekade över om jag skulle hinna med allt. I backspegeln så kan jag erkänna, nej, vi hann inte allt för det är människor som vi arbetar med inte robotar som man kan mata in ämneskunskaper i och tro att de sedan ska kunna allt. Men jag är stolt och nöjd för när mina elever i år 6 sedan genomförde sina ämnesprov gjorde de det med bravur. De hade kunskaperna trots att vi inte hade hunnit med allt inom ämnet historia.

Det lärde mig även följande, förutom tematisk undervisning, så behövs elevinflytande och fokus på förmågorna. Då behöver jag inte vara orolig för att eleverna inte ska nå målen. Nu, mer än någonsin är jag trygg i detta att mina elever får det de behöver.

Omsag Att bedöma och sätta betyg  Så när jag läser följande bok så känns det bra, jag var på rätt väg. För er som ännu är oroliga över att inte hinna med det centrala innehållet läs denna bok och inse att det centrala innehållet inte är det centrala.

I bokens inledning sid 10-11 tar författarna upp ”De tio utmaningarna” som lyder;

  • Planera utifrån ämnets förmågor
  • Samla in ett allsidigt bedömningsunderlag
  • Ge effektiv återkoppling
  • Låt eleverna hitta kvaliteterna
  • Behövs betyg på enskilda uppgifter?
  • Hitta ett sunt förhållningssätt till nationella prov
  • Sök stöd hos varandra
  • Dokumentera för att minnas
  • Ta ställning i frågor om digitala bedömningsverktyg
  • Betygsättning

Jag har redan tagit tag i utmaningen planera utifrån ämnets förmågor, samla in ett allsidigt bedömningsunderlag vilket jag anser ha blivit rätt så duktig på. Men jag ska under kommande läsår träna ännu mer på att ge effektiv återkoppling och låta eleverna hitta kvaliteter. Jag började att ändra min återkoppling till eleverna under detta läsår men inser att det är svårt och det behövs träning så att man får ut maximal effekt som gynnar eleverna. Jag började även under förra läsåret med ett mycket enkelt system anteckna dagligen för att minnas små glimtar av elevers kunskaper. Det ska jag fortsätta att utveckla.

Utmaningar har vi alla på olika plan i vårt eget klassrum eller inom vårt eget arbetslag. Men utmaningarna är till för att utmanas och utvecklas, det tror jag gör att jag blir en bättre lärare. Jag vill härmed avsluta följande blogginlägg med ett citat ur ovan nämna bok som jag tycker är så bra.

”När man börjar planera sin undervisning utifrån förmågorna uppstår flera spännande möjligheter. Bland annat öppnas många tillfällen till ämnesintegrering.” Sid. 23

Elever granskar appar kritiskt som de använder i undervisningen

Jag blev tyvärr inte uttagen i går på Teachmeet i Visby men jag lägger ändock ut min planering kring hur mina elever kritiskt granskat appar.

Eleverna som har testat detta går i årskurs 1,2 och 3.
Lektionens mål:
Träna på att vara kritisk och kunna utvärdera appar.
Lektionens syfte:
Pröva apparna Bornholmslek och Läs och förstå genom att kritiskt granska dessa.
Vilka förmågor tränas?
Kommunikativa förmågor som att kunna motivera, framföra och bemöta argument.
Procedurförmåga genom att söka, samla, strukturera/sortera, att kritiskt granska.
Läroplanen:
Ur syftestexten för ämnet svenska.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.
Vid lektionens start går man igenom med eleverna lektionens mål, syfte och vilka förmågor som kommer att tränas, så det vet vad som förväntas av dem och vad som ska tränas. Då går det att utvärdera måluppfyllelsen vid lektionens slut.
Efter det går jag igenom den stödstruktur som eleverna ska använda sig av när de utforskar apparna. De ska titta på;
  • Utseendet på appen (Layouten).
  • Utformning (Var det lätt att förstå hur man skulle spela?)
  • Spelen (Var själva spelen bra?)
  • Är appen en hjälp att lära sig läsa och stava?
  • Något övrigt kring appen?
  • Betygsätta appen med hjälp av fem solar.

Under varje rubrik kunde eleverna anteckna det som var bra, mindre bra och om det hade väckts några frågor. Vi samtalar om vad orden betyder, hur de ska redovisa sina tankar och reflektioner så alla vet vad de ska göra.

Efter det presenteras att de ska utforska appen Bornholmslek. Eleverna arbetar två och två. I slutet av lektionen samlar man in vad eleverna har kommit fram till och antecknar det på whiteboarden eller liknande. Samla även in de blad där eleverna har antecknat sina funderingar.

Vid andra lektionstillfälle går du återigen genom samma mål, syfte och vilka förmågor som ska uppfyllas. Man samtalar om första lektionstillfället och hur det gick. Ni går återigen genom stödstrukturerna som är samma vid detta tillfälle. Det ska vara samma elevpar som även arbetar denna gång och det är för att du som lärare ska kunna se progressionen hos eleverna både hur de samarbetar, diskuterar men även hur de redovisar sina resultat både muntligt och skriftligt. Vid detta tillfälle fick eleverna undersöka appen Läs och förstå. När eleverna har undersökt klart samlas ni och eleverna redovisar sina resultat. Du antecknar det eleverna säger på tavlan.
Vid tredje lektionstillfället 
Lektionens mål:
Att träna på att kunna kritiskt granska.
Att träna på jämföra likheter och skillnader och att kunna se vad som är förändringen.
Lektionens syfte:
Använda ett Venn-diagram för att kunna se förändringen i det kritiskt granskade apparna.
Vilka förmågor tränas?
Metakognitiva förmågan genom att reflektera, värdera, tolka och ha omdöme om.
Analysförmåga genom att kunna jämföra likheter och skillnader.
Kommunikativa förmågan genom att kunna samtala, diskutera, redovisa, presentera och kunna framföra och bemöta argument.
Procedurförmåga genom att strukturera och sortera samt kritiskt granska information.
Till lektionen har jag förberett ett papper där jag har målat ett Venn-diagram på. Detta var första gången mina elever stötte på ett Venn-diagram så jag fick börja med att berätta vad det var och vad man brukade använda det till. I ena cirkeln skulle eleverna sammanfatta vad de kom fram till vid första tillfället med appen Bornholmslek. I andra cirkeln skulle eleverna sammanfatta vad de hade kommit fram till vid andra tillfället med appen Läs och Förstå. Efter det skulle de jämföra och se vad som var skillnaden mellan första och andra tillfället. Det skulle de anteckna i mitten av Venn-diagrammet alltså vad förändringen var. När de var klara fick de redovisa och jag antecknade det de hade kommit fram till på tavlan.
Nu kommer det viktigaste när vi var klara med detta kunde vi börja reflektera i helklass. Hade eleverna nått lektionens mål? Hade de fått träna? Hade de används sig av förmågorna? Detta brukar vara det roligaste tycker jag som lärare då eleverna nu får syn på sitt eget lärande med stöd av mig.
Till sist fick de återigen pröva något nytt Exit Ticket efter en idé av Dylan Wiliam. Med hjälp av vanliga post-it lappar skriver eleverna vad de har tyckt om lektionen och fäster lappen på tavlan innan de går ut på rast. De skriver vad de har lärt sig, eller inte lärt sig, bra saker, mindre bra saker. Man kan kalla det en utvärdering och du som lärare får en snabb överblick över vad eleverna har tyckt om lektionen.

Kollegialt lärande vad betyder det?

I den grupp av lärare som jag ingår i träffs regelbundet och diskuterar pedagogiska frågor och planerar till #pedagogiskpubgotland. Vi kallar oss pedagogiska femman. Under juni månad träffades vi och spelade in en podcast för första gången. Det avsnittet sänds på webbsidan 10minuter.se. 

Screenshot 2014-07-02 12.42.59

På spaning i Almedalen

Rätten till dyslexiutredning och hjälpmedel 

I går åkte jag in till Visby för att besöka Almedalsveckan. Jag hade siktet inställt på några seminarier under dagen men också få möjlighet att samtala med kända och okända människor.

Det första seminariet som jag deltog vid var Rätten till dyslexiutredning och hjälpmedel som arrangerades av Dyslexiförbundet FMLS. Först började förbundet med att presentera den landstingsenkät som genomfördes under våren 2014. Det visar sig att det råder oklarheter och skillnader i landet vad avser möjlighet för personer med läs-och skrivsvårigheter att bli utredda och erhållna hjälpmedel. Man har genomfört dessa enkäter tidigare en 2008 och en 2010.

Resultatet är att för vuxna vad avser hjälpmedel har det varit en positiv utveckling. Medan utredningar av barn under 18 år finns en hel del att önska. Här finns det flera hinder. Det ena är att man anser att det är skolans ansvar att ordna utredningar. Det andra är att väntetiderna är ännu väldigt lång i bland upp emot två år. Detta är oacceptabelt anser jag.

Jag har själv haft elever med utredd dyslexi och har sett vilken skillnad och lättnad det har varit för eleven. Eleven uttryckte lättnad för sin diagnos då eleven sa att nu vet jag att jag inte är dum i huvudet utan jag behöver hjälpmedel som stöd vid min läsning så fixar jag det här.

Svenska Dyslexiföreningen har tagit fram en modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter. Den bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. En handlingsplan för detta anser man ska finnas både på kommunalt och lokalt plan.

2014-07-02 09.54.59

 

Bilden är hämtad ur skriften Modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter. sammanställt av Svenska Dyslexiföreningen April 2013.

Skriften innehåller många bra tips som jag som lärare kan tänka på. Screeningen som görs på eleverna i förskoleklass ska man följa upp och sätta in åtgärder med en gång hos de elever man ser inte klarar testet. Man ska vara lyhörd och uppmärksam redan på de barn som utmärker sig i förskolan. Arbetsro, stabilitet, kontinuitet i klassrummet.

Skolutveckling genom kollegialt lärande och samverkan

Visst låter rubriken intressant! Tyvärr blev jag besviken och många med mig. Jag har ännu inte fått något grepp om vad seminariet egentligen handlade om. Seminariet arrangerades av skolkollegiet.se som vänder sig först och främst till förstelärare. Skolkollegiet.se är en samverkansplattform en plattform där erfarenhetsbyte, kollegialt lärande och fortbildning ska ske. Det är ännu i sin uppbyggnad. Men jag lärde mig ett nytt uttryck Blended learning. Det betyder att man arbetar med alla olika frågeställningar kring digitala självadministrerande verktyg och hur de kan kombineras med personligt ledd undervisning för att uppnå bästa studieresultat.

Vem tar ansvar för att förändra skolan?

Arrangeras av Lärarnas riksförbund och Natur och Kultur.

Per Kornhall presenterar sin bok Alla i Mål. Efter det följdes en paneldebatt kring skolan och vem som bär ansvaret för de dåliga resultaten i skolan. Enligt Per har huvudmännen tillåtit skolan att driva i väg på ett otillåtet sätt. Det har genomförts massor av förändringar men inget har varit genomtänkt. Det finns systemfel. Det är 12 000 elever som i dag inte har gymnasiekompetens. Enligt Per är följande framgångsfaktorer ett måste för att lyfta skolan.

  • Respekt för lärare och deras profession.
  • Kollegialt lärande.
  • Bemyndiga lärarna.

Jag håller med och ser fram emot att läsa boken.

Elevernas läsförståelse fortsätter att minska! Vad kan lärarna göra?

Arrangerades av en läsande klass och Lärarnas RiksförbundAlmedalsbiblioteket.  Ett intressant seminarium där man lyfte begreppen läsförståelse, läsutveckling, kompetensutveckling, lärarnas arbetsbörda och tid, Pisa, och mycket mer.

Jag kan i varje fall sammanfatta dagen med följande saker;

  • Det är dags för huvudmännen att ta sitt ansvar och inte skylla på lärarna.
  • Tidigt stöd till de elever som behöver det.
  • Fler utbildade speciallärare och specialpedagoger.
  • Kompetensutveckling för de lärare som behöver det i skriv- och läsinlärning.
  • Mindre grupper elever i de lägre åldrarna.
  • Olika screeningar i de tidiga åren som man nogsamt följer upp.
  • Tillit till lärarnas kompetens.
  • Alla har ett gemensamt ansvar för språket i samtliga ämnen.
  • Kollegialt samverkande.

 

 

Vad gör du egentligen?

Vad gör du egentligen nu på jobbet? Nu när ni inte har några elever. Denna fråga har jag fått många gånger bara under några få veckor. Varför då? Jo, jag har tidigare arbetat vid en kommunal skola men numera på en friskola. Anställningsformen skiljer då sig åt.

Är man anställd på en kommunal skola har man en ferieanställning vilket gör att man går på ledighet en vecka efter det eleverna har gått på sommarlov. Det beror på att man har 45 timmars arbetsvecka och har då arbetat in ledigheten under läsåret. 45 timmars arbetsvecka innebär 35 timmar som är förlagd på arbetsplatsen och 10 timmar i något man kallar för förtroendetid. Under förtroendetiden behöver man inte befinna sig på arbetsplatsen, utan är till för kompetensutveckling och liknande saker. Medan vid den friskola jag arbetar på nu har semesteranställning vilket innebär 25 betalda semesterdagar och man har 40 timmars arbetsvecka.

Vad gjorde jag då sista arbetsveckan i den kommunala skolan? Förutom inplanerade möten försökte man hinna plocka undan i klassrummet, sortera in dokumentation om elever och liknande arbetsuppgifter. Hade man inarbetad tid så kompade man ut. Efter ett läsår då man arbetar mycket oftast mer än 45 timmar i veckan så är man ganska trött och man behöver gå på ledighet. Sedan började man arbeta en vecka innan eleverna i augusti. Under den veckan skulle man hinna med obligatoriska möten, förbereda sitt eget klassrum, förbereda en grovplanering för undervisningens innehåll. Jag kan säga att det sistnämnda hade jag oftast bara en dag på mig att göra. OM jag inte hade gjort det under min ledighet på sommaren.

Nu har jag under ett läsår arbetat 40 timmar i veckan kan jag se klara fördelar med en semesteranställning. Jag kan även se skillnader. Jag ska här räkna upp några saker som skiljer sig mot den kommunala skolan.

  • Alla har arbetsförlagd arbetstid mellan 7.30-16.00
  • Få inlagda obligatoriska möten.
  • Jag som lärare har möjlighet att boka in föräldrasamtal, eller boka möten med mina kollegor efter det eleverna har gått hem.
  • Inga möten efter arbetstidens slut såsom utvecklingssamtal eller liknande.
  • Arbetskollegiet har möjlighet att tillsammans sitta ner och ha pedagogiska diskussioner efter det eleverna har gått hem.
  • Man arbetar under loven, vilket gör att man har möjlighet att träffas inom arbetslaget och diskutera pedagogiska frågor. Under höstlovet kan man om man vill förlägga alla utvecklingssamtal.
  • Åka på fortbildning under lovet.
  • Läsa aktuell forskning eller annan relevant litteratur under arbetstid.
  • Jag får tid till att planera långsiktigt både enskilt och tillsammans med mina kollegor.
  • Städa, sortera och strukturera i klassrum och i andra övriga lokaler.
  • Kompetensutveckling.
  • Jag kan ta ledigt stort sätt när jag vill under läsåret.

Som svar på frågan ”Vad har du gjort nu i skolan utan elever”? ska jag försöka illustrera för er följande; Vid vår skola slöt eleverna den 13 juni.

Första veckan

  • Två gemensamma utvärderingsdagar för alla personal inom skolan.
  • Städat och möblerat om i klassrummet efter det jag har bott in mig i det under detta läsår. (Nyanställd i augusti på denna skola 2013). Nu vet jag hur jag vill ha det strukturerat för att skapa bästa inlärningsmöjligheten för mina elever.
  • Sorterat i elevmaterial, strukturera, markerat upp material i ämneskategorier. Flyttat material till andra klassrum där det behövs bättre.

Andra veckan

  • Skrivit in två nya elever på skolan.
  • Samlat ihop och flyttat över information och dokumentation på mina treor som till hösten blir fyror.
  • Flyttat över dokumentation på de övriga eleverna i rätt årskurs och förberett för nya läsåret.
  • Fixat material såsom förvaringslådor, pärmar, planeringar för den nya eleven jag får till hösten.
  • Gått igenom mina elevers individuella planering och förberett till skolstart.
  • Städat biblioteket på skolan.
  • Hjälpt min kollega att sortera matematikläromedel och matematikmaterial.
  • Skapat eget material som är kopplat till Nya språket lyfter som jag ska använda i höst.
  • Jag och min kollega har tittat över inköpen av läromedel.
  • Jag har hjälpt mina kollegor på fritids med planering och städning av lokaler.
  • Träffat en eventuellt blivande kollega till hösten.

Tredje veckan

  • Planerat en presentation.
  • Samtalat med en rektor om en kommande föreläsning jag ska hålla i augusti.
  • Laminerar, och iordningställer ett läromedel som jag ska använda till hösten.
  • Besökt seminarier på Almedalsveckan och samtalat med kollegor i skolfrågor.
  • Beställt allt läromedel till hösten.

Som ni ser så är det inte svårt att få tiden att gå. Men allt detta jag har gjort sedan eleverna slöt hade jag aldrig hunnit göra om jag hade haft en ferieanställning. Jag går nu snart på semester i nästa vecka och ska ha fyra veckors ledigt. Under dessa veckor kan jag koppla av och veta att jag är förberedd för skolstart i augusti. När jag dessutom börjar arbeta har jag två veckor till mitt förfogande innan eleverna kommer den 19 augusti.

Men det allra bästa är att jag har sparat lite semester för att i höst kunna åka till Afrika i tre veckor. Jag hoppas att ni nu har fått svaret på vad jag har gjort dessa dagar utan elever.