Mina tankar har skapat eget mönster

2014-10-24 14.40.41

Efter att vid flera tillfällen sett att man rekommenderar att läsa boken Tankens Mosaik av Ellin Oliver Keene & Susan Zimmermann så får jag nu också göra min röst hörd vad avser denna bok. Jag har förstått hos tidigare läsare att boken var intressant och mycket bra och jag kan bara instämma.

Det bästa med boken är faktiskt att den inte är så akademisk. Vad menar jag med det? Författarna har skrivit boken som om den vore en roman. De blandar egna tankar och erfarenheter med fallbeskrivningar från olika klassrum. I slutet av varje kapitel finns det en checklista på tillvägagångssätt när man ska arbeta med olika läsförståelsestrategier.

När jag läser boken gör jag direkta textkopplingar till mig själv som lärare och mitt klassrum. Bokens innehåll får mig att tänka på olika lektioner jag själv har haft och hur jag skulle ha kunna utvecklat dessa rent språkligt. Det är den största behållningen anser jag.

Jag inser hur mycket mer och ofta jag behöver arbeta med texter i klassrummet, modellera för mina elever så de ser hur man ska tänka som en god läsare. Jag slås också av något som jag tror att vi har tenderat fastna i i dagens undervisning den ytliga läsningen. Vi har elever som kodar av och läser flytande MEN förstår inte textens djupare innebörd. Men även elever som inte förstår sin egen förståelse. De förstår inte vad de ska förstå om textens innehåll helt enkelt.

Jag ska nu efter höstlovet starta upp ett nytt arbetsområde inom naturvetenskap/teknik. Vid min lektionsplanering kom jag på mig själv att redan tänka annorlunda kring den faktatext jag ska använda. Jag kan bara tacka författarna för att de öppnat mina ögon. Men även de tankar som legat och grott i min hjärna nu kommer att förverkligas.

Skriva, läsa och lära

2014-10-22 11.34.47

Jag har precis läst klart följande bok av David Rose & J.R Martin; Skriva Läsa Lära Genre, kunskap och pedagogik. Om man är intresserad av genrepedagogik ska man läsa denna bok där man kan följa Sydneyskolans forskning och arbete med genrebaserad skrivinlärning.

Boken ger en pedagogiska verktyg och vägledning hur man effektivast integrerar språk och lärande i undervisningen. Jag har den senaste tiden läst flera böcker kring språket, lyssnat på föreläsningar och alla är rörande överens om att vi måste börja vägleda, modellera mer för våra elever. Vi måste diskutera, samtala om språket. Vi måste hjälpa eleverna att skaffa sig stödstrukturer i arbetet med språket oavsett vilket ämne man undervisar i.

Jag har börjat mer medvetet arbeta med språket med eleverna i de lägre åldrarna. Jag har fortfarande en lång väg att gå men att bara ha börjat känns bra i magen. Läs gärna boken om du har tankar kring detta.

Att vägleda och bli vägledd i litteraturen som samtalsgrund

I går hade vi förmånen att här på Gotland få lyssna på Barbro Westlund. Hon utgick från sin bok Att undervisa i läsförståelse och hon pratade om boken Att bedöma läsförståelse. Trots att jag har lyssnat på Barbro tidigare och även sett en del program på UR så lär man sig hela tiden nya saker.

Förutom att man får en repetition av det man hade hört och läst tidigare väcks nya tankar såsom; Hur använder vi språket med eleverna? Är eleverna medvetna om målen? Vilka av mina elever gör olika textkopplingar? Tänker jag som lärare på att vara språkutvecklare även när jag undervisar i andra ämnen än svenska? Arbetar jag med analytisk läsförståelse? Har jag ett utvecklat metaspråk kring bedömning av läsförståelsen? Väljer jag ut böcker till högläsning på ett medvetet sätt?

Jag reflekterar över att jag behöver tänka igenom min undervisning igen, och igen…… något man aldrig ska sluta att göra. Precis som Barbro är jag intresserad och influerad av Hattie, Dylan Wiliam, Lundahl och tanken slår mig hur kan jag förena dessa i min undervisning.

Intressanta forskningsområden under 2015

Barbro berättar om några intressanta forskningsområden som kommer arbetas med under 2015.

  • Närläsning
  • Att läsa informationstexter
  • Textkomplexitet
  • Att skriva argumenterande text baserat på källor
  • Digital literatcy

Jag ser även många paralleller i Barbros föreläsning med genrepedagogiken, något som jag började arbeta med förra läsåret. Där har jag ännu mycket att lära och prövar mig trevande fram. Men jag tror på att ”packa upp texter” bearbeta dessa för att sedan eleverna ska kunna skapa egna.

Nu ska jag läsa, reflektera och titta närmare på en del av de saker som Barbro tog upp på föreläsningen. Återkommer förmodligen med tankar och idéer om detta här igen.

Uppdrag förstelärare

Sedan den 15 augusti är jag förstelärare och det känns stort och ansvarsfullt. Mitt utvecklingsområde är läsning/läsförståelse och bakgrunden till det är att läsning och läsförståelsen har gått ner hos de svenska eleverna. Mitt andra uppdrag är att utveckla det kollegiala samarbetet. Med ett öppet klimat och öppet sinne för att ta del av varandras kunskaper ökar elevernas trygghet. Med ökad trygghet ökar även måluppfyllelsen.

Här kommer lite av vad vi redan har hunnit med på vår arbetsplats då vårt kvalitetsarbete är inriktat mot läsning.

Hur gör man då?

Vid skolstart så hade jag skrivit ihop en liten pjäs som handlade om de olika lässtrategier som återfinns i materialet från ”En läsande klass”. Personalen på skolan spelade de olika karaktärerna medan jag högläste ur en bok. Detta gjorde vi första dagen på höstterminen då både elever och föräldrar hade samlats. Vi önskade eleverna välkomna tillbaka till ett läsrikt skolår.

I varje klassrum sker det en medveten högläsning varje dag. Med det menar jag att vi vuxna modellar högt för eleverna för att tydligt visa eleverna hur man använder olika lässtrategier. Vi genomför även olika övningar i samband med högläsningen.

Storsamling

På vår skola har vi något som vi kallar storsamling en gång i månaden ungefär. Då samlas alla elever och vi lärare spelar upp en pjäs för eleverna som är kopplat till det kvalitetsarbete vi driver på skolan. I år är då temat läsning och läsförståelse.

Första storsamlingen hade rubriken folksagor. Jag hade skrivit ihop en pjäs där vi presenterade folksagans ursprung. Eleverna fick stifta bekantskap med Charles Perrult, Bröderna Grimm, Asbjörnsen & Moe samt sagorna i Tusen och en natt. Sedan samlas eleverna i respektive klassrum och samtalar om det de har sett. Vi passade även på att repetera de typiska dragen för sagor.

Efter förmiddagsrasten samlas sedan eleverna i tvärgrupper. I tvärgrupperna har vi elever från förskoleklass till år 6. Denna gång så läste jag upp en saga som var nedtecknad av norrmännen Asbjörnsen & Moe som hette Tuppen och hönan i hasseldungen. Under tiden jag högläste modellerade och ställde jag frågor till eleverna så att de aktivt blev tvungna att använda sig av olika strategier. Till sist fick de måla en inre bild de hade fått under högläsningen. När de var klara lade vi bilderna i kronologisk ordning och återberättade tillsammans sagan en gång till.

Föräldrasamverkan

Under förra veckan (v.39) hade vi föräldramöte för hela skolan. Efter att föräldrar hade fått information av rektorer så samlades vi i respektive klassrum. Ett mål denna kväll var att informera föräldrarna och synliggöra det övergripande tema vi har för läsåret läsningen. Så i varje klassrum högläste vi och modellerade vi precis som vi gör när vi har eleverna för att de till sist skulle skapa en egen bild de hade fått under högläsningen. Innan de lämnade klassrummet för kvällen skulle de också lämna ”feedback” på kvällen genom att skriva på en post-it lapp. Kvällen blev mycket uppskattad av föräldrarna.

Att skapa språkinriktad undervisning

2014-10-11 10.41.35

Jag har precis läst denna bok ”Språkinriktad undervisning” av Maaike Hajer & Theun Meestringa. Min första reflektion som dyker upp i huvudet är att det är en bok man måste läsa flera gånger och reflektera mellan varje gång. Boken innehåller mycket bra information som man måste bearbeta. Jag tror nästan att man behöver läsa ett kapitel i taget och sedan diskutera och reflektera tillsammans med några kollegor.

I inledningen skriver författarna att den lärare som fokuserar på planeringen av lektioner där kunskap, förmågor och språk kombineras får en undervisning som är språkinriktad och mest framgångsrik för eleverna.

Lärarna måste leda eleverna från ett vardagligt språk till ett mer skolrelaterat språk man menar då ett mer ämnesspecifikt språk eller fackspråk om du vill. Det är inget som finns naturligt hos eleven utan det är ett ansvar hos oss lärare att vägleda eleven i detta. Har vi dessutom elever med ett annat modersmål blir utmaningen ännu högre.

Författarna skriver vidare i boken att elevernas språk- och kunskapsutveckling är inte bara de enskilda lärarnas sak utan hela skolans. På vissa skolor samarbetar man över ämnesgränserna och skapar en språkpolicy. Det tror jag på. Med det menas inte att man prövar några få heta tips på lektioner, utan det måste vara en genomtänkt och genomarbetat röd tråd kring vad man menar med språkinriktad undervisning.

Man bör diskutera skillnaden på språkundervisning och språkinriktad undervisning när man skapar en språkpolicy. Ett gemensamt grepp från samtliga lärare där man arbetar för att lättare få syn på elevernas språkliga framsteg utformas. När man skapar en språkpolicy enligt författarna finns det några centrala direktiv att förhålla sig till.

  • Alla lärare bekräftar och förstärker elevens flerspråkiga identitet.
  • Alla lärare tillvaratar och aktiverar elevernas förförståelse.
  • Lärare ska veta hur man bygger upp inlärningen steg för steg.
  • Genom samarbete i lärarlaget ska skolans arbeta målmedvetet med att bygga ut skolspråket.

Att påbörja ett arbete eller ämnesområde ska man tänka motivation, förförståelse och interaktion. Författarna utgår från Jim Cummins fyrfältare då riktningen är emot ett skolspråk i tal och skrift.

2014-10-11 11.33.40

 

I första fältet startar man utifrån vardagsspråk. Man öppnar temat utifrån kända kontexter, aktiverar förförståelsen och man låter eleverna formulera egna frågor. I boken finns detta noga beskrivet med konkreta tips. Men även frågeställningar till dig som lärare hur man lägger upp en lektion som exempel.

Här kan ni se ett avsnitt med författaren Maaike Hajer som är mycket intressant.

http://www.ur.se/Produkter/182359-Spraket-bar-kunskapen-Maaike-Hajer-om-att-forsta-och-bli-forstadd