Nationell konferens dag 2

Under fredagen fortsatte konferensen med Skolverket och Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) och så klart var man spänd på dagens innehåll.

Först ut var som alltid lika inspirerande Katarina Lycken- Ruter, Undervisningsråd, SkolverketHennes föreläsning hette Man har inte läst en bok förrän man har pratat om den. Katarina började berätta om sitt arbete med boken Hanna Huset Hunden av Anna-Clara Tidholm som hon hade gjort med gymnasieungdomar. De flesta ungdomar hade tyckt att boken var svår, och obehaglig. Det bör man vara medveten som lärare att när barn- och ungdomar uttrycker stark kritik mot en bok kan betyda att man inte har förstått innehållet. Lämna inte eleverna att läsa böcker själva!

Katarina arbetade mycket med bilderböcker med äldre elever då bilderboken gestaltar komplexa ämnen i ett överskådligt format.  Men enligt Katarina är samtalet det viktigaste och enligt Dylan Wiliam en framgångsfaktor. Att använda sig av digitala responsverktyg lyfter även arbetet med barn- och ungdomar i klassrummet.

Starta ett arbetsområde med dikter, läs dikten högt och tillsammans be eleverna svara i appen answergarden vilka ord de kommer att tänka på när de läser dikten. Orden kommer upp i appen som ordmoln.

2014-11-28 09.31.26

Utifrån gemensamma ord kan man sedan föra en diskussion. Styrkan med detta är att det är elevernas egna nyckelord. Katarina föreslår även att arbeta med ett annat digitalt verktyg Socrative. Men man bör som lärare lägga tid på att tänka igenom vilka frågor man vill ställa till eleven.

Katarina driver även lässajten läsmuskler.se med Cilla Dalén.

Katrina sänder med oss följande diskussionsfråga;

  • På vilket sätt skulle digitala verktyg kunna utveckla samtalet i ditt klassrum?

Nästa spännande föreläsare var Marie Nordmark, Universitetslektor, Örebro universitet hennes föreläsning hette Digitalt skrivande utmanar undervisningen. Marie har skrivit en avhandling som heter Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskskrivning. En ämnesdidaktisk studie av skrivprocessen vilket hon berättade om och som var mycket intressant.

Hon liksom många andra under dessa två dagar betonar betydelsen av digitala artefakter såsom dator, mobil, Ipad osv. Hon menar att användningen av datorn utmanar undervisningen. Vi har i skolan gått från papper och penna till tangentbord och skärm. I undervisningen konkurrerar vi med sociala forum på nätet som själ barn- och ungdomars uppmärksamhet. Mycket handlar också om elevens motivation.

Vidare ser hon att elever skalar bort förarbetet vid textskrivning och gör allt samtidigt. Hon ser i sin forskning att eleverna skriver associativt, början som eleven kallar det (inledning) måste bli bra direkt för att det fortsatta skrivande ska flöda på bra. Däremot enligt Maries forskning anser gymnasieeleverna att stavningen är viktigast. Hon anser att vi ska tipsa eleverna om appen Svenska Akademiens ordlista då appen ger eleven respons direkt.

Något annat som Marie tar upp är även klassrumsmiljön. Det sociala samspelet i klassrummet spelar en stor roll i textskrivning. Tillhör du gruppen kan du räkna med mer hjälp av mer erfarna textförfattare än om du inte tillhör gruppen.

Att diskutera;

  • Hur utmanas undervisningen på din skola av digitalt skrivande?
  • Hur skulle ni på er skola kunna använda datorer och digitalt verktyg för att utveckla elevernas literacykompetenser?

Barns användande av texter på skärmen- en mångfald av lärandepotentialer handlade nästa föreläsning om med Catarina Schmidt, Fil. dr i pedagogik, Jönköping. Hennes avhandling heter Att bli en sån som läser Barns menings- och identitetsskapande texter.

Ett sätt att få reda på barns textbaserade erfarenheter är att göra en enkel tankekarta. Då kommer man förmodligen få syn på vilka texter barnen använder sig av hemma, på fritiden men även i skolan. Den bild som då växer fram kommer att skilja sig från de texter eleverna stöter på i skolan.

Bilden som eleverna målar upp från hem och fritid är populärkulturella mötesplatser på nätet. Det är spel av olika slag, Warcraft, Go super model, Movie Star planet osv. Hur ska vi möta dessa världar som är i kontrast till skolan? Kan vi utnyttja dessa mötesplatser i vår undervisning?

Som sagt det finns mycket som vi måste börja fundera på som lärare.

Läsundervisningen blir digitaliserad med Lisa Adamsson, Utvecklingsledare/CUL-doktorand, Göteborg. Lisa har börjat titta på vad som händer med läsundervisningen när klassrummet blir digitaliserat i så kallade 1:1- lösningar dvs. en dator eller lärplatta per elev.

Hon visar oss åhörare hur en vecka med en klass elever i år sju kan se ut. Dessa elever har då en egen lärplatta. Det visar upp en bild av hur olika alla lärare gör och hur mycket läraren utnyttjar den digitala möjligheten. Ett lektionspass på hela veckan använder en lärare den fulla potentialen med det digitala verktyget som lärplattan faktiskt är.

Bilden som målas upp som jag uppfattar den är att vi lämnar eleverna ensamma i sitt lärande. Uppgifter upplagda på nätet som eleverna ska hämta och läsa och oftast kopplat till instuderingsfrågor som i sin tur är kopplad till någon webbsida.

Eleven lämnas ensam i att;

  • vara källkritisk
  • tolka och analysera texter från olika medier
  • otydligt sammanhang
  • påvisa skillnad mellan linjära och ickelinjära texter
  • koppla bilder med texter

Vi måste som lärare ta ansvar och visa hur och vilka strategier eleverna måste använda för att klara uppgifterna. Det betyder att vi måste modellera först och eleverna härma för att sedan klara sig på egen hand.

Lisa sänder också med oss följande frågeställning;

  • Vilken strategi i den digitala läsningen i klassrummet skulle du kunna omvandla till ett undervisningsmoment där du exempelvis modellerar och låter eleverna pröva, redan på måndag?

Många tankar väcktes under dessa två dagar och nu har jag mycket att bearbeta men samtidigt är jag sugen på att undersöka mina elevers multimodala erfarenheter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *