Framgång i undervisningen

Jag har länge haft på min ”att göra lista” en blänkare om att jag skulle titta på några webinarierskolinspektionens webbsida. Bland annat ett webinarium handlade om ”Framgång i undervisningen”. Vad handlar då detta om? Skolinspektionen har sammanställt forskningsresultat kring frågan om utbildningen i svensk skola vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

I Sverige har det saknats sammanställningar och analyser av utbildningsvetenskapliga empirisk forskning. Men kör i gång tänker jag då! Har haft en hel del lärarkandidater i mitt klassrum och de genomför mängder av olika undersökningar. Även jag själv genomförde olika undersökningar under min lärarutbildning som man kan använda sig av i empiriska studier. Men det är kanske inte det som man söker? Vad har de då kommit fram till?

Forskaren John Hattie forskning betonas flera gånger i rapporten från skolinspektionen. Vad är det som Hattie lyfter fram i sin forskning som är så viktig? Hattie menar att en framgångsfaktor är relationer mellan lärare och elever ska vara goda men även att läraren har höga förväntningar på eleverna. Andra faktorer är lärarens förmåga att se det som är viktigt i undervisningen och att eleven får återkommande feedback. Så det är tre ord som återkommer och det är lärarens kompetens, förmåga och engagemang som i högsta grad är framgångsfaktorer och även påverkar elevernas resultat.

Enligt rapporten är en framgångsrik lärare en lärare med goda ämneskunskaper, god didaktisk kompetens, har förmåga att skapa balans, sammanhang och en röd tråd för eleverna. MEN för att detta ska ske behövs förståelse och stöd från skolhuvudman och rektor så att läraren får tillräckliga förutsättningar för att fullgöra sitt uppdrag.

Vidare så är det några viktiga aspekter skolinspektionen vill belysa: Undervisningen ska ha ett tydligt syfte, välorganiserat och planerat. Helt enkelt lärarens ledarskap i klassrummet och förmågan att stödja sina elever i lärandet. Forskningen betonar även vikten till kollegialt samtal det vill säga att kollegiet diskuterar pedagogiska frågor. MEN en sådan miljö skapas endast genom att rektor visar tilltro till läraren och kollegiet. Den pedagogiska diskussionen ska drivas av rektor men i webinariumet betonar skolverket att det är ännu bättre om någon kunnig person utifrån kommer och verkar som samtalsledare.

Vad vill jag då ha sagt med denna sammanfattning? Mycket av sammanställning är bra och den pekar faktiskt på många viktiga punkter. MEN jag blir förvånad att det inte redan görs och att det verkar vara en sådan osäkerhet ute bland kollegor kring frågor som rör undervisningen. Jag har en egen lista vad avser lärande och undervisning som känns bra för mig och som jag tänker fortsätta med, den lyder:

  • Jag vill verkligen lära känna varje elev.
  • Jag vill verkligen lära känna föräldrarna till mina elever.
  • Syfte och mål med temat, lektionen, undervisningen ska vara tydlig.
  • Klassrummet ska vara tryggt, lugnande och bjuda in till lärande.
  • Mina elever ska verkligen känna att de kan påverka och känna sig delaktiga i undervisningen.
  • Jag har höga förväntningar på mina elever för jag vet att de kan.
  • Varierad undervisning, vi är inne eller ute, spelar ingen roll lärandet sker hela tiden.
  • Jag och eleverna i samråd med varandra bedömmer elevens utveckling inom olika ämnen.
  • Jag som lärare är tydlig i mitt ledarskap och vågar vara vuxen.
  • Jag tar ansvar för min egen utveckling som lärare och håller mig uppdaterad om senaste forskningen.
  • Jag som lärare drivs av min egen nyfikenhet för att hela tiden utveckla min egen undervisning.
  • Våga ta nya didaktiska grepp och lär av mina egna misstag.
  • Jag och mina elever analyserar och reflekterar dagligen över lektioner, utveckling av förmågor, bedömning, respons för att hela tiden lära oss något nytt.

Jag tror att man måste vara trygg med sig själv, våga göra misstag men att man lär sig av misstagen. Man måste vara insatt, påläst och nyfiken och ha någon form av inre drivkraft för att på så sätt utveckla sig själv och sin undervisning. Man måste ha arbetskamrater som man kan diskutera med och känna tillit till för att kunna föra framåtsyftande pedagogiska samtal med. Detta tror jag däremot inte är självklart.

Som jag nämner tidigare i texten har jag haft en hel del lärarkandidater hos mig. De känner ofta en frustration över att de inte får tillräckligt med didaktiska verktyg. Jag ser också den bristen som handledare. Här har lärarutbildningen ett stort ansvar tycker jag. Många gånger kommer lärarkandidaterna med många uppgifter de ska göra under sin praktik. Uppgifterna är ofta på vetenskaplig grund men inte så ofta på beprövad erfarenhet. Kandidaterna behöver arbeta med att skaffa sig erfarenhet och pröva olika didaktiska metoder men då måste uppgifterna harmoniera med varandra. Det vill säga ”Utbildningen ska enligt skollagen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.