Vad säger dom?

I svenska arbetar jag och mina elever precis just nu med minoritetsspråken samiska, Romani chib, Jiddisch, meänkieli och finska, det är mycket intressant och spännande. Eleverna tycker det är roligt och har många kloka reflektioner kring språkens likheter och skillnader.

Vi roade oss på den senaste lektionen med att titta på två olika program som finns publicerade på UR. Det ena programmet var på meänkieli och handlade om Iduns magiska äpplen det andra programmet var på sydsamiska och handlade om Lokvargen- en animerad berättelse. Detta var svårt som ni förstår men vi gjorde ändå ett försök. Vi lyssnade efter ord som vi kanske kände igen och som även liknade svenskan. Vi försökte följa med i bildspråket för att på så vis förstå innehållet.

Elevernas reflektion efteråt är att de förstod ingenting varken språk eller bildspråk. Vissa elever kunde ändock känna igen vissa ord som sas. De berättade att de även tycker norska och danska är svårt att förstå.

Jag kan också tycka det är svårt men jag kan ändock hjälpligt förstå det som sägs om inte annat så förstår jag bildspråket och på så vis ändå bilda mig en uppfattning om innehållet. Denna övning fick mig att reflektera över hur ovana mina elever är att lyssna på andra språk. De är så vana med brittisk engelska och av amerikansk engelska så de kan inte lyssna på något annat. De är även så vana med det bildspråket genom filmer, tecknade filmer, dataspel osv.

Detta tycker jag är synd. För mig är det inte bara språket och dess betydelse utan det handlar även om att man visar hänsyn, tolerans och respekt för sina medmänniskor genom att acceptera och försöka förstå vad de säger. Så jag tänker nu träna mina elever i att se fler program på UR på andra språk.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.