Att kunna reflektera

Idén till reflektionslogg skapades när jag läste om Läsloggen- ett tankeredskap av Gunilla Molloy. Texten återfinns i modulen Samtal om text. Del 3: Läsloggen- ett tankeredskap, på Läs- och skrivportalen. (Läslyftet) Tekniken känner ni säkert igen från er egen studietid, då man delade in ett anteckningsblock i två delar. I den ena delen skrev man ett citat och på andra delen skrev man sin reflektion.

I artikeln fastnade jag för några ord som metodiskt verktyg, skapa ett tryggt lärandeklimat, få uppfattning om klassens kollektiva utvecklingszon samt underlag för planering av min undervisning, det tilltalade mig. Men då jag undervisar elever i år 2 och 3 så var själva läsloggen en metod som jag inte tror de skulle klara av. Men grundtanken kunde kanske användas. Jag ville få mina elever att reflektera, skriva ned sina tankar samt skapa en dialog mellan mig och eleven. Vilket visade sig även blev en dialog mellan eleverna.

Jag tog fram anteckningsböcker (A4) till mina elever skrev deras namn och reflektionslogg på anteckningshäftet, sedan blev häftet liggandes. Jag funderade och funderade på hur jag skulle använda häftet. Jag läste artikeln av Gunilla Molloy igen och funderade ett tag till.

Fil 2015-07-21 18 50 30

 

Efter lång tid så började jag så smått att använda häftet. Första gången var efter en matematiklektion. I stället för ”Exit-ticket” så fick eleverna skriva i loggen om vad de hade lärt sig på lektionen, vad som var svårt och om lektionen hade väckt några frågor. Jag skrev sedan respons på deras tankar. Jag fick syn på om eleverna kunde reflektera och deras tankar om undervisningen samt vilka frågor de hade om bråk som lektionen i matematik hade handlat om. De måste få möjlighet att träna detta. Det är inget som finns naturligt utan vi måste låta eleverna träna, träna och åter träna. För annars så kan de se ut så här.

Fil 2015-07-21 18 52 54

Vid ett annat tillfälle så skulle eleverna träna på textkopplingar. Eleverna i år 3 fick en likadan text och eleverna i år 2 fick samma text. Med färgpennor i högsta hugg så markerade de i texten kopplingar de gjorde i texten. Text- till- textkopplingar blev gult, text till sig själv koppling blev grönt osv. När de hade läst texten och färgkodat sina kopplingar skulle de reflektera. Det gjorde de i sina reflektionsloggar. I häftet färgkodade också sina kopplingar.

Fil 2015-07-21 18 51 43

Under tiden de skrev och reflektera kunde jag gå runt och prata med varje elev och diskutera deras kopplingar. När eleverna var klara så fick de sätta sig i mindre grupper och berätta om sina kopplingar. Till sist hade vi en gemensam samling där varje grupp fick berätta om de hade haft samma kopplingar till texten. Vi kunde även fördjupa tankarna kring olika kopplingar och förtydliga ytterligare innebörden av de olika kopplingarna. När det var klart fick de skriva ett avslutande reflektion kring arbetet med textkopplingar. Jag kunde sedan ge eleven en skriftlig respons.

Under våren så genomförde jag ett arbete som jag kallade ”Hur svåra texter kan jag läsa” med eleverna. Det ledde till att jag kunde ringa in vilken nivå eleven befann sig på i sitt läsande. När det var klart gick jag till biblioteket och lånade ihop böcker som skulle passa varje enskild elev utifrån min kartläggning. Tillbaka i klassrummet läste jag ett stycke ur varje bok och högtidligt delades sedan boken ut, efter det att eleverna fick gissa vilken bok som hörde ihop med vilken elev. Nu kom reflektionsloggen fram igen och innan de fick börja läsa boken fick de reflektera.

Fil 2015-07-21 19 54 19

Innan det stora geometriområdet vi skulle arbeta med under våren så fick eleverna göra ett förtest på området. Jag hade även några inledande lektioner där de skulle få en förståelse av att det är viktigt att lära sig matematiska begrepp så man använda sig av begreppen när man ska samtala med varandra. Jag gick igenom resultaten av förtestet med varje elev. Sedan fick de reflektera över vad de behöver träna på och de skulle få ge förslag på undervisningens utformning.

Fil 2015-07-21 18 52 43

När terminen började lida mot sitt slut så fick eleverna skriva vad de hade lärt sig inom geometriområdet även om vi inte riktigt hann klart.

Fil 2015-07-21 18 52 00

Ni kan använda loggen till vad ni vill. Det kan vara efter en lektion, efter ett genomgånget arbetsområde, inför ett arbetsområde det helt upp till dig som pedagog vad det är du vill ha svar på. Jag har bara börjat men det jag redan har sett har givit mig mersmak. Jag kommer definitivt fortsätta arbeta med reflektionslogg. Jag kommer att pröva, ompröva, förändra och utvecklas men det tillsammans med eleverna.

Bild nummer två i detta inlägg visar hur det kan se ut hos en elev som aldrig har fått reflektera. Eleven visste inte vad det var eller hur hen skulle göra. Men efter att fått övat och med stöd av mig så har hen utvecklats och det är härligt att se.

Fil 2015-07-21 18 53 03

Lite i backspegeln men nu siktar vi framåt

Bland de sista dagarna på Almedalsveckan medverkade jag i det workshops Skolvåren arrangerade, ”Är skolan svaret på frågan” .En mycket spännande förmiddag med många bra tankar och en framtidstro på skolan. Min reflektion den senaste tiden är att det finns ett engagemang och en brinnande glöd hos alla som vill lyfta skolan. Det kommer att bära långt. Vi behövs!

Några ord som kom upp under förmiddagen och som jag skrev ned i mitt lilla anteckningsblock var bland annat engagemang. Då tänker jag att jag är glad att jag är en del av alla dessa fantastiska människor som vill skolan väl. Synliggöra allt bra skolan gör istället för att se allt i svart. Det finns mängder med bloggar av elever, lärare, skolledare glimtar från klassrum och skolor över hela Sverige. De kan väl inte ha fel?! Fantastiska glimtar av goda lärtillfällen och en bank av tips och idéer att utveckla i mitt eget klassrum. Lärandet utanför klassrummet nämndes också och visst är det så att det sker ett lärande hela tiden. Ta vara på det!

Jag hade inte tänk på att se på mina elever på följande sätt. Men när jag tänker på det så här i efterhand är det ganska fint och klokt att tänka så. Eleverna är på genomresa men då är det vår uppgift i skolan att hjälpa våra elever att packa resväskan med rätt verktyg. Våra elever behöver ju utbildas för framtiden men det är ju just det som är så svårt att veta. Vad är framtiden? Men då ska vi inte ha massor av förbud och regler som blir ett hinder. Utan se till att utnyttja möjligheterna till att utmanas och utvecklas tillsammans.

Utveckling som drivkraft på sin egen arbetsplats. Den drivkraften är stark när den väl har satts igång och det strålar ut till alla på samma arbetsplats. Oavsett man är lärare, elev, assistent eller lokalvårdare. Den största drivkraften på min arbetsplats är det kollegiala lärandet. När vi tillsammans arbetar för att utveckla undervisningen och tillsammans med eleverna bygger verksamheten. Det blir vår styrka. Vad är då möjligheterna på vår arbetsplats? Ja, under nästa läsår utveckla de digitala resurserna både hos personalen men även hos eleverna. Vår ambition är att höja verksamheten till en ny nivå. Vi vill att våra elever ska tycka att ”Kunskap är Coolt”. Det tänkta resultatet är att vi får självsäkra och trygga elever som är medvetna om sitt lärande och vilka vägar och möjligheter de har som enskilda individer.

Fil 2015-07-07 11 07 15

Jag har precis läst den nya boken av Per Kornhall. Förstelärare En Handbok. Mycket av det han skriver om i sin bok känner jag igen i just det utvecklingsarbete vi är inne i på vår skola. Det finns många bra tips i boken. Den är väl värd att läsa oavsett om du är förstelärare eller inte.

Årets Almedalsspan

Under gårdagen tog jag mig in till Visby för att följa några intressanta inslag under Almedalsveckan. Jag styrde min steg mot Almedalsbiblioteket där En läsande klass under dagen skulle arrangera olika seminarium kring läsning och läsförståelse.

Först på programmet hade rubriken ”Läsningens betydelse- är läsförståelsen hos unga viktigt för ett demokratiskt samhälle? Samtalet skulle ske mellan Martin Schibbye, Karolina Ramqvist och Martin Widmark. Jag skulle nog vilja svara ja på den frågan och det blev även väldigt tydligt under samtalet mellan de tre författarna. Hur får man eleverna att förstå lyxen av att det finns böcker? De flesta av oss har inte en aning om hur det är att leva utan ord, text, språk men det har Martin Schibbye. I boken 438 dagar skildrar han tillsammans med sin vän sin tid i fångenskap i ett Etiopiskt fängelse och hur det är att leva utan böcker. Han berättar även under samtalet hur de skapade ett litet bibliotek i fängelset, suget efter att få läsa böcker hos internerna. Boksamtalen som sedan kom att ske mellan internerna. Regimer världen över köper mer än gärna knark och vapen men är det något de är rädda för är det böcker. Att kunna läsa och förstå den skrivna texten är kunskap.

2015-06-30 08.41.24

Jag vet sedan tidigare att elever gillar att höra verklighetsförankrade berättelser. Boken 438 dagar kan vara en bra ingång till att få eleverna att försöka förstå den lyx vi lever i som har texten, boken framför oss hela tiden. Jag kommer i varje fall läsa om boken men med helt andra glasögon på mig.

2015-06-30 10.02.42

 

Nästa seminarium hette ”God läsförståelse- en förutsättning för framtiden” bland annat så var Magnus Oscarsson, nationell projektledare PISA och Erik Blom, elev Skolkommissionen med. Under seminariet kom det fram flera kloka saker tycker jag och något för oss lärare att fundera kring. Vad är läsvanor? Hur definierar vi det begreppet? Hur ser elevers läsvanor ut?

Andra frågeställningar och reflektioner som kom upp är hur ser den digitala miljön ut på skolor runt om i landet? Finns det en likvärdighet? Vet man hur man ska använda IT i skolan? Erik Blom, Skolkommissionen hade precis slutat högstadiet och betonade vikten av att inte glömma bort att arbeta med olika texttyper. Man får inte glömma bort det i det digitala samhälle vi lever idag.

Något annat som sas var att elever är våra kunder och som kund väljer man saker. I dag väljer kunden, eleven i detta sammanhang tyvärr bort skolan. Hur ändrar vi på det?

Det viktigaste Erik Blom framhöll angående läsutvecklingen hos elever var att det fanns en engagerad lärare som skapade lust, kreativitet och samtal om innehåll för det är det blir en mening. Kloka tankar av en ung kille tycker jag.

2015-06-30 11.02.55

Inspiration att vidga min läsande värld fick jag på seminariet med rubriken ”Serietidningar- är bilder viktiga för barns läsförståelse? Medverkade gjorde Martin Widmark författare, Melinda Galaczy lärare, Josefin Svenske serietecknare och kulturproducent samt Lennart Schultz kommunikationsansvarig Pressbyrån.

Kan man arbeta med serier i undervisningen? Javisst! Kan man det enligt Melinda som har gjort det i flera år och skrivit en egen handledning till boken ”The Walking Dead”.

Josefin Svenske har tillsammans med förlaget Raben & Sjögren tagit fram nya serieböcker för barn i åldern 6-9 år som har presenterats nu under våren.

Under seminariet fick jag nya idéer hur jag ska arbeta med serieböcker med mina elever under nästa läsår. Jag ska nu börja botanisera i serieböcker så jag får lite koll och det ser jag fram emot.

2015-06-30 14.01.19

Till sist lyssnade jag till debatten mellan de olika partierna och politikerna som handlade om hur det gick med politikernas löften om att vända den sjunkande läsförståelsen hos eleverna. Jag får då säga att de var väldigt samstämmiga att man nu måste titta över systemet som helhet. Man kan inte belasta lärarna och skuldbelägga oss utan nu måste förtroendet, tilliten, statusen på läraryrket upp. Vilket medför att politikerna själva måste ta ansvaret. Jag ser fram emot att se resultat och inte bara prat. Vi behöver få arbetsro! Man behöver även titta över detta med skolbibliotek och även bemanningen på skolbiblioteken något som deltagare i lokalen gillade att höra.

Till sist vill jag bara lyfta eleverna vid Eskelhems skola som under veckan jobbar tillsammans med UR. Ser ni elever i gröna tröjor så är det dem. De har arbetat med källkritik med hjälp av serien Är det sant? på olika sätt och testar nu politiker och andra i frågor som rör detta. Heja! Bra jobbat.

Kvalitetsarbete tema läsning

I juni månad för snart exakt ett år sedan bestämde vår skola att under detta läsår arbeta med läsning och läsförståelse. Vi har precis utvärderat vårt arbete som vi känner blev väldigt lyckat. Både elever och lärare har utvecklats på flera olika plan. I går hade vi sista träffen i den studiecirkel jag hållit i under läsåret. Vi har arbetat med Barbro Westlunds bok ”Att undervisa i läsförståelse”. Till boken finns en mycket bra studiehandledning som är enkel att följa för de arbetslag som är intresserade.

Till sista träffen hade mina kollegor fått till uppgift att sammanfatta sina tankar, reflektioner kring något eller några arbeten de genomfört under studiecirkelns gång. Mona hade fastnat för VÖL-schemat som Barbro beskriver i sin bok. Schemat kan användas som förtest inför ett nytt arbetsområde eller ge dig som lärare en förförståelse för vad eleverna vill veta eller har kunskaper om. Men det kan även användas som eftertest. Mona berättade hur hon hade utforskat VÖL-schemat tillsammans med sina elever.

Fil 2015-06-02 17 43 32Fil 2015-06-02 17 43 18Fil 2015-06-02 17 43 41

Mona upptäckte att VÖL-schemat blev en tydlig signal från eleverna hur hon som lärare skulle planera sin undervisning. För eleverna blev schemat en möjlighet att få syn på sitt eget lärande.

Joakim däremot har arbetat med det muntliga. Eleverna tillsammans med Joakim hade fokuserat på textens innehåll. Säger texten något mer än det uppenbara?

Fil 2015-06-02 17 43 53

Hur är det att lyssna mellan raderna? Är det detsamma som att läsa mellan raderna? Hur tolkar man kroppsspråk?

Fil 2015-06-02 17 44 03Fil 2015-06-02 17 44 15

Fil 2015-06-02 17 44 26

Många intressanta diskussioner har eleverna haft. De har även fått träna sig att kunna argumentera och motargumentera. Allt detta har gjort att eleverna har blivit mer lyhörda inför varandra och för varandras åsikter. Nästa steg blir att i stället för det muntliga- att lyssna mellan raderna, börja kunna läsa mellan raderna. Vi tror att för den här gruppen eleverna har detta varit ett viktigt steg att börja i det muntliga och att de nu är mogna att gå vidare.

Ulla har arbetat med de yngsta eleverna i år F-1. Ulla har läst olika slags skönlitterära böcker men även en stor mängd faktaböcker. Eleverna har tränat mycket på att skapa egna inre bilder och sedan muntligt fått sätta ord och berätta om sin egna inre bilder. Eleverna har skrivit tillsammans bokstavssagor. På senare tid har Ulla tagit fram bilder som eleverna sedan har fått välja fritt att skriva egna sagor om.

Fil 2015-06-02 17 44 36Fil 2015-06-02 17 44 47Fil 2015-06-02 17 44 58

Jag berättade om mitt arbete kring reflektionsloggarna. Ni kan läsa om det här på bloggen i ett tidigare inlägg.

Förutom att vi lärare har haft en studiecirkel har vi ungefär en gång i månaden haft storsamling på skolan. Storsamling betyder att alla elever samlas på samma ställe och i detta arbete har vi lärare spelat upp en teater för eleverna som handlar om någon känd författare. Eleverna har stiftat bekantskap med Astrid Lindgren, Elsa Beskow, H C Andersen mfl. Efter teatern har eleverna arbetat i tvärgrupper, åldersblandat på olika sätt. Det har kunnat vara drama, bild, textskapande, textsamtal osv.

Vi har även läst väldigt mycket för våra elever. Vi har även sett till att det funnits god tillgång av litteratur. Föräldrar har varit involverade från första stund och har själva fått pröva på olika övningar. Så när vi nu gav eleverna möjlighet att göra sina röster hörda genom att skriva logg kring läsningen då kom bland annat detta fram.

  • Storsamlingarna har varit spännande för att se vad lärarna skulle hitta på.
  • Vi har lärt oss om olika författare, t.ex. Astrid Lindgren och hon som ritade sagor…hmhm ..Elsa Beskow.
  • Jag gillar att se berättelser i min hjärna, ungefär som bilder eller filmer. Det är så vi gör när vi gör bokstavssagor.
  • Jag gillar spågumman och detektiven bäst. (En läsande klass)
  • Jag ser kopplingen mellan storsamling, tvärgruppsarbetet och läsning.
  • Jag läser både mer och snabbare än när jag började i augusti.
  • Jag har börjat använda mig av konstnären när någon läser högt.
  • Jag använder fler stödstrukturer är tidigare.
  • Jag tycker att när storsamlingarna började att det var helt fantastiskt, och jag fick en chock när fröknarna spelade roller om författarna.
  • Jag brukar läsa för min lillebror.
  • Jag har aldrig läst så mycket som denna termin.
  • Jag har lärt mig att använda spågumman, reportern och konstnären.
  • Innan jag började i augusti lästa jag nästan ingenting men nu läser jag varje kväll och ibland på dagen.
  • Jag läser mer nu för jag tycker det är roligt.
  • Jag tycker om storsamlingarna för jag lär mig om författarna.
  • Jag läser mycket mer än tidigare.
  • Jag har fått strategier i läsning som att få hjälp i svåra meningar.

Vi är i varje fall väldigt stolta över elevernas engagemang och över vårt fina resultat i läsårets kvalitetsarbete. Ett arbete som med all säkerhet kommer att fortsätta in i nästa läsår då vi redan nu har många bra och fina tankar.

 

Att nå nya mål! Skolutveckling

I förra veckan arrangerade Pedagogiskpubgotland ett seminarium med Carina Schedvin som kallades för Pedagogisk Puls. Carina är forskarstuderande vid Åbo Akademi och pedagogisk handledare. Carina berättade om teoretiska bakgrundsmodeller på skolans kulturella och strukturella förutsättningar och hinder. Det var mycket intressant. Hon har skrivit flera avhandlingar som handlar om rektorer och utbildningssystem. Carina är för tillfället anställd på skoldialogen.

Carina började berätta om skillnader mellan Finland och Sveriges skolsystem och att i Finland har man läroplikt medan i Sverige har man skolplikt. Hon berättade om rektorers utbildning och om lärares utbildning. Det som jag tyckte var intressant av benämningen positiva skolor. Hur får man en positiv skola? Ja, det var olika saker som:

  • Oberoende av omvärlden inriktade man sig på att bevara och utveckla den egna skolan.
  • Betonar baskunskaper och regelbundna utvärderingar samt individanpassade kunskapskontroller.
  • Lärarna samverkade och utvecklade strategier för olika slags samarbeten.
  • Bredare pedagogisk palett alltså en varierad undervisning.
  • Lärarna har gemensamt regelverk för social fostran. (Det man har bestämt på arbetslagsmötet gäller).
  • Positiv förväntan på eleverna.
  • Ordning och reda – god arbetsmiljö.
  • God dialog mellan hem och skola.
  • Skolans primära nyttighet.

Vad gällde då för positiva skolledare?

  • Rektor är närvarande
  • Nätverka
  • Rektor är visionär och kan effektuera visioner.
  • Tydlig pedagogisk och didaktisk inriktning.
  • Samverkar med lärarna och har god insyn i lärarnas vardag.
  • Hög personlig profil.
  • Rektor arbetar efter down-up principen med hög förankring hos lärarna.
  • Positiv förväntan och stöttar lärarna i deras arbete med eleverna.
  • Skolan primära nyttighet.

Vid skolutveckling behöver man förändra i värderingarna menade Carina. Det tror jag också. Det som gör att man utvecklas är en samsyn och ett gemensamt mål. För att nå dit måste viktiga grunder etableras som gemensamma regler som alltid hålls oavsett vad man tycker. Ordning och reda i klassrumsmiljön. Tydlighet i ledarskap både från rektor men även lärare. Höga förväntningar på eleverna men även på varandra anser jag. Drivet och engagemanget att utveckla undervisningen tillsammans.

Till sist fick vi sätta oss och titta på vår egen skola. Hur ser vår kultur ut på skolan? Vilka förutsättningar har vi? Vilka hinder stöter vi på? Vart vill vi? Vilka mål? Hur når vi dit? mycket spännande var det och framförallt nyttigt. Vi vet i varje fall vad vi vill på vår skola. Nu ska vi bara se till att nå dit.

Att skriva i reflektionslogg

Jag har läst, prövat och plöjt flera moduler redan på Läs- och skrivportalen bara för att jag inte kunde motstå. I del 3. Läsloggen- ett tankeredskap fastnade jag för tanken att eleverna ska tänka själva före ett samtal. Jag arbetade vidare med tanken och funderade länge på hur jag skulle göra och vad jag skulle använda loggen till. Eleverna hade redan en logg som de skrev i  en gång i veckan. I den loggen svarar eleverna på frågor som jag ställer till dem. Det kan handla om undervisning, raster, klassrumsklimat osv. De ska i loggen motivera sina svar och så ger jag dem respons på det.

Men den här loggen som jag nu hade fått en idé kring skulle vara något mer. Så jag skaffade ett A4 anteckningshäfte till varje elev och på häftet skrev jag reflektionslogg och elevens namn. Häftena blev liggandes ett tag då jag ännu inte var klar i min tanke om syfte och mål.

I bland så måste man pröva för att det där syftet och målet ska uppenbara sig. Precis som jag säger till eleverna och de säger till varandra man måste pröva och ompröva, värre än så är det inte. Just i skrivandets stund kan jag inte minnas vad det första var, de skulle reflektera kring men jag minns det senaste.

Jag ska snart starta ett nytt arbetsområde inom geometri som handlar om geometriska objekt. Inför detta arbetsområde har eleverna fått genomföra en diagnos. När jag hade rättat fick eleverna sin reflektionslogg och diagnosen i sin hand. Nu skulle de få fundera och reflektera över vad som hade gått bra. Om de upptäckte områden de behövde träna på. Till sist om de kunde ge mig några konkreta tips på hur de ville lära sig och tips på lektioner.

Eleverna skrev så pennorna glödde och jag fick en god bild över vad varje elev uppfattar kring sin egen kunskap dessutom fick jag bra tips på lektioner. Jag skrev naturligtvis respons på deras reflektioner. Det som nu blir spännande är att återvända till denna reflektion när vi har arbetat färdigt inom området med geometri och jämföra med de nya kunskaper de har erövrat och reflektera kring dessa. Har de fått träna på det de såg att de behövde träna på? Har de utvecklats? Har jag som lärare använt mig av deras tips?

Jag tror att det är viktigt att eleverna formulerar sig i skrift, att de får tänka själva och att jag ser deras tankar och skriver respons på det. Jag vägleder dem att få syn på sitt eget lärande.

Ett annat exempel var när eleverna hade sett filmen Tinke. Efter filmen fick de i reflektionsloggen skriva vad som var bra, det som var mindre bra och om de hade frågor som hade väckts kring filmen. När var och en hade reflekterat och tänkt själva samlades de i mindre grupper och berättade för varandra vad de hade antecknat. De ställde också frågorna som de hade antecknat och eleverna hade intressanta samtal i gruppen kring dessa.

Jag samlade in loggarna och skrev respons men denna gång skrev jag nya frågor på deras frågor som hade väckts kring filmen. När det var klart återlämnade jag loggarna och nu fick eleverna besvara skriftligt mina frågor i loggen. Till sist hade vi ett gemensamt samtal kring filmen. Jag upplevde att då eleverna hade fått tänka själva, samtala i grupp, besvarat ytterligare några frågor kunde vi ha ett djupare samtal kring filmens budskap och innehåll då eleverna hade bearbetat filmen på flera olika sätt.

Jag har upptäckt syftet och målet med mina elevers reflektionslogg, något som jag kommer att fortsätta med. Med tanke på att eleverna bara går i år 2-3 har de redan blivit mycket duktiga på att reflektera över sitt eget lärande. Något de kommer ha stor nytta av i resten av sin skolgång.

Hur skapas ett team i klassrummet?

Jag har tidigare här på min blogg skrivit mina tankar om klassrumsmiljö och klassrumsklimat hur viktigt det är att det fungerar då det är grunden för en god lärmiljö. Jag hade förmånen att i går få lyssna på Urban Hansson från Skolkompaniet när han föreläste om ledarskap i klassrummet.

Han menade på att klassrumskulturen formas genom

  • Klimat och normer i elevgrupp
  • Struktur och rutiner på lektionerna
  • Lärarens ledarskap och agerande.

det tror jag också och att det finns många olika faktorer som kan hämma klimatet.

Klassen precis som ett arbetslag går i genom olika utvecklingsfaser där första fasen är tillhörighet och trygghet. Denna fas är viktig att den sätts första veckan på det nya läsåret. Efter en tid går man över i en fas som kallas opposition och konflikt för att man sedan gå över till tredje fasen tillit och struktur. Att få sin klass att komma till fas tre har man gjort ett bra jobb. Viktigt att man har en dialog i arbetslaget om vart man befinner sig i vilken fas med sin klass.

2015-03-16 09.30.31

Den första veckan är den allra viktigaste veckan på hela läsåret. Den ska vara välplanerad och genomtänkt. Urban Hansson hade ett hett tips och det var att skapa basgrupper för att motverka subgrupper (informella grupper) då de är svåra att bryta upp. Det kan även skapas solitärer (ensamma individer) som inte får någon tillhörighet och de menar han på är blivande mobbingoffer. Så skapa basgrupper så att alla elever får en tillhörighet. Basgrupper kan du sedan förändra över tid och en viktig träning inför vuxenlivet.

Förutom basgrupper vid läsårsstart behöver man sätta vissa rutiner och normer redan första veckan. Öva helt enkelt lektioner, träna eleverna i hur en bra lektion ska gå till. Gemensamma regler i gemensamma utrymmen.

Detta var bara en liten del av vad Urban Hansson tog upp under gårdagens föreläsning. Många viktiga och kloka tankar förmedlades och diskuterades. Det jag tar med mig är att jag återigen får bekräftelse på att trygghet, struktur, tydliga regler är en viktig grund att förstärka och utveckla för att skapa en god lärandemiljö.

Att glädjas med en kollega

I förra veckan berättade en kollega för mig om en lärandestund hon hade haft med sina elever. Det hade gått till som så här. Hon har under hösten börjat använda sig av ”Exit-Ticket” som utvärdering för eleverna på hennes lektioner. På vanliga enkla post-it lappar skriver eleverna vad de har lärt sig på lektionen eller om några frågor på undervisningen har väckts. Det kan även vara som så att eleverna ska skriva vad som har varit bra, mindre bra och vad de behöver veta mer om.

Dessa ”Exit-ticket” hade hon sparat sedan i höstas och klistrat upp på papper för varje elev. Så kom då tillfället i förra veckan då min kollega fick nytta av de sparade post-it lapparna. Jag har också gjort detta med mina elever men läst utvärderingarna och använt mig av svaren till nästa lektion. Sedan har jag kastat lapparna.

Åter till lektionen. Nu delade min kollega ut varje elevs sammanställda post-it lappar och det blev glada tillrop i klassrummet när eleverna åter fick läsa vad de hade skrivit. Nu frågade min kollega eleverna om det fanns någon elev som kunde dela med sig någon utvärdering som hen tyckte inte var så bra. Förslagen skrev hon på tavlan. Så bad hon eleverna om några utvärderingar som de var nöjda med och skrev även dessa på tavlan.

Tillsammans kunde de nu ha en diskussion om vad som är bra utvärdering och mindre bra utvärdering. Förutom det kunde alla elever se sin egen utveckling och progression. Deras utvärderingar hade blivit allt mer detaljerade över tid. De hade även utvecklat sitt språk och använde sig av allt fler ämnesspecifika begrepp.

Jag blev så glad när min kollega berättade detta för det är just dessa stunder som man längtar efter i klassrummet. När eleverna upptäcker och får syn på sitt eget lärande och de känner stolthet. Jag kände också hur glad jag blev av att min kollega delade sin egen glädje med mig och vi kunde njuta av lärandet som hade skett på lektionen.

Tack för det säger jag och jag kommer sno idén att spara post-it lapparna i fortsättningen.

En skola fylld med möjligheter

Vissa saker tar tid att reflektera kring och andra saker lämnas oberört. Men att medverka på den nationella konferensen ”En skolvärld fylld av möjligheter?! Digitalt läsande/skrivande och multimodalitet” som arrangerades av NCS och Skolverket lämnas inte oberört utan reflekterande under en längre tid.

För precis som titeln på konferensen ”En skolvärld fylld av möjligheter?!” är just det jag har fastnat för. Vi HAR verkligen möjligheten men det är snarare frågan OM vi tar vara på möjligheten. När jag tänker tillbaka på konferensen slår det mig hur mycket vi måste tänka förändring kring vår undervisning i skolan. Vi måste möta eleverna där de är och i det de är intresserade av. Jag slås också över vilka genvägar vi som pedagoger eventuellt måste ta för att möta eleverna. För det är nämligen så, att eleverna behöver lära sig vissa grundläggande färdigheter för att klara av och möta det samhälle som är i dag. Ett samhälle som kräver av sina medborgare att de är läs- och skrivkunniga.

När jag kom hem från konferensen kom lägligt en precis färsk bok hem i brevlådan. Boken heter Interaktiva medier och lärandemiljöer av Elza Dunkel & Simon Lindgren (red.)

2014-12-27 18.06.30

Boken blev verkligen ett komplement till det jag hörde på konferensen. Vad var det då som jag fastnade för på konferensen? Det är flera saker som jag här ska presentera för er.

Professor Christina Olin Scheller menade i sin föreläsning att vi måste lära eleverna vara analytiska. Något som även Göran Svanelid skriver om i sin nya bok De fem förmågorna i teori och praktik. Boken om The Big 5. Analysförmågan är den mest omfattande förmågan som återfinns i samtliga ämnen i Lgr 11. Analysförmågan är inte heller någon förmåga som vi kan vänta med att utveckla hos eleverna utan måste börjas med redan på förskolan. 

2014-12-27 17.43.16

Christina Olin Scheller menar också att med alla olika läsprojekt i Sverige i dag är bra men dessa saknar delar av en mer avancerade narrativa kompetens. Ett tips Christina lyfter fram är att använda sig av ”Fanfiction” i undervisningen.

Katarina Lycken Rüter lyfter fram vikten av att inte lämna våra elever ensamma i läsandet vilket också har blivit allt mer viktigt för mig som lärare. Katarina arbetar även mycket med bilderböcker på gymnasiet då de enligt Katarina gestaltar komplexa ämnen på ett överskådligt sätt. Jag arbetar också mycket med bilderböcker i min undervisning speciellt i matematik. Hon anser också att vi ska använda oss av olika digitala verktyg i undervisningen.

Marie Nordmark berättar bland annat om att klassrumsmiljön spelar en stor roll i textframställning. Något som jag tycker blir mer och mer viktigt och som flera författare skriver om i sina böcker det tillåtande klassrumsklimatet.

Till sist vill jag åter nämna det som Catarina Schmidt berör i sin föreläsning de populärkulturella mötesplatserna som ungdomar i dag befinner sig på. Kan det vara något som jag som lärare kan utnyttja i min undervisning?

Så sammanfattningsvis finns det det några saker som jag i varje fall ska fundera mer i kring och det är;
  • Hur utvecklar jag mina elevers analysförmåga?
  • Kan jag använda ”Fanfiction” i min undervisning? Passar det för elever i år 1-3?
  • Kan jag ytterligare utveckla bilderböckernas potential i alla ämnen jag undervisar i? Hur kan jag använda bilderböckerna? När ska jag använda dessa?
  • Har jag ett tillåtande klassrumsklimat? Är det något jag bör undersöka närmare? Hur integrerar eleverna med varandra i mitt klassrum? Är alla trygga och sedda?
  • Kan jag använda de populärkulturella mötesplatserna i min undervisning? Vilka platser befinner sig mina elever?
  • Kan jag använda digitala verktyg ännu mer i min undervisning? Hur då? När? Vad?

Nationell konferens dag 2

Under fredagen fortsatte konferensen med Skolverket och Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) och så klart var man spänd på dagens innehåll.

Först ut var som alltid lika inspirerande Katarina Lycken- Ruter, Undervisningsråd, SkolverketHennes föreläsning hette Man har inte läst en bok förrän man har pratat om den. Katarina började berätta om sitt arbete med boken Hanna Huset Hunden av Anna-Clara Tidholm som hon hade gjort med gymnasieungdomar. De flesta ungdomar hade tyckt att boken var svår, och obehaglig. Det bör man vara medveten som lärare att när barn- och ungdomar uttrycker stark kritik mot en bok kan betyda att man inte har förstått innehållet. Lämna inte eleverna att läsa böcker själva!

Katarina arbetade mycket med bilderböcker med äldre elever då bilderboken gestaltar komplexa ämnen i ett överskådligt format.  Men enligt Katarina är samtalet det viktigaste och enligt Dylan Wiliam en framgångsfaktor. Att använda sig av digitala responsverktyg lyfter även arbetet med barn- och ungdomar i klassrummet.

Starta ett arbetsområde med dikter, läs dikten högt och tillsammans be eleverna svara i appen answergarden vilka ord de kommer att tänka på när de läser dikten. Orden kommer upp i appen som ordmoln.

2014-11-28 09.31.26

Utifrån gemensamma ord kan man sedan föra en diskussion. Styrkan med detta är att det är elevernas egna nyckelord. Katarina föreslår även att arbeta med ett annat digitalt verktyg Socrative. Men man bör som lärare lägga tid på att tänka igenom vilka frågor man vill ställa till eleven.

Katarina driver även lässajten läsmuskler.se med Cilla Dalén.

Katrina sänder med oss följande diskussionsfråga;

  • På vilket sätt skulle digitala verktyg kunna utveckla samtalet i ditt klassrum?

Nästa spännande föreläsare var Marie Nordmark, Universitetslektor, Örebro universitet hennes föreläsning hette Digitalt skrivande utmanar undervisningen. Marie har skrivit en avhandling som heter Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskskrivning. En ämnesdidaktisk studie av skrivprocessen vilket hon berättade om och som var mycket intressant.

Hon liksom många andra under dessa två dagar betonar betydelsen av digitala artefakter såsom dator, mobil, Ipad osv. Hon menar att användningen av datorn utmanar undervisningen. Vi har i skolan gått från papper och penna till tangentbord och skärm. I undervisningen konkurrerar vi med sociala forum på nätet som själ barn- och ungdomars uppmärksamhet. Mycket handlar också om elevens motivation.

Vidare ser hon att elever skalar bort förarbetet vid textskrivning och gör allt samtidigt. Hon ser i sin forskning att eleverna skriver associativt, början som eleven kallar det (inledning) måste bli bra direkt för att det fortsatta skrivande ska flöda på bra. Däremot enligt Maries forskning anser gymnasieeleverna att stavningen är viktigast. Hon anser att vi ska tipsa eleverna om appen Svenska Akademiens ordlista då appen ger eleven respons direkt.

Något annat som Marie tar upp är även klassrumsmiljön. Det sociala samspelet i klassrummet spelar en stor roll i textskrivning. Tillhör du gruppen kan du räkna med mer hjälp av mer erfarna textförfattare än om du inte tillhör gruppen.

Att diskutera;

  • Hur utmanas undervisningen på din skola av digitalt skrivande?
  • Hur skulle ni på er skola kunna använda datorer och digitalt verktyg för att utveckla elevernas literacykompetenser?

Barns användande av texter på skärmen- en mångfald av lärandepotentialer handlade nästa föreläsning om med Catarina Schmidt, Fil. dr i pedagogik, Jönköping. Hennes avhandling heter Att bli en sån som läser Barns menings- och identitetsskapande texter.

Ett sätt att få reda på barns textbaserade erfarenheter är att göra en enkel tankekarta. Då kommer man förmodligen få syn på vilka texter barnen använder sig av hemma, på fritiden men även i skolan. Den bild som då växer fram kommer att skilja sig från de texter eleverna stöter på i skolan.

Bilden som eleverna målar upp från hem och fritid är populärkulturella mötesplatser på nätet. Det är spel av olika slag, Warcraft, Go super model, Movie Star planet osv. Hur ska vi möta dessa världar som är i kontrast till skolan? Kan vi utnyttja dessa mötesplatser i vår undervisning?

Som sagt det finns mycket som vi måste börja fundera på som lärare.

Läsundervisningen blir digitaliserad med Lisa Adamsson, Utvecklingsledare/CUL-doktorand, Göteborg. Lisa har börjat titta på vad som händer med läsundervisningen när klassrummet blir digitaliserat i så kallade 1:1- lösningar dvs. en dator eller lärplatta per elev.

Hon visar oss åhörare hur en vecka med en klass elever i år sju kan se ut. Dessa elever har då en egen lärplatta. Det visar upp en bild av hur olika alla lärare gör och hur mycket läraren utnyttjar den digitala möjligheten. Ett lektionspass på hela veckan använder en lärare den fulla potentialen med det digitala verktyget som lärplattan faktiskt är.

Bilden som målas upp som jag uppfattar den är att vi lämnar eleverna ensamma i sitt lärande. Uppgifter upplagda på nätet som eleverna ska hämta och läsa och oftast kopplat till instuderingsfrågor som i sin tur är kopplad till någon webbsida.

Eleven lämnas ensam i att;

  • vara källkritisk
  • tolka och analysera texter från olika medier
  • otydligt sammanhang
  • påvisa skillnad mellan linjära och ickelinjära texter
  • koppla bilder med texter

Vi måste som lärare ta ansvar och visa hur och vilka strategier eleverna måste använda för att klara uppgifterna. Det betyder att vi måste modellera först och eleverna härma för att sedan klara sig på egen hand.

Lisa sänder också med oss följande frågeställning;

  • Vilken strategi i den digitala läsningen i klassrummet skulle du kunna omvandla till ett undervisningsmoment där du exempelvis modellerar och låter eleverna pröva, redan på måndag?

Många tankar väcktes under dessa två dagar och nu har jag mycket att bearbeta men samtidigt är jag sugen på att undersöka mina elevers multimodala erfarenheter.