På spaning i Almedalen

Rätten till dyslexiutredning och hjälpmedel 

I går åkte jag in till Visby för att besöka Almedalsveckan. Jag hade siktet inställt på några seminarier under dagen men också få möjlighet att samtala med kända och okända människor.

Det första seminariet som jag deltog vid var Rätten till dyslexiutredning och hjälpmedel som arrangerades av Dyslexiförbundet FMLS. Först började förbundet med att presentera den landstingsenkät som genomfördes under våren 2014. Det visar sig att det råder oklarheter och skillnader i landet vad avser möjlighet för personer med läs-och skrivsvårigheter att bli utredda och erhållna hjälpmedel. Man har genomfört dessa enkäter tidigare en 2008 och en 2010.

Resultatet är att för vuxna vad avser hjälpmedel har det varit en positiv utveckling. Medan utredningar av barn under 18 år finns en hel del att önska. Här finns det flera hinder. Det ena är att man anser att det är skolans ansvar att ordna utredningar. Det andra är att väntetiderna är ännu väldigt lång i bland upp emot två år. Detta är oacceptabelt anser jag.

Jag har själv haft elever med utredd dyslexi och har sett vilken skillnad och lättnad det har varit för eleven. Eleven uttryckte lättnad för sin diagnos då eleven sa att nu vet jag att jag inte är dum i huvudet utan jag behöver hjälpmedel som stöd vid min läsning så fixar jag det här.

Svenska Dyslexiföreningen har tagit fram en modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter. Den bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. En handlingsplan för detta anser man ska finnas både på kommunalt och lokalt plan.

2014-07-02 09.54.59

 

Bilden är hämtad ur skriften Modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter. sammanställt av Svenska Dyslexiföreningen April 2013.

Skriften innehåller många bra tips som jag som lärare kan tänka på. Screeningen som görs på eleverna i förskoleklass ska man följa upp och sätta in åtgärder med en gång hos de elever man ser inte klarar testet. Man ska vara lyhörd och uppmärksam redan på de barn som utmärker sig i förskolan. Arbetsro, stabilitet, kontinuitet i klassrummet.

Skolutveckling genom kollegialt lärande och samverkan

Visst låter rubriken intressant! Tyvärr blev jag besviken och många med mig. Jag har ännu inte fått något grepp om vad seminariet egentligen handlade om. Seminariet arrangerades av skolkollegiet.se som vänder sig först och främst till förstelärare. Skolkollegiet.se är en samverkansplattform en plattform där erfarenhetsbyte, kollegialt lärande och fortbildning ska ske. Det är ännu i sin uppbyggnad. Men jag lärde mig ett nytt uttryck Blended learning. Det betyder att man arbetar med alla olika frågeställningar kring digitala självadministrerande verktyg och hur de kan kombineras med personligt ledd undervisning för att uppnå bästa studieresultat.

Vem tar ansvar för att förändra skolan?

Arrangeras av Lärarnas riksförbund och Natur och Kultur.

Per Kornhall presenterar sin bok Alla i Mål. Efter det följdes en paneldebatt kring skolan och vem som bär ansvaret för de dåliga resultaten i skolan. Enligt Per har huvudmännen tillåtit skolan att driva i väg på ett otillåtet sätt. Det har genomförts massor av förändringar men inget har varit genomtänkt. Det finns systemfel. Det är 12 000 elever som i dag inte har gymnasiekompetens. Enligt Per är följande framgångsfaktorer ett måste för att lyfta skolan.

  • Respekt för lärare och deras profession.
  • Kollegialt lärande.
  • Bemyndiga lärarna.

Jag håller med och ser fram emot att läsa boken.

Elevernas läsförståelse fortsätter att minska! Vad kan lärarna göra?

Arrangerades av en läsande klass och Lärarnas RiksförbundAlmedalsbiblioteket.  Ett intressant seminarium där man lyfte begreppen läsförståelse, läsutveckling, kompetensutveckling, lärarnas arbetsbörda och tid, Pisa, och mycket mer.

Jag kan i varje fall sammanfatta dagen med följande saker;

  • Det är dags för huvudmännen att ta sitt ansvar och inte skylla på lärarna.
  • Tidigt stöd till de elever som behöver det.
  • Fler utbildade speciallärare och specialpedagoger.
  • Kompetensutveckling för de lärare som behöver det i skriv- och läsinlärning.
  • Mindre grupper elever i de lägre åldrarna.
  • Olika screeningar i de tidiga åren som man nogsamt följer upp.
  • Tillit till lärarnas kompetens.
  • Alla har ett gemensamt ansvar för språket i samtliga ämnen.
  • Kollegialt samverkande.