Jag älskar läsförståelse!

Jag älskar läsförståelse! Det kunde jag läsa på en post-it lapp som en elev hade skrivit till mig. Precis så vill jag att mina elever ska känna. Det ska vara roligt att läsa, det ska vara roligt att uppleva, det ska vara roligt att förstå, det ska vara roligt att utmanas och det ska vara roligt att få feedback på sina tankar.

I mitt förra inlägg här på bloggen som heter ”Hur ska jag göra? Att använda sig av olika strategier” skrev jag att jag skulle följa upp med ett nytt blogginlägg och här kommer det. Jag hade ju blivit inspirerad av det här som kallas Collaborative Writing och beskrev första testet med eleverna i förra blogginlägget. Då utgick vi från en bild.

Av olika anledningar har då andra testet dröjt men så i fredags var det äntligen dags. Jag hade hämtat ut en text från En läsande klass ur boken Förvandlad av Mårten Melin. Texten var kopplad till den bild som de hade fått reflektera över i första testet.

Eleverna fick plocka fram sitt reflektionshäfte som är ett helt vanligt kollegiehäfte. De skulle slå upp en nya sida i häftet och precis som förra gången dela in A4 sidorna i fyra kolumner. Jag började med att läsa texten högt för eleverna och de skulle följa med i texten. Att jag läser texten högt är för att de elever som har svårt med läsningen ska kunna vara delaktiga i samma uppgift som alla de andra kompisarna.

Efter att jag har läst texten skriver de rubriken citat i första kolumnen. Nu ska de välja ut tre meningar ur texten. Motivet för valen av meningar kan vara att de tycker de är svåra, intressanta, spännande, roliga osv. Till detta får de 5 minuter.

I nästa kolumn ska de skriva rubriken Min tanke här ska de nu ge en förklaring till de val av meningar som de har gjort. Jag uppmanade dem även att göra olika textkopplingar om de kunde det. Här fick de 7 minuter.

När de är klara med andra kolumnen är det dags för ett byte. Det vill säga att de byter anteckningsbok med en klasskompis. I tredje kolumnen skriver man rubriken Tro eller tvivel här ska kompisen skriva en reflektion. Kompisen ska läsa kolumn ett och två och reflektera över valen som kompisen har gjort. Här kan man ha synpunkter på motiveringen, citat, osv. Man har även möjlighet att utveckla sin kompis förklaringar eller ställa frågor. Man kan även ge feedback på vad kompisen ska tänka på framöver. Till detta behöver de minst ha tio minuter.

När det är klart byter man tillbaka och då är det dags för sista kolumnen som får rubriken Frågor och svar. Nu ska man läsa vad kompisen har skrivit i föregående kolumn. Man ska fundera på kamratens respons och nu har man möjlighet att utveckla sina egna tankar ytterligare. Nya frågor kanske har väckts och man har möjlighet att svara på kompisens nya frågor.

fil-2016-11-22-18-42-35fil-2016-11-22-18-42-48

Då detta var första gången får jag säga att de har varit mycket duktiga. De valde ut tre meningar, reflekterade, gav respons och kunde reflektera igen. De behöver utveckla sina val av citat, de behöver träna på motiveringen och att kunna göra textkopplingar, de behöver träna på att fördjupa och utveckla kompisars tankar och att kunna ställa nya bra frågor och de behöver träna på att vidga sina egna tankar efter respons. MEN de är på gång och de tycker att det är roligt. Så förutsättningarna att de ska utvecklas är goda!

Mina tankar har skapat eget mönster

2014-10-24 14.40.41

Efter att vid flera tillfällen sett att man rekommenderar att läsa boken Tankens Mosaik av Ellin Oliver Keene & Susan Zimmermann så får jag nu också göra min röst hörd vad avser denna bok. Jag har förstått hos tidigare läsare att boken var intressant och mycket bra och jag kan bara instämma.

Det bästa med boken är faktiskt att den inte är så akademisk. Vad menar jag med det? Författarna har skrivit boken som om den vore en roman. De blandar egna tankar och erfarenheter med fallbeskrivningar från olika klassrum. I slutet av varje kapitel finns det en checklista på tillvägagångssätt när man ska arbeta med olika läsförståelsestrategier.

När jag läser boken gör jag direkta textkopplingar till mig själv som lärare och mitt klassrum. Bokens innehåll får mig att tänka på olika lektioner jag själv har haft och hur jag skulle ha kunna utvecklat dessa rent språkligt. Det är den största behållningen anser jag.

Jag inser hur mycket mer och ofta jag behöver arbeta med texter i klassrummet, modellera för mina elever så de ser hur man ska tänka som en god läsare. Jag slås också av något som jag tror att vi har tenderat fastna i i dagens undervisning den ytliga läsningen. Vi har elever som kodar av och läser flytande MEN förstår inte textens djupare innebörd. Men även elever som inte förstår sin egen förståelse. De förstår inte vad de ska förstå om textens innehåll helt enkelt.

Jag ska nu efter höstlovet starta upp ett nytt arbetsområde inom naturvetenskap/teknik. Vid min lektionsplanering kom jag på mig själv att redan tänka annorlunda kring den faktatext jag ska använda. Jag kan bara tacka författarna för att de öppnat mina ögon. Men även de tankar som legat och grott i min hjärna nu kommer att förverkligas.

Min resa mot läsning och lässtrategier

Jag har nog det Digitala Skollyftet att tacka att jag fick en spark där bak och tog tag i det där med läsning, läsförståelse, genrepedagogik. Något som hade under mycket lång tid legat och gnagt inom mig. Jag har skrivit här på min blogg tidigare att jag hade funderingar kring elevernas läsning och läsförståelse redan under min lärarutbildning. Funderingar som har växt sig allt starkare med tiden och åren med eleverna. Jag insåg att här måste vi göra något. Eleverna förstår uppriktigt sagt inte vad de läser och de har så dålig ordförståelse och begreppskunskap så jag blev orolig på riktigt. Detta var jag bara tvungen att göra något åt.

Efter att ha läst mängder av litteratur, tittat på föreläsningar på nätet, diskuterat med vänner och kollegor bestämde jag mig för att sätta i gång. Men det var väl strax innan jul som arbetet tog fart och resulterade i bloggen Miovi.se tillsammans med en klok och duktig kollega Marie Andersson. Allt hade väl sin grund i En läsande klass projektet.

I mitt klassrum har ändock arbetet pågått under hela detta läsår. Jag har arbetat mycket med att eleverna skriver sig till läsning genom att koppla ihop det med en historia som heter Leksaksfabriken. I ett matematikprojekt har vi arbetat med historien Häxan Grizelda från Matematica. Vi har arbetat med genrepedagogik och där började vi med Narrativa berättelser. Glimtar från dessa arbeten finner ni på Storkis123.se 

Jag har fortsatt att läsa om detta och följer ihärdigt gruppen på Facebook- En läsande klass. Där jag får mängder av idéer och tankar som verkligen är stöd och hjälp att utveckla min undervisning. I avhandlingen Att bedöma elevers läsförståelse. En jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår av Barbro Westlund får jag bara bekräftat att jag är på god väg. Jag läser precis boken Läsförståelse genom strukturerade textsamtal – för elever som behöver särskilt stöd av Monica Reichenberg och Ingvar Lundberg får jag bara återigen en bekräftelse över hur viktigt det är att vi arbetar aktivt med språket. Det är alla lärares viktigaste uppdrag anser jag.

Förutom att jag har testat och sett en gryende förändring i klassrummet har jag turen att träffa underbara kollegor här på Gotland som också brinner för skolan och att utveckla sig själva och sin undervisning. Vi är ett gäng lärare som träffs hemma i varandras kök och diskuterar pedagogik vilket är ett lyft. Men även på min arbetsplats finns viljan att förändra så till hösten har vi nog ett projekt på gång som har med läsning att göra. Sammanfattningsvis så kan jag bara säga att jag är nu ännu mer övertygad om att vi måste arbeta medvetet och aktivt med språket för att ge alla elever optimal förutsättning att utvecklas i samtliga ämnen. Grunden till det är att man har ett språk och förståelse för språkets innehåll.

#Digiskol Att utveckla och fördjupa undervisningen kring läsförståelse

Det började med att jag läste och kom i kontakt med genrepedagogik genom boken Låt språket bära och jag kände spontant att det är precis så här jag vill arbeta. För oavsett om jag har elever med annat modersmål än svenska så är det minsann lika viktigt för elever med svenska som modersmål att förstå olika geners och begrepp. Jag läste boken och tittade på de avsnitt om genrepedagogik på ur.se. Så jag körde i gång stenhårt under förra läsåret MEN man når inte alltid fram även om min ambition var hög. För det största problemet var att jag inte hade någon kollega som var lika intresserad som jag vilket medför att man har ingen att bolla idéer med. Så jag rodde det inte iland helt enkelt.

I somras så tipsade dock min vän och kollega i det utvidgade kollegiet Marie Andersson @opedagogen om en webbsida som heter Bokcirklar och på den sidan skulle en grupp diskutera boken Stärk språket stärk lärandet. Jag läste boken med stor behållning men själva diskussionen lyfte aldrig på webbsidan. Men jag har prövat under denna termin hem- och expertgrupper som finns beskrivet i boken med gott resultat. Numera finns det en Facebooksida som heter stärk språket stärk lärandet där man diskuterar innehållet i boken och undervisning.

Men jag är fortfarande mycket sugen på det här med språket, läsförståelse, begreppsbildning och idéerna snurrar runt i huvudet. Efter ytterligare tips om en bok inom samma genre som jag för övrigt läser just nu är Att undervisa i läsförståelse av Barbro Westlund. Boken är mycket bra och den ena lektionen efter den andra poppar upp i mitt huvud. Men återigen känner jag att man behöver kollegor som kan hjälpa mig och bromsa mina idéer och tankar för att någonstans kunna börja arbeta med detta. Som tur är har jag det.

Efter en trevlig kväll så har vi bestämt oss för att göra ett försök, att tillsammans planera och strukturera ett arbete kring läsförståelse med hjälp av Mio min Mio av Astrid Lindgren. Jag ser fram emot detta. Tänk att kunna läsa boken men med läsförståelseglasögonen på sig. Vad säger texten mig? Vad kan jag ställa för frågor? Vilka olika genrer kan jag hitta i texten? Frågorna är supermånga och vad är skillnaden mellan mina elever i år 1-3 och Maries elever i år 4-6. Kan vi planera samma innehåll i lektionerna? Kommer eleverna att respondera på olika sätt på undervisningsinnehållet? Jag lovar att ni kommer att bli uppdaterade. Jag väntar dock med en aning dåligt tålamod att Mio min Mio ska landa i min brevlåda.