Nationell konferens dag 1.

Den 27 november samlades jag och några kollegor på flygplatsen i Visby för vidare färd mot Bromma och Stockholm för två dagar med Skolverket och Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS). Vi var spända och laddade för två innehållsrika dagar.

Vid konferensens start visade sig att det var 300 personer på plats från hela Sverige, förstelärare inom alla stadier, utvecklingsledare, skolledare, forskare och det var 200 personer till som var anmälda men fick inte plats.

Temat var En skolvärld fylld av möjligheter? Digitalt läsande/skrivande och multimodalitet.

Först ut var Christina Olin- Scheller, Professor i pedagogik, Karlstads universitet. Hennes föreläsning hette Ungas läsande och skrivande i ett föränderligt medielandskap. Enligt Christina ägnar sig mängder av barn och ungdomar åt att skriva, läsa och kommunicera via nätet. Den snabba digitala samhällsutvecklingen har förändrat villkoren för skolans undervisning och det krävs nya grepp från lärarna. Jag håller med i det och det ställer högre krav på oss som lärare att hitta nya vägar till attraktiva undervisningssituationer. Barn- och ungdomar befinner sig på informella lärmiljöer där miljön präglas av kollektiva och dynamiska processer där flera människor är inblandade, enligt Christina. Den motivation och drivkraft som våra elever har på nätet måste vi finna i vår undervisning.

Teach me to Think and analysis. Creating creativity and commitment through the digital world. Kan vara ett sätt att nå fram till eleverna, det tror jag med. Vi måste lära eleverna andra saker i dag än tidigare. Vi måste lära eleverna tänka analytiskt, skapa engagemang, motivation och kreativitet.

Det kan man göra genom ”Fanfiction”. Eleverna skriver skönlitterära berättelser i redan existerande fiktiva universum. Konsten är att ligga väldigt nära källtexten. För att skriva fanfiction krävs en mängd olika kompetenser som bland annat förståelsen för berättelsers uppbyggnad, kunna urskilja en intrig och skapa kreativa imitationer enligt Christina. Christina har skrivit boken Fiktionsförståelse för skolan som riktar sig till högstadiet och gymnasiet. Men jag ser inget hinder att man i de lägre åldrarna arbetar på detta sätt också.

Christina nämnde också alla de läsprojekt som finns i dag och bland annat det senaste en läsande klass. Enligt Christina är de gemensamma faktorerna med läsprojekten att de riktar sig till yngre läsare, det är fokus på skönlitteratur och speciellt genren romaner. Det som saknas är den tolkande läsförmågan, sakprosan, nya medier en förenklad syn på läsandet helt enkelt. Jag är benägen att hålla med. En tolkande läsförmåga är något som sker i ett sociokulturellt sammanhang.

Christina lyfter fram medierådet vid flera gånger där man kan läsa mer om barn- ungdomars internetvanor. Vad säger ni om att varannan 2-åring använder internet?

I samband med föreläsningen skickar Christina med oss två frågeställningar som man kan diskutera på era arbetsplatser.

  • På vilket sätt kan svenskundervisningen möta utmaningarna från informella lärmiljöer?
  • Vad behöver skolan och lärarna för att klara dessa utmaningar?

Nästa talare var Anna-Lena Godhe Fil.dr i tillämpad informationsteknologi föreläsningen hade fått namnet Bedömning av multimodala texter. Hennes avhandling heter Att skapa och bedöma multimodala texter. Förhandlingar i gränslandet. Detta är intressant så till vida att vi uppmuntrar eleverna att använda sig av multimodala verktyg i sina arbeten men hur bedöms dessa arbeten?

Även Anna-Lena sände med oss några diskussionsfrågor.

  • Diskutera i arbetslaget hur ni bedömer multimodala arbeten som era elever gör. Finns det explicita betygskriterier som relaterar till andra uttryckssätt än talat och skrivet språk?
  • Hur enkelt eller svårt är det att applicera styrdokumenten på multimodala uppgifter?
  • Kan ni tillsammans utforma en strategi kring multimodala uttryck bedöms? Kan ni ta hjälp av eleverna för att utforma denna bedömningsstrategi?

På eftermiddagen var det dags för valbara seminarier som man valt själv. Det första seminariet hette Formativ bedömning- parskrivning på datorer med Dan Åkerlund Lektor i medie- och kommunikationsvetenskap. Föreläsningen kanske inte blev så som rubriken utlovade men något fick jag ändock med mig. Enligt Dan gynnas elevers lärande och minnande av följande;

  • många uttryckssätt- modaliteter och medier- exempelvis färger, former, gester eller skriva, dramatisera, sjunga, filma och fotografera.
  • att känna till flera aspekter av det som ska läras – inte bara det som står i läroböckerna
  • interaktion med andra elever – de som är lika en själv, på samma nivå- det dialogiska klassrummet, vilket har betydelse när vi sätter samman grupper.
  • deras lärande och minnande gynnas även av att de vet när de lär, hur de lär och var de befinner i sig lärande.
  • att de får svar på sina frågor och hjälp under arbetet.

Att arbeta med digitala verktyg såsom dator, Ipad kallas för det ickelinjära lärande för att eleven kan lägga till, dra i från, flytta, infoga bild, ljud, film eller vad du vill. Det bjuder in till formativ bedömning hela tiden under processen.

Det sista seminariet för dagen hette Stärk språket med digitala verktyg med Cecilia Meijer skolledare för en precis nystartad skola som heter Steningehöjdens skola. Cecilia berättar hur de arbetar med digitala verktyg och att det är det som är fokus på den nya skolan. De har även fokuserat på lärandemiljön hur den är utformad. Deltagarna får även möjlighet att titta på olika appar som skolan använder sig av i sin undervisning.

En mycket givande och intressant dag och vi såg fram emot nästa dag.

Läsning och soppa hör det ihop?

Ja, det gör det! I varje fall på AtheneFardhem där jag arbetar. Som tradition anordnar vi en soppkväll varje höst där vi bjuder in föräldrar, syskon och elever till en soppkväll på skolan. Det här läsåret har vi ”Läsning” som utvecklingsområde så temat för kvällen var så klart läsning. På borden över hela skolan stod det böcker som skulle bjuda in till läsning under kvällen.

2014-11-19 17.54.052014-11-19 17.54.08

 

Förutom böcker så var det dukat för nybakat bröd och morotssoppa.

2014-11-19 17.55.59

Men innan man fick hugga in på soppan så skulle man leta rätt på bokstäver i ordjakten. Fritidspersonalen på skolan hade förberett genom att ta närbilder på olika platser på skolan. Bilderna samlade vi på ett gemensamt dokument, åtta bilder blev det. När de gick runt på skolan och letade efter bilderna och hittade de rätt så hittade de nu i stället en bokstav. Lyckades de få ihop åtta bokstäver kunde de skapa ordet Spågumma!

2014-11-20 08.23.11

Både barn och föräldrar sprang kors och tvärs på skolan och det var lite klurigt tyckte de allt. Men det var många som även löste uppgiften till slut. Efter ordjakt och soppa kunde man köpa kaffe och goda kakor av år 5. Alla gick hem nöjda och glada.

Allt detta fick jag som idé när jag läste ett blogginlägg av Ninna Kristiansen så ett tack till henne. Det är det bästa med det utvidgade kollegiet.

Vad är sommarlov för en lärare?

Vad är sommarlov för en lärare? De flesta sneglar avundsjukt på lärares ”långa” semester och fäller kommentaren att vi lärare har det bra. Vad de inte förstår eller vet är att det är välbehövliga veckor för återhämtning av energi och vila. De flesta av oss arbetar långt mer än de 45 timmar som är vår arbetsvecka så vi har arbetat in vår semester flera gånger om.

Skulle ni fråga min man så skulle han svara jag ser ingen skillnad på när Ulrika arbetar eller när Ulrika har sommarlov. Vad är det då han ser? Jo, böcker, böcker och böcker…..004

Det här är några av dem som jag redan har studerat, läst och reflekterat kring. Jag älskar att läsa. För det mesta så är det skönlitterära  böcker under mitt sommarlov men i år så deltar jag i en bokcirkel kring ”Stärk språket stärk lärandet” av Pauline Gibbson. Jag läser en sommar kurs i teknik vid Uppsala Universitet så min läsning blandas med faktaböcker, helt okej tycker jag.

Sommarlov för mig är att kunna läsa vad jag vill, reflektera över min undervisning, skriva ner tankar, idéer som ploppar upp, utbyta idéer med kollegor på Twitter, bloggar eller någon facebooksgrupp. Ni förstår kanske varför min man säger att han inte ser någon skillnad. Men för mig är det skillnad. Skillnaden är när jag gör det och att jag själv bestämmer när det ska ske. Vad menar jag med det?

Jo, mellan allt läsande och reflekterande ser jag en film, umgås med goda vänner, åker och badar, gosar med mina syskonbarn, äter gott och dricker gott på någon fin restaurang, grillar, motionerar, bökar i mina rabatter och njuter av växtligheten, går natur- och kulturstigar, åker och shoppar med en god vän ja, listan kan göras lång. Det är allt detta jag hämtar min energi och kraft. Mellan dessa energiladdningar läser jag, bloggar eller skriver någon uppgift till sommarkursen men jag gör det när jag vill, tidigt på morgonen, mitt på dagen eller sent på kvällen. Det är sommarlov för mig.