Glass, katt, och, att kan de bli inre bilder?

I mitt kollegium på AtheneFardhem och förskolelärarna på förskolan i Fardhem går nu tillsammans en studiecirkel om läsförståelse i undervisningen av Barbro Westlund. Inför träffarna har man olika uppgifter man ska göra tillsammans med de barn/elever man träffar dagligen. Till den kommande studiecirkelträffen ska vi ha arbetat med elevernas inre bilder.

Jag har funderat ett tag på hur jag skulle lägga upp det då mina elever är ganska vana att göra detta. Jag ville dock denna gång få till en spännande diskussion kring skapandet av inre bilder utan att läsa högt ur en bok som jag vanligtvis gör.

Så efter ett det att jag hade funderande blev det då dags och nu så fick eleverna träna på bråk i matematik på ett och samma bräde. De fick ett vitt papper av mig, det papperet skulle de vika i tredjedelar för att sedan vika en gång till för att skapa sjättedelar. Vilken tur att vi precis hade arbetat med bråk i matematik. Till slut så lyckades alla få till sex fina rutor som de markerade med blyertsstreck.

Nu berättade jag för eleverna att de skulle få skapa egna inre bilder men att vi skulle göra på ett annat sätt än vad de var vana vid. Jag bad också eleverna att de skulle fokusera helt på sig själva och att det var deras egna inre bilder som var intressanta. För att eleverna inte skulle fokusera på detaljer, färger fick de bara använda blyerts. Jag betonade att det inte var viktigt hur fin bilden blev utan att det var deras första inre bild som var viktig. Under denna lektion bad jag även eleverna att inte prata med varandra utan att bara koncentrera sig på sig själva.

Nu var de redo och jag sa nu högt ordet glass. Eleverna målade den första bild som kom upp i minnet. Sedan blev det regnbåge och katt. Eleverna målade direkt utan att fundera på utseende och utformning. Nu berättade jag för eleverna att det nu kunde komma ord som de kanske inte fick direkt fick någon bild ur minnet såsom katt och glass, utan de skulle ändå pröva rita. Jag sa nu högt ordet och för att sedan följa upp med att. Eleverna såg lite konstiga ut men de ritade. Nu var vi framme vid den sista rutan. Nu bad jag eleverna att blunda och verkligen lyssna på det jag sa.

Jag berättade nu om en klubba och bad eleverna föreställa sig ljudet av pappret som omsluter klubban, lukt, smak, färg och när jag var klar med mina beskrivningar om klubban och hur det känns när man äter den så skulle barnen rita sin klubba och nu fick de använda färg. Med liv och lust satte de i gång.

2014-11-25 16.33.212014-11-25 16.33.46

Här har ni resultaten. När eleverna hade ritat klart samlades vi tillsammans på samlingsmattan. Framför sig visade eleverna upp sina bilder. Vi kunde konstatera att de flesta hade samma inre bild kring glass, regnbåge och katten. Katten var oftast den inre bild de hade av sin egna katt hemma. Det som var spännande att diskutera tillsammans var bilderna av orden och, att. En del elever sa att de såg orden bara medan en del ville sätta in orden i ett sammanhang och ritade streckgubbar som sa och eller att. När det gäller klubban så hade några ritat runda klubbor medan andra platta.

Men på min fråga vilket ord som var enklast att få en inre bild kring var inte klubban som jag trodde utan glass, regnbåge och katt. Jag frågade då eleverna om de hade fått lukt, smak och ljud ur minnet kring klubban medan jag hade berättat och det hade de alla fått. Eleverna tyckte att det var häftigt just med att de hade kunnat höra ljudet och känna smaken av klubbor. Precis så här är det när du läser fröken säger eleverna.

På min fråga om de tyckte att det hade varit en bra övning så svarade alla ja och de ville göra det fler gånger. Jag kan tänka mig att det kan bli mer klurigt om det är ord som inte riktigt är bekanta för eleverna. Det som var roligast med denna övning var det som till sist kom som förslag från eleverna själva. En pojke i klass tre säger högt till alla andra att han hade fått en berättelse i huvudet genom de bilder han hade ritat. Så sagt och gjort alla ville nu skriva en kort berättelse på baksidan av pappret. Inget jag hade tänkt mig men vad gör man inte för att ställa upp på sina elevers idéer.

Mina tankar har skapat eget mönster

2014-10-24 14.40.41

Efter att vid flera tillfällen sett att man rekommenderar att läsa boken Tankens Mosaik av Ellin Oliver Keene & Susan Zimmermann så får jag nu också göra min röst hörd vad avser denna bok. Jag har förstått hos tidigare läsare att boken var intressant och mycket bra och jag kan bara instämma.

Det bästa med boken är faktiskt att den inte är så akademisk. Vad menar jag med det? Författarna har skrivit boken som om den vore en roman. De blandar egna tankar och erfarenheter med fallbeskrivningar från olika klassrum. I slutet av varje kapitel finns det en checklista på tillvägagångssätt när man ska arbeta med olika läsförståelsestrategier.

När jag läser boken gör jag direkta textkopplingar till mig själv som lärare och mitt klassrum. Bokens innehåll får mig att tänka på olika lektioner jag själv har haft och hur jag skulle ha kunna utvecklat dessa rent språkligt. Det är den största behållningen anser jag.

Jag inser hur mycket mer och ofta jag behöver arbeta med texter i klassrummet, modellera för mina elever så de ser hur man ska tänka som en god läsare. Jag slås också av något som jag tror att vi har tenderat fastna i i dagens undervisning den ytliga läsningen. Vi har elever som kodar av och läser flytande MEN förstår inte textens djupare innebörd. Men även elever som inte förstår sin egen förståelse. De förstår inte vad de ska förstå om textens innehåll helt enkelt.

Jag ska nu efter höstlovet starta upp ett nytt arbetsområde inom naturvetenskap/teknik. Vid min lektionsplanering kom jag på mig själv att redan tänka annorlunda kring den faktatext jag ska använda. Jag kan bara tacka författarna för att de öppnat mina ögon. Men även de tankar som legat och grott i min hjärna nu kommer att förverkligas.

Min resa mot läsning och lässtrategier

Jag har nog det Digitala Skollyftet att tacka att jag fick en spark där bak och tog tag i det där med läsning, läsförståelse, genrepedagogik. Något som hade under mycket lång tid legat och gnagt inom mig. Jag har skrivit här på min blogg tidigare att jag hade funderingar kring elevernas läsning och läsförståelse redan under min lärarutbildning. Funderingar som har växt sig allt starkare med tiden och åren med eleverna. Jag insåg att här måste vi göra något. Eleverna förstår uppriktigt sagt inte vad de läser och de har så dålig ordförståelse och begreppskunskap så jag blev orolig på riktigt. Detta var jag bara tvungen att göra något åt.

Efter att ha läst mängder av litteratur, tittat på föreläsningar på nätet, diskuterat med vänner och kollegor bestämde jag mig för att sätta i gång. Men det var väl strax innan jul som arbetet tog fart och resulterade i bloggen Miovi.se tillsammans med en klok och duktig kollega Marie Andersson. Allt hade väl sin grund i En läsande klass projektet.

I mitt klassrum har ändock arbetet pågått under hela detta läsår. Jag har arbetat mycket med att eleverna skriver sig till läsning genom att koppla ihop det med en historia som heter Leksaksfabriken. I ett matematikprojekt har vi arbetat med historien Häxan Grizelda från Matematica. Vi har arbetat med genrepedagogik och där började vi med Narrativa berättelser. Glimtar från dessa arbeten finner ni på Storkis123.se 

Jag har fortsatt att läsa om detta och följer ihärdigt gruppen på Facebook- En läsande klass. Där jag får mängder av idéer och tankar som verkligen är stöd och hjälp att utveckla min undervisning. I avhandlingen Att bedöma elevers läsförståelse. En jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår av Barbro Westlund får jag bara bekräftat att jag är på god väg. Jag läser precis boken Läsförståelse genom strukturerade textsamtal – för elever som behöver särskilt stöd av Monica Reichenberg och Ingvar Lundberg får jag bara återigen en bekräftelse över hur viktigt det är att vi arbetar aktivt med språket. Det är alla lärares viktigaste uppdrag anser jag.

Förutom att jag har testat och sett en gryende förändring i klassrummet har jag turen att träffa underbara kollegor här på Gotland som också brinner för skolan och att utveckla sig själva och sin undervisning. Vi är ett gäng lärare som träffs hemma i varandras kök och diskuterar pedagogik vilket är ett lyft. Men även på min arbetsplats finns viljan att förändra så till hösten har vi nog ett projekt på gång som har med läsning att göra. Sammanfattningsvis så kan jag bara säga att jag är nu ännu mer övertygad om att vi måste arbeta medvetet och aktivt med språket för att ge alla elever optimal förutsättning att utvecklas i samtliga ämnen. Grunden till det är att man har ett språk och förståelse för språkets innehåll.