Att krypa in bakom texten

Inledning

En tankeprocess startade hos mig efter det jag hade varit på en föreläsning med Barbro Westlund den 20 oktober i Visby. Hon pratade om faktatexter och att man skulle leda eleven in bakom texten för att på så sätt väcka engagemang och nyfikenhet. Det där låg och grodde inom mig. Samtidigt har jag läst flera olika böcker om språket och språkutveckling som ni kan se här på min blogg. Jag har även varit inne på portalen för språklyftet och läst några intressanta artiklar om textsamtalet skrivna av Gunilla Molloy och Anne-Marie Körling.

Det ledde till en annan start på det tema jag just för tillfället höll på och planera inom teknik för mina elever i år 1-3. Denna gång har jag tänkt på språket, byggandet av begrepp, genrepedagogik och skapandet av engagemang, lust och nyfikenhet. I temat ska eleverna arbeta med att skapa egna kylskåpsmagneter så förutom teknik kommer de att arbeta med fysik och bildämnet.

Uppstart

Till första lektionen hade jag tagit fram en bild på ett kylskåp, kylskåpsmagnet, magnetit och en fåraherde. Dessa bilder fäste jag på whiteboarden i klassrummet. Vi började prata om bilderna så att jag visste att alla elever förstod vad det var på bilderna. Det visade sig att kylskåpet, kylskåpsmagneten och bilden på stenen magnetit kunde lämnas utan större funderingar. Men bilden på den gamla mannen var klurigare. Vem var det? Hur ser han ut? Vad håller han i handen? Varför finns det får? Vad gör han? Vart befinner han sig? Frågor som till slut gav svaret fåraherde. Det var inte självklart för eleverna vad det var och vad en fåraherde gjorde. När vi hade utrett detta begrepp fick eleverna frågan Hur hör dessa bilder ihop?

Nu hade jag tänkt på Gunilla Molloys bidrag till modulen kring textsamtal på läslyftets portal. Texten heter; Samtal om text. Läsloggar en introduktion. Gunilla skriver där följande.

Tanken bakom detta undersökande skrivande är att vi ofta vet mer än vad vi är medvetna om. (Sid.2)

Jag tänkte att utifrån frågeställning låta eleverna tänka själva först och utifrån sina egna förutsättningar då undervisningen sker i c-form. Så de fick 20 minuter på sig att rita och skriva hur de trodde att bilderna hörde ihop. Det var knäpptyst och alla började arbeta.

När tiden var ute gick jag igenom alla elever som fick berätta hur de trodde bilderna hörde ihop. Jag drog streck mellan bilderna. Det är ett sätt att illustrera elevernas tankebanor. För efter alla hade fått säga sitt kunde vi även klart se vilka bilder som eleverna tyckte hörde ihop. Jag har även markerat med röda kryss under de bilder eleverna trodde var en ”luring” vilket innebär att jag som lärare har lagt in en bild som inte hör dit, tyvärr fåraherden 🙂 enligt eleverna.

2014-10-27 14.10.36

Reflektionen från den lektionen var att då jag hade givit alla elever en möjlighet att reflektera själva först så kunde alla elever även berätta om sina tankar. Precis som Gunilla Molloy även skriver om att eleverna vet mer än vad de är medvetna om. För deras tankar och reflektioner var mycket intressanta och de reflekterade även över kopplingen mellan magnet, magnetit och magnetism. Detta är kanske inte till utformningen en läslogg men som Molloy skriver;

Avsikten med läsloggen är att eleverna skall få möjlighet att samla sina egna tankar innan de möter kamraternas tankar i en diskussion. (Sid.4)

Andra lektionstillfället

Till detta tillfälle hade jag kopierat upp en faktatext om ”Magnetism är en osynlig kraft”. Det var till det här tillfället jag hade tänkt färdigt kring det Barbro Westlund pratade om att krypa in bakom en text.

Jag började med att eleverna fick fundera kring vad det var för genre på den text de precis hade fått av mig. Förslagen kom snart att det kunde vara en ”sanntext”, ”påriktigttext”. Eleverna har pratat mycket om källkritik och hade redan nu en känsla för att det kunde vara en faktatext men hittade inte rätt begrepp. Jag fick här hjälpa dem med begreppet faktatext.

Nästa fråga blev till eleverna vad en rubrik är och de kunde nu berätta att det var den text som stod längst upp på sidan och sammanfattade vad texten skulle handla om. Nu vara alla med på att det var en faktatext och det som stod i texten handlade om magnetism och att det med all säkerhet var sann.

Jag började läsa texten högt för eleverna och under tiden skulle de stryka under orden de tyckte var svåra eller som de inte förstod. När det var klart började jag om igen och tog mening för mening och skrev upp på whiteboarden de begrepp som de hade strukit under.

När det arbetet var klart fick de klura en stund om de kunde se några samband mellan orden. Precis som första gången ritade jag streck mellan begreppen.

2014-11-03 12.55.16

Efter en stund säger en elev i år ett att det saknas ett ord magnetisk, så jag skriver det ordet med blå text. På min fråga om de nu kan se några samband, så kunde eleverna det så klart och det ser ni även här som de blå strecken på tavlan.

Nu var det dags att krypa in bakom texten och det gör jag med berättelsen om fåraherden Mustafa som Hans Persson skriver i sin bok ”Nyfiken på naturvetenskap”. Mustafa upptäcker magnetismen av en slump. Då ett av hans lamm har krupit in i en grotta och Mustafas käpp fastnar i taket på grottan.

När jag har läst klart låter jag nu eleverna illustrera de inre bilder de har skapat kring berättelsen. Det är nu något väldigt spännande händer. Eleverna sätter sig i mindre grupper och börjar måla. Under tiden diskuterar de berättelsens innehåll och kopplar innehållet till den faktatext vi inledde lektionen med.

Reflektionen kring detta är hur engagerade eleverna är, de är nyfikna och vetgiriga. Ni ska veta att jag ännu inte har nämnt vilka begrepp vi ska arbeta med inom temat. Det enda jag har sagt efter första tillfället är att vi ska arbeta med kylskåpsmagneter. Trots det har eleverna redan benämnt flera begrepp som magnetism, magneter, magnetit och att de måste höra ihop. De har även pratat om att dra ihop sig och stöta ifrån. Eleverna är precis upp i den process som innebär att de bygger grunden till förståelsen av begreppet magnetism.

Tidigare har jag oftast börjat med en tankekarta där eleverna har fått berätta vad de vet om magneter. Utifrån tankekartan har de fått undersöka och laborera för att därifrån få en förståelse för magneter och magnetism. Det går det med, men de får inte språket och möjligheten att kunna sätta ord på det dom ser och undersöker samt som de sedan även ska formulera skriftligt.

På detta sätt ger jag eleverna chansen till ett språk. För när vi till slut är framme vid själva görandet kan de använda begreppen och förstå betydelsen och sätta begreppen i nya sammanhang.

Jag är mycket spänd på fortsättningen både hos eleverna och hos mig själv.