Barn från andra länder

Barn från andra länder är rubriken på det tema vi precis har startat i min klass. Jag undervisar i C-form och eleverna går i år 1,2 och 3. Tanken tog form tillsammans med en förälder och jag spann vidare på tanken. Vi började temat i en bok av Dan & Lotta Höjer som heter ”Hjärtat mitt”. Boken handlar om adoption och mina elever tyckte mycket om boken.

Efter det att jag hade högläst boken hade vi ett samtal kring hur en familj kunde se ut. Eleverna kom fram till många olika variationer. Vi kom även in på att familjen kunde bestå av två mammor och barn eller två pappor och barn. Något som var självklart för mina elever och jag blir varm i mitt hjärta när jag tänker på eleverna och deras självklara acceptans. Sedan började barnen måla sina familjer.

Vid nästa lektion repeterade vi vad vi hade pratat om vid förra lektionen. Sedan gjorde vi tillsammans en tankekarta. I tankekartans mitt hade jag skrivit familj. Eleverna skulle nu berätta för mig vad de skulle vilja veta om en annan familj från ett annat land. Oj, vad mycket de ville veta. De är så nyfikna och kloka.

2014-05-08 14.19.03

 

 

När tanke kartan var klar delades eleverna in i grupper och tilldelades var sig en världsdel. Vilket land inom världsdelen fick eleverna välja själva. Så det var att plocka fram kartböckerna och titta vad det fanns för länder. Sedan började de titta på iPaden och bilder från det landet de hade valt. Bara från bilderna skapades nya frågor och tankar hos barnen.

Eleverna har nu som uppgift att skapa en familj från det landet de har valt. Familjen ska de skapa som pappersdockor. De ska även skapa familjens hem i papper osv. Till detta skriver de faktatexter om landet. Jag hade inget svårt att få de motiverade att arbeta. De tittade, diskuterade, planerade så jag ser fram emot att se alla familjer som kommer att skapas.

Varje vecka skriver även eleverna logg. Förra veckans loggfråga var; Har alla barn det bra i andra länder? Motivera era svar. Här kommer några citat från mina elever.

”Jag tror att dom har det ganska dåligt för att de kan va krig och bråk. Och dom är ju fattiga.”

”Jag tror att dom har det bra för de äter god mat”.

”Jag tror att många barn har det dåligt och att dem är mycket fattiga och det är väldigt dåligt med mat och det är krig i andra länder och de har dåligt med pengar. Åh de kanske inte går i skolan och då lär dem sig inget och att en del är mycket sjuka”.

”Jag tror att vissa har det lika lyxigt som oss och andra kanske har det väldigt dåligt t.e.x inte rent vatten eller sängar, hus, skola eller familj. Dom som har det bra har ju familj och hus och rent vatten”.

”Jag tror att dom kan ha det både bra och dåligt men jag vet att dom har förväntningar som t.ex att gå i skolan, fred på vår jord och att alla länder ska vara sams”.

”Jag tror att barn i andra länder har det bra och en del som inte har det bra. Som till exempel de barn i Syrien, där var/är det krig. Eller som dem i Afrika, dem barn mår ju inte bra eftersom de dricker smutsigt vatten. Dem barn i Ukraina är väl oroliga och även vuxna”.

Vilka kloka elever och vilken insikt om omvärlden trots deras ålder. Man ser här tydligt vilka frågor eleverna går och funderar kring som vi måste hörsamma. Jag ser fram emot fortsatta samtal kring detta med mina elever. Jag är nyfiken på om de har några förslag på hur världen skulle kunna bli bättre för de barn som inte har det lika bra som oss.

Läsa och uppleva

Jag har läst lite böcker den senaste tiden, speciellt en bok värmde mitt lärarhjärta och det var boken Den meningsfulla högläsningen av Anne-Marie KörlingJag läser nästan varje dag högt för mina elever i årskurs sex, jag njuter och tycker det är roligt och mina elever älskar det. I inledningen av boken Den meningsfulla högläsningen berättar Anne-Marie om sin son som berättar om sin högläsande lärare. Sonen säger citat ”Han gillar oss” sa min son. ”Hur vet du det?” frågade jag. ”Han högläser.” slut citat. Då går sonen i årskurs nio.

Hur vet jag att mina elever älskar höglösning? Jo, de frågar efter högläsning. De blir galna på mig när jag slutar att läsa när det är som mest spännande och de ska gå ut på rast. De kan gärna avvara tio minuter på rasten bara de får höra lite till. De spekulerar och samtalar om boken och dess fortsättning. Jag har väckt intresset för nya geners hos de elever som exempel inte läser fantasy i vanliga fall. Så jag håller med Anne-Marie Körlings son jag gillar mina elever och jag gillar att läsa högt för dem.

Så alla ni som läser detta fortsätt att läsa för era barn/föräldrar/mor- och farföräldrar oavsett ålder. Jag är övertygad om att alla gillar att någon läser högt för en, ljudböcker är väl ändå ett exempel på det.

Men varför högläsa? Det gynnar språkutvecklingen på flera plan. Här är några anledningar.

  • Man gör skriftspråket intressant.
  • Vid muntlig läsning visar man att texten har något att berätta.
  • Gemenskap
  • Texter och illustrationer sätter fart på fantasi och reflektion.
  • Man får höra berättelser börja och sluta.
  • Skriftspråket inte är samma som talspråket.
  • Skriftspråket samma hela tiden- grammatik, form, begrepp…
  • Ordnyfiken.
  • Positiv relation till böcker.
  • Man utvecklar empati och förmåga att byta perspektiv.
  • Utökad omvärldsbild.
  • Kulturberikande.

Nu ska jag lära mig ett nytt ord som Anne-Marie Körling använder sig av i boken fulleren vet ni vad det är?