Sex och samlevnad som storyline

Jag undervisar på mellanstadiet och av erfarenhet vet jag att när eleverna befinner sig i år 5-6 börjar det bli väldigt intressant med det där som heter sex och samlevnad. Under förra läsåret sa jag att när de går i år 6 ska vi arbeta med detta område. Vilket eleverna minsann inte glömde bort att jag hade lovat. Redan under höstterminen kom ämnet på tal och jag svarade att det kommer. Vid skolstart efter juluppehållet och första no-lektionen presenterar jag då äntligen temat ”sex och samlevnad”. Eleverna var så laddade. I mitt klassrum sitter eleverna redan i grupperingar om 3-4 elever vid varje bord och första övningen var en sorteringsövning. Jag hade skrivit ut ord och laminerat som jag har hittat i skolverkets publikation ”Sex och samlevnadsundervisning i grundskolans tidigare år”. 

Varje grupp fick ett kuvert med ord. Uppdraget var att de fick sortera orden precis som de ville vid varje bord. De kunde sortera det i ord som de kunde och visste vad de betydde, ord som de inte hade en aning om vad de betydde, ord som de trodde betydde likadant och så vidare.

När eleverna hade sorterat klart fick de berätta för klassen hur de hade sorterat. När vi knöt i hop lektionen så kunde eleverna reflektera över att de hade hört talas om en hel del ord men visste inte vad de betydde. De kunde också reflektera över att många ord kastade man bara ur sig för att säga något dumt till någon annan.

Efter denna lektion fortsatte arbetet genom Storyline. Jag har arbetat med Storyline med barn på förskolan och med elever i de lägre åldrarna och med elever på mellanstadiet och tycker att det är ett arbetssätt som är uppskattat både hos elever och hos mig som lärare. När jag skulle arbeta med sex och samlevnad sökte jag efter en färdig planering i storyline och hittade till slut en storyline som hette ”Familjen”. Arbetet inleds med att jag delat in klassen i sex familjer. Eleverna ska nu skapa karaktärer efter vissa förutbestämda regler. De hade tillgång till tyg, garn, band och liknande material för att skapa sina medlemmar i familjen. När de skapat sin karaktär ska de tillsammans skriva en biografi över karaktären. Till det hade eleverna fått stödstrukturer, vilket är väldigt viktigt om man vill få ett djup på karaktärerna. Eleverna hade många intressanta diskussioner om vad olika ord betydde när de skulle beskriva egenskaper som exempel.

När det är klart så ska familjen presenteras och det gör eleverna genom att redovisa inför klassen. Efter redovisningen ger övriga klasskamrater feedback på själva redovisningen men de har även möjlighet att ställa frågor om karaktärerna. Jag kan sammanfatta detta moment med att säga att det finns ingen familj som räknas som ”kärnfamilj” det vill säga mamma, pappa och barn. Under tiden så får eleverna även andra uppdrag som exempel att lämna förslag på vad gatan skulle heta som alla familjer bodde på. De fick även ge förslag på vad hyreshuset skulle heta som alla familjer bor i.

När alla familjer var presenterade har de fått fundera på vad som är fördelar med sin familj och vad som är nackdelar. Det har också eleverna redovisat i helklass. Så här ser det ut för tillfället.

Vid senaste lektionstillfället fick först eleverna fundera enskilt på vad begreppet normer betyder för att sedan diskutera tillsammans vid borden. Till sist sammanställde jag elevernas tankar genom en mindmap på tavlan. Efter det fick eleverna se filmen om normer som går att hämta på Region Gotlands hemsida om HBQT-frågor. När eleverna hade sett filmen fick de prata med varandra under ett par minuter. Efter det jämförde vi elevernas tankar om normer innan filmen och efter filmen. Nu var det dags för eleverna att sätta sig i sina familjegrupper. I familjerna skulle de nu diskutera om de kunde uppfatta om det fanns normer i det hyreshus alla familjer lever i. En elevreflektion vid lektionens slut var att detta var svårare än hen hade trott.

Vi är som ni säkert förstår långt i från färdiga och arbetet kommer att gå vidare med fortsatt fokus på samlevnad. Vi kommer även att komma in på hur man ser ut i snippan och snoppen och vad det är som händer med kroppen när man kommer in i puberteten. Vi kommer också att försöka få svar på vad alla begrepp betyder innan detta projekt är klart. Jag som lärare är väldigt imponerad över eleverna och kan konstatera att kärnfamiljens tid kanske är över och i elevernas ögon kan familjer se ut hur som helst.

 

 

Muff och snoppverkstad

Vi har nu ett tag arbetat med människokroppen och då jag har en årskurs 6 så kommer eleverna osökt in på sådant som har med sex och samlevnad att göra. Allt som har med snippor och snoppar är spännande och eleverna vill veta. Jag som lärare försöker svara rakt och ärligt på frågorna. Jag är dessutom stolt över att vi har ett sådant klimat i klassrummet så att eleverna verkligen vågar fråga om sådant som kan vara lite pinsamt. Eleverna vågar kanske inte alltid fråga rakt ut om vissa saker men jag förstår ändå vad de är ute efter och då ger jag dem svaret. Det är bättre att jag är ärlig och berättar som det är än att de ska söka efter svaret på mindre lämpliga ställen och få en helt felaktig bild.

Detta är ett viktigt ämne och det återfinns även i LGR 11 för Biologi i det centrala innehållet står följande;

Kropp och hälsa

• Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar.(Sid.113)

Efter det jag hade sett det senaste avsnittet av Rektorerna som går på SVT 2 på onsdagar så fick jag en idé. Mina elever ska få ha muff och snoppverkstad. Av textilier ska de få skapa sin egen vagina och snopp. Ett utmärkt sätt att kombinera flera olika ämnen i skolan i detta fall biologi, textilslöjd och bild. Så under helgen har jag nu tillverkat min egen vagina och snopp och är ganska nöjd med resultatet. Jag lovar att mina elever kommer att gilla detta trots att det kommer att vara lite pinsamt. Men de kommer inte heller att glömma delarna på våra könsorgan och att det är omtåliga delar som vi ska vara rädda om.

Snipp och snopp 002