Tänka nya tankar

När jag var på läs- och skrivdagen den 16 maj i Stockholm så hade man möjligheten att inhandla lite litteratur. Jag har ju ett stort intresse för just böcker så jag kunde inte låta bli. Vid lärarförbundet hittade jag följande bok;

Föra tanken vidare av Ulla Wiklund.

Recension 

2014-06-03 15.13.11

Jag vet inte vad det var som tilltalade mig med jag tror att det var underrubriken som lyder ”Reflekterande arbetssätt i skolan”, jag blev nyfiken. Jag arbetar mycket med elevernas metakognitiva förmåga i klassrummet. Eleverna tränas i att reflektera över sitt eget lärande genom loggböcker, kamratrespons, utvärdering av lektionens mål, utvärderar min undervisning eller genom portfolio. Jag ville ha nya idéer. Fick jag det då?

Så klart ficka jag nya idéer! Redan på sidan 20 där en pedagog berättar att i hennes klass arbetade de med något som de kallar ”Talarstol”. En gång i veckan får eleverna tillfälle att berätta om precis vad de vill och är intresserade av. En strålande idé som jag redan till hösten kommer införa i min egen klass, då flera av mina elever har som mål att just utveckla sin kommunikativa förmåga genom att presentera och redovisa.

Jag har länge låtit eleverna reflektera över olika frågeställningar i en egen loggbok en gång i veckan. En övning som mina elever är väldigt förtjusta i. Men i boken föra tanken vidare på sidan 54 ger en pedagog tips om att låta elever reflektera två och två. Ytterligare en strålande idé. Så i fortsättningen ska jag låta eleverna varva skrivandet i loggboken med enskild respektive parreflektion.

Till sist vill jag presentera ytterligare ett tips som kommer upp i slutet av boken. Det handlar om portföljer. Jag har redan i dag en form av portfölj för mina elever som varje läsår sparar arbeten inom olika ämnen som de reflekterar kring. Portföljen visas upp på utvecklingssamtalet av eleverna och utifrån portföljen har då jag och eleven skapat en form av grund för den framåtsyftande planeringen.  På utvecklingssamtalet kan vi sedan komma överens om föräldrarnas roll i elevens framåtsyftande planering.

I boken föra tanken vidare tar de även upp lärarens portfölj. Jag som lärare ska efter varje lektion reflektera utifrån några givna frågor. Detta ska göras över en period för att man sedan ska kunna gå in och granska portföljen för att synliggöra olika mönster i undervisningen. Utifrån det kan man säkert sedan göra vissa förändringar i sin egen undervisning. Detta kan kännas betungande att efter varje lektionstillfälle reflektera över sig själv. Jag tror ändock att jag ska göra ett försök i höst för jag är spänd på om jag sedan kan hitta något mönster i min egen undervisning som jag vill förändra.

Boken är ful med kloka tankar både av författarinnan och av olika pedagoger som berättar om sitt eget arbete. Tankar och synpunkter är kopplade till senaste forskningen och jag kan klart se paralleller mellan andra böcker jag har läst den senast tiden. En bok jag varmt rekommenderar att läsa.

Klassrumsstruktur del 3

Då har eleverna fått arbeta i sitt ”nya” klassrum i en vecka och jag får nog säga att jag är mycket överraskad av resultatet. Borta är oron och stöket. De kan sitta på mattan vid samlingen i bland i nästan 50 minuter utan problem. Elever som inte har räckt upp handen en endaste gång innan höstlovet har nu börjat framföra sina tankar och idéer på samlingen. Inga elever använder några bollar (stressbollar) eller liknande för att de är oroliga. Inga elever sitter på någon dyna och frågar inte efter dessa heller, fast de ligger i en kartong innanför dörren så om man behöver är det bara att hämta.

Eleverna tar sitt ansvar och sätter sig och arbetar på den plats de känner att de lär sig bäst. Några behöver dock påminnas i bland. De elever som har mycket rörelse i kroppen kan upp och studsa ett par gånger utan att klasskompisarna blir störda på samma sätt för rummets yta är mer öppet.

Men för det sista så har eleverna i dag fått skriva i sina loggböcker om klassrummet och alla elever trivs och tycker om sitt ”nya” klassrum. Ni ska snart få se några utdrag från loggarna. Även om man går i ettan och precis börjat skriva så har de försökt om så det blir bara ordet BRAVO vilket för mig betyder mycket. Jag är så stolt över mina elever som har varit med på denna förändring, något som de tydligen verkligen behövde.

2013-11-01 14.15.142013-11-01 14.15.272013-11-01 14.15.21

Dino eller Concept Cartoons varför inte båda?

I senaste numret av Grundskoletidningen fann jag en hel del intressanta artiklar. Några av artiklarna ska jag här nu reflektera kring. Jag undervisar i No-ämnena både i en årskurs 3 och i en årskurs 6 och har använt mig både av diagnosmaterialet DINO och av Concept Cartoons.

I artikeln som Lena Löfgren skrivit ”Dino- stöd för elevernas kunskapsutveckling” i Grundskoletidningen berättar hon om materialets tillkomst. Vidare skriver hon också intentionerna hur materialet ska användas. Men i artikeln finns det några viktiga rubriker som även hänger ihop med mitt sätt att undervisa. För det första är att eleverna ska veta undervisningens mål och vilka förväntningar man har på eleven. Det ska enligt min mening men även som författarinnan till artikeln skriver vara tydliga. Det innebär att alla mina elever vet det kortsiktiga men även det långsiktiga målen för lektionen/temat helt enligt läroplanen men även vilka förmågor (TB5) de kommer att träna och utveckla.

Dino-materialet består även av ”Öppna uppgifter” vilket bjuder in eleverna att våga tänka. Med det menar jag att svaren kan se olika ut och det är okej. I bland är det ju så att orden räcker inte till speciellt när man inte har alla begrepp på plats. Då är det även okej att rita vad man tror. Det ger mig som lärare en värdefull information. Jag har insett att vi måste vara mycket duktigare med att hjälpa barnen bygga begrepp, då många elever känner sig frustrerade av att inte ha tillräckligt med ord när de ska förklara ett naturvetenskapligt fenomen.

Till sist är återkopplingen viktigt, vilket skapar engagerade elever tror jag. Jag ska här ge er ett exempel på återkoppling. I Dino-materialet finns det en frågeställning som berör gungbrädan och hur man får jämn vikt. Men även viktiga begrepp såsom hävstång och balans berörs. Eleverna i årskurs 3 delades in i ojämna grupper och sedan fick de tillsammans diskutera hur de skulle placera sig på skolans gungbräda för att uppnå rätt balans och jämn vikt. Efter det gick vi ut på skolgården och samlades vid gungbrädan. Nu så fick varje grupp redovisa sitt förslag och placera sig på gungbrädan så som de hade tänkt. Nu blev det intressant för vi kunde nu tillsammans ge återkoppling direkt. De övriga eleverna som tittade på kunde hjälpa sina klasskompisar som satt på gungbrädan att justera om det så behövdes. De kunde också sätta ord på hur de skulle göra och varför det blev som det blev. Efteråt inne i klassrummet kunde de tillsammans skriva ner resultatet och sedan även dra en slutsats av sitt resultat. Om det var engagerade elever behöver jag nog inte betona här.

I materialet finns det tydligt bedömningsstöd som beskrivs som hållplatser, vilket det finns en tydlig progression. Men då eleverna redan har gjort en återkoppling i direkt anslutning till lektionen har det även hjälpt mig som lärare att göra en rimlig bedömning av elevernas kunskap.

Concept cartoons

Är det något material som mina elever gillar så är det Concept cartoons. Jag har använt det som inledning på ett tema, avslut på ett tema och som prov i grupp. Men även som inledning på olika lektioner där eleverna tränas i att ställa hypoteser, testar sin hypotes genom ett experiment, skriva ned sina resultat och till sist dra en slutsats. Jag har funderat länge på vad det är som lockar till engagemang hos eleverna när jag kommer dragande med mina Concept Cartoons. Men jag tror att det är färgerna i bilderna, att texterna i pratbubblorna tilltalar barnen och som jag skrev här tidigare bilderna bjuder in till att tänka och upptäcka.

Detta är två mycket värdefulla material att använda som stöd i min bedömning men även som stöd för mina elever vid återkoppling. Men det viktigaste av allt är att eleverna får syn på sitt eget lärande.

Titta in på skolverkets webbsida och titta på filmerna som ligger där ”Hur man arbetar med Concept cartoons” 

 

 

 

Reflekterande promenader

Att reflektera tillhör läraryrket men vad menas med att reflektera? Vad ska man reflektera om? När ska man reflektera? Hur ofta ska man reflektera? För en del är det självklart för andra är det inte lika självklart. För mig är det självklart att reflektera och jag gör det ofta helst flera gånger under min arbetsdag. Men styrkan om man nu kan mäta reflektion i styrka varierar hos mig.

Jag ska ge er här några exempel. På väg till arbetet på morgonen laddar jag upp det vill säga förbereder mig för dagen, tänker igenom vilka lektioner jag har och vilka elever jag ska möta under dagen. Jag förbereder mig även för eventuella möten med kollegor efter det att eleverna går hem för dagen. Styrkan på reflektion är låg.

Under dagen, under lektionerna eller efter lektionerna reflekterar jag över elevernas svar, aktivitet i klassrummet, om de var intresserade, eventuella konflikter, ljudnivå, mina egna frågeställningar till eleverna, planering, omplanering, och tusen andra saker som sker hela tiden i ett klassrum. Reflektionsstyrkan är lagom.

Efter det eleverna har gått hem och jag sitter och rättar reflekterar jag över deras svar eller uteblivna svar. Jag kanske reflekterar återigen över lektionerna var det en bra lektion eller en mindre bra lektion. Vad kan jag förbättra, utveckla eller förändra. Reflektionsstyrkan är lagom.

På vägen hem i bilen är det dags för reflektion igen nu bearbetar man dagen in i minsta detalj, här är reflektionen hos specifika elever som man oroar sig över. Hur ska jag hjälpa? Ska jag rådfråga någon kollega eller någon annan kunnig person? Eller ska jag ringa föräldrarna? Jag kanske måste tänka om vad avser lektioner eller lektionens innehåll? Här är styrkan på reflektionen hög.

Men reflektionens tio i topp är promenaden. Promenaden ute i naturen. Under mina promenader har jag löst många problem vad avser konflikter mellan elever. Hur jag ska hjälpa elever med specifika svårigheter. Lektionsupplägg. Utvärderingar. Temauppstarter. Hur jag ska genomföra utvecklingssamtal eller hur jag ska genomföra svåra föräldrakontakter. Jag har rensat min hjärna på alla tankar som alla lärare brottas med varje dag mer eller mindre under mina promenader. Det bästa är att när promenaden börjar närma sig slutet har jag kommit fram till en lösning och jag kan börja njuta av naturen, färger, dofter, ljud och känna mig totalt avslappnad och redo för en ny dag med mina underbara elever.

 

Tänk att det skulle bli så roligt…..

Tänk att jag som lärare ska få höra dessa fina ord. Jag blir lycklig då jag inser att skolan för just denna elev betyder så mycket. Jag ska nu berätta. Under min lektion i teknik för en grupp elever som går i klass tre räcker en liten flicka upp handen och säger följande;

Tänk att det skulle bli så här roligt att gå i skolan det visste jag inte. Jag trodde när jag började skolan att det bara skulle bli svenska och matematik men det blev det inte. Utan man får lära sig nya saker i no och so också. Jag tycker det är så roligt och jag lär mig nya saker varje dag som jag berättar för min mamma när jag kommer hem.

Ögonen tindrade på den lilla flickan och jag blev varm i hela mitt hjärta. Då vet jag varför jag blev lärare :).

360 en tidning eller är det ett snowboardtricks ?

Inga snowboardtricks här inte men andra intressanta tricks finns det minsann i tidningen. Regelbundet kommer tidningen 360 till skolan. Tidningen norpar jag fort innan någon av mina kollegor har upptäckt den :). 360 brukar nämligen innehålla en hel del bra artiklar och jag blev inte besviken av nummer 4 av tidningen.

Speciellt två artiklar fastnade jag för. Den ena hette ”Forskande lärare vs. proffsforskare” och den andra artikeln hette ” Fler samtal mer reflektion”. Vad var det då som var så spännande med dessa artiklar?

I den första artikeln pekar de på att det finns en hel del bra pedagogisk forskning som håller hög klass men att det förmodligen skulle finnas forskare som inte ens skulle klara 15 minuter i ett klassrum i skarpt läge. Förut som kom forskare ut i klassrummen och auskulterade och såg på läraren som ett objekt men i dag vill man se på läraren som ett subjekt.

Därför har man på på olika högskolor satsat på forskande lärare som både är verksamma som lärare men även forskar i lärande och undervisning en viss del av tjänsten. De menar att läraren får intressanta uppslag till frågeställningar på sitt arbete och att de kan samla in data där de är. Jag tror på detta då jag kan dra paralleller till när jag har läst olika högskolekurser på distans samtidigt som jag har arbetat. Jag har då haft möjligheter att iaktta, testa olika frågeställningar, reflekterat över min undervisning och sedan förbättrat min undervisning.

Madeleine Häggström på Herrängens skola i Älvsjö har haft möjligheten att delta i en forskningscirkel under ledning av professor Astrid Pettersson. Om Madeleines reflektioner kring detta kan man läsa i den andra artikeln som jag fastnade för. Madeleine arbetade fram en matris med vägledning i argumenterande texter. Enligt henne var forskningscirkeln ett lyft och hon började tänka och förändra sitt arbete. Hon lyfter fram några viktiga saker som även jag tycker är viktiga och kommer att tänka och reflektera kring mer i fortsättningen.

  • Planering av undervisningen viktig.
  • Planeringen ska var tydlig för eleverna.
  • Matris där de kan se förväntningar av vad de ska kunna inom ämnet.
  • Hur formulerar man frågorna till eleverna så att de blir tvungna att besvara med uttömmande svar?
  • Inga poäng på prov men en skriftlig bedömning.
  • Låta eleverna skriva ner ett par rader om vad de har lärt sig på lektionen.
  • Få eleverna till att förstå själva vad ett bra svar är.