Nu ska det läsas- och skrivas….

Den 16 maj befann jag och några kollegor i det utvidgade kollegiet i Stockholm på Läs- och skrivdagen som arrangerades av Lärarfortbildningen AB. Jag hade sett fram emot denna dag med spänning och jag blev inte besviken.

Först ut bland föreläsarna var Susanne Wiener Ahlström utbildningskonsult inom läs- och skrivpedagogiken och författare till ”Språkbiten”. Hon påstår att den ultimata läsmetoden existerar inte, utan det gäller att tidigt identifiera vart eleven befinner sig i sin egen läsprocess. Är det i avkodningen eller är det i förståelsen? Eleven måste erövra strategier i sitt läsande.

Susanna sa mycket kloka saker under föreläsningen såsom;

  • Medveten och strukturerad förstagångsinlärning.
  • Struktur och kontinuitet.
  • Fungerande strategier.
  • Medveten och strukturerad återinlärning.

Vi hämtar barnen i det talade språket och de är på väg till det skriftliga språket. Hon menar även på att alla har ett ansvar att arbeta med språket. Det håller jag med om. Något som jag hakade upp mig speciellt var att språkets byggstenar är som musik. Det som vi kan klappa som stavelser och liknande. Jag var på för många år sedan på en annan föreläsning, minns jag rätt så tror jag att det var på matematikbiennalen i Stockholm. Där tog man också upp att koppla gärna musik och matematik. Nu kom det upp igen och denna gång ska jag verkligen göra något åt det. Till hösten så ska det bli svenska + matematik och musik. Hur? Det vet jag inte i skrivandets stund.

Vad betyder då läsa med flyt? Ja, enligt Susanna är det samartikulera bokstavsljuden och att läsa rytmiskt. Lägga rätt betoning och klang. Som ni ser återkommer musiktemat. Elever som är lässvaga har svårt med ton och klang i språket. Hon menar även på att det är skillnad på upplevelseläsning och teknikträning. Jag ska nog till hösten införa teknikträning i min klass, då jag nu kan se vilka brister de har. Så en beställning av språkbiten har gjorts.

Nästa föreläsare var Barbro Westlund, lärarutbildare och forskare. Barbro skulle tala om hur eleven aktivt ska arbeta med att utveckla sin förståelse för texter. Hon har även hon med i sin föreläsning att det är viktigt att arbeta med grundläggande språkfärdigheter parallellt med läsförståelse. Barbro poängterar något viktigt i sin föreläsning att forskning har blivit viktig, det tror jag också. För att du som lärare ska ha en vetenskaplig grund att stå på i din undervisning bör du läsa om den senaste forskningen.

Precis som Susanna lyfter Barbro fram att det inte finns bara en metod och att det är viktigt att komma i håg. Det är viktigt att veta vilka didaktiska val jag gör som lärare. Jag tror precis som Barbro Westlund lyfter fram i sin föreläsning att jag måste själv tänka igenom vad texten ger mig som jag ska arbeta med mina elever. Vad väcker det för känslor? Vad kan det väcka för frågor hos eleven? Eleverna behöver en varierad undervisning.

Dagen fortsatte sedan med föreläsaren Marie Trapp som fick 2013 Svenska Akademiens svensklärarpris och medverkar i projektet ”En läsande klass”. Jag har redan under det senaste halvåret följt utvecklingen med stort intresse kring materialet en läsande klass. Jag och en kollega kunde inte vänta tills materialet släpptes nu i april 2014 utan startade i januari med bloggen miovi.se vilket har varit ett lyft i min undervisning kring olika lässtrategier. Jag är fulla av beundran av det gigantiska arbete som Marie Trapp och hennes kollegor har gjort med detta projekt. Barbro Westlund gick hårt åt projektet under sin föreläsning och jag håller med Westlund i sina åsikter. MEN jag anser att du som lärare har ett ansvar att vara påläst så du vet varför du gör vissa saker med dina elever och i undervisningen. Vilket även detta räknas in i. Jag som pedagog måste veta vilka teorier och metoder materialet vilar på. Så är det med allt, läsa och reflektera och ta till sig det som man anser passa mig och min undervisning.

Nästa föreläsning var mycket spännande och intressant. Kerstin Bergöö och Karin Jönsson, författare till ”Glädjen i att förstå”, en bok om språk- och textarbete. Föreläsningen handlade om hur Australiensisk forskning visar att man måste vara en god textbrukare och textskapare för att utveckla sin läs- och skrivförmåga. Att använda förmågan att kritiskt kunna granska och analysera texter växer möjligheterna till förbättrad läsförståelse. När de tog upp det så kom jag att tänka på Anne-Marie Körling som har som vana att högläsa artiklar och liknande för sin elever. Jag har gjort det i bland tagit med någon artikel från någon tidning men då har det oftast varit kopplat till något vi arbetar med just då. Jag har bestämt mig för att bli duktigare på det till nästa läsår.

Det står i Lgr 11 att vi ska skapa kritiskt tänkande och självständiga elever då kan detta vara en början med elever i lägre åldrar. Koppla skönlitterära böcker till verkliga händelser. De var även inne på flera olika områden som jag genast kunde koppla till genrepedagogik. Vilket redan jag arbetar med. Det fick mig bara att bli mer säker på att jag är inne på rätt spår.

Till sist denna dag fick vi lyssna till Christina Olin- Scheller, forskare som studerar effekter av läsundervisningen. Hennes föreläsning var mest fokuserad på äldre elever men intressant ändå tyckte jag. Hon menade på att vi inte får hamna i någon sorts konkurrens med varandra utan alla krafter behövs. En framgångsfaktor är dialogiska strategiundervisningar. Här tror jag att man är något på spåren. Genom att du som lärare modellerar och visar/guidar eleverna i olika textgenrers för att sedan leda dem vidare genom stödstrukturer till en mer avancerad läsning. Detta i ett dialogiskt samtal/klassrum. Men detta ska vi inte vänta med till högstadiet/gymnasienivå utan börja med i de lägre åldrarna för att på så sätt leda våra elever till en allt mer avancerad läsning.

Ska jag till sist sammanfatta upplevelsen av denna dag så säger jag bara utvecklande. En del saker har jag redan börjat med vilket gör att jag fick en bekräftelse på att jag är på rätt väg. Andra saker fick mig att reflektera och tänka att det måste jag göra något åt. Jag kan nästan inte vänta till nästa läsår.