Förmågan att förstå

Efter att ha läst en hel del artiklar skrivna av Göran Svanelid om The Big 5 så kände jag att äntligen har jag hittat en form och verktyg att själv förstå förmågorna i Lgr 11. Men det viktigaste av allt jag hittade ett verktyg för eleverna att förstå vilka förmågor de ska träna och utveckla.

Så vid terminstart i augusti 2012 introducerade jag The Big 5 i klassrummet. De olika förmågorna sitter uppsatta väl synligt på väggen och så har jag en fin plansch framme på whiteboarden. Jag har även laminerat in ett papper där de olika förmågorna finns representerade. Det papperet använder vi oss av vid ett avslut på ett tema eller som avslut på en lektion. Eleverna stryker över med hjälp av en overheadpenna de förmågor de anser sig ha tränat på under temat eller under lektionen. Första gången de gjorde denna övning blev de både förvånade och stolta för de blev medvetna om hur mycket de faktiskt gör och tränar på under en lektion eller ett tema.

Efter ett tips om en annan blogg som heter The Big6 så växte en idé fram i mitt huvud. För det är ju nämligen hög tid för ämnesprov för årskurs 6 och snart närmar sig första provet i ämnet svenska. Men en del i ämnesproven får vi lärare råda över själva när det ska genomföras och det är den muntlig redogörelsen och samtal. Så i veckan var det då dags för den muntliga redogörelsen. Men först ville jag att eleverna verkligen förstod vad muntlig redogörelse innebär men även vad det är man bedömer. Det var då jag använde mig av idén jag hade fått på bloggen The Big6. Jag använde mig helt enkelt av den modell som de presenterar på deras blogg.

Jag och mina elever formade tillsammans progressionen för att muntligt kunna redogöra med tydlig början, innehåll och slut. Modellen stod kvar på tavlan under hela lektionen. När alla var klara med sina muntliga redogörelser och hade givit positiv feedback till varandra fick de under någon minut titta på den modell de hade skapat under inledningen av lektionen. På min fråga om de själva kunde göra en realistisk bedömning av sin förmåga så kunde de svara ja. På min påföljande fråga om de själva kunde se vad de skulle träna på och utveckla, kunde de så klart även svara ja.

Jippi! Jag blir glad för det blir så tydligt för eleverna men även för mig. Jag har ansvaret för bedömningen men mina elever är delaktiga i sin egen bedömning. Som oftast stämmer elevens analys med min vilket gör att alla känner sig trygga och sedda.