Utmaningar jag ställs inför varje dag

Fast utmaningar behöver jag inte tänka på just nu, när det är sommar och sol, eller? Efter några veckors ledighet och ett antal böcker senare så finns ändock tankarna där på de utmaningar jag ställs inför varje dag, varje vecka i mitt klassrum.

I dag efter ett morgondopp i Östersjön och sedan en kopp kaffe i min hammock, i skuggan, kände jag, att idag skulle jag nog kunna knåpa ihop några tankar kring utmaningar i min vardag. Men varför just utmaningar? Ordet utmaningar ingår i titeln på den bok jag har läst under sommaren som heter Att bedöma och sätta betyg. Tio utmaningar i lärarens vardag. Författare: Anna Grettve, Marie Israelsson, Anders Jönsson

Jag upplever att många kollegor känner sig stressade över den nya läroplanen Lgr  11. De är då speciellt stressade över det centrala innehållet i läroplanen. De förstår inte hur de ska hinna med allt och speciellt om man undervisar i årskurserna 4-6. Jag får erkänna här och nu att jag också var stressad i början.

Jag var nyckelperson som man kallade det på min dåvarande arbetsplats med att implementera den nya läroplanen. Där hade jag förmånen att tillsammans med andra nyckelpersoner gå på seminarium och möten där vi diskuterade den nya läroplanen. Vi fick även en mycket bra dag med skolverket som var här på Gotland och informerade om läroplanens innehåll och utformning. Detta känner jag att det gav mig en bra start i hur jag skulle förhålla mig till läroplanen. Jag fick en idé över hur jag skulle angripa innehållet.

Man kan sammanfatta idén med två ord tematisk undervisning. Något som även skolverket påpekade i sin dragning om läroplanen. Det kom att visa sig vara min räddning då jag vid den här tiden arbetade i år 4-6. För vi ska inte förringa det kompakta ämnesinnehåll som finns inom de olika ämnesblocken speciellt naturvetenskap och samhällsvetenskap. Under den här perioden så undervisade jag i stort sett alla ämnen vilket var en fördel när man som jag arbetar tematiskt.

Men oftast ser det annorlunda ut och man är flera som delar på undervisningen på samma grupp av elever. Det är då det kollegiala samarbetet blir viktigt. Jag vet att jag flera gånger ändock tvekade över om jag skulle hinna med allt. I backspegeln så kan jag erkänna, nej, vi hann inte allt för det är människor som vi arbetar med inte robotar som man kan mata in ämneskunskaper i och tro att de sedan ska kunna allt. Men jag är stolt och nöjd för när mina elever i år 6 sedan genomförde sina ämnesprov gjorde de det med bravur. De hade kunskaperna trots att vi inte hade hunnit med allt inom ämnet historia.

Det lärde mig även följande, förutom tematisk undervisning, så behövs elevinflytande och fokus på förmågorna. Då behöver jag inte vara orolig för att eleverna inte ska nå målen. Nu, mer än någonsin är jag trygg i detta att mina elever får det de behöver.

Omsag Att bedöma och sätta betyg  Så när jag läser följande bok så känns det bra, jag var på rätt väg. För er som ännu är oroliga över att inte hinna med det centrala innehållet läs denna bok och inse att det centrala innehållet inte är det centrala.

I bokens inledning sid 10-11 tar författarna upp ”De tio utmaningarna” som lyder;

  • Planera utifrån ämnets förmågor
  • Samla in ett allsidigt bedömningsunderlag
  • Ge effektiv återkoppling
  • Låt eleverna hitta kvaliteterna
  • Behövs betyg på enskilda uppgifter?
  • Hitta ett sunt förhållningssätt till nationella prov
  • Sök stöd hos varandra
  • Dokumentera för att minnas
  • Ta ställning i frågor om digitala bedömningsverktyg
  • Betygsättning

Jag har redan tagit tag i utmaningen planera utifrån ämnets förmågor, samla in ett allsidigt bedömningsunderlag vilket jag anser ha blivit rätt så duktig på. Men jag ska under kommande läsår träna ännu mer på att ge effektiv återkoppling och låta eleverna hitta kvaliteter. Jag började att ändra min återkoppling till eleverna under detta läsår men inser att det är svårt och det behövs träning så att man får ut maximal effekt som gynnar eleverna. Jag började även under förra läsåret med ett mycket enkelt system anteckna dagligen för att minnas små glimtar av elevers kunskaper. Det ska jag fortsätta att utveckla.

Utmaningar har vi alla på olika plan i vårt eget klassrum eller inom vårt eget arbetslag. Men utmaningarna är till för att utmanas och utvecklas, det tror jag gör att jag blir en bättre lärare. Jag vill härmed avsluta följande blogginlägg med ett citat ur ovan nämna bok som jag tycker är så bra.

”När man börjar planera sin undervisning utifrån förmågorna uppstår flera spännande möjligheter. Bland annat öppnas många tillfällen till ämnesintegrering.” Sid. 23

Min resa mot Visible learning

I dag har vi haft KUT-dag (kompetensutvecklingsdag) på mitt arbete och det var jag som höll i tåtarna. Jag har idag tagit med mina kollegor på min resa mot Visible learning- synligt lärande. Mötet med John Hattie, Dylan William och Christian Lundahl. Hur gjorde jag?

För mig som lärare är det synliga lärandet det allra viktigaste i mitt klassrum tillsammans med mina elever. Det är tack vare mina elever som jag idag kan berätta om min resa för mina kollegor. En resa som startade för fem år sedan och mina elever som då var 8 år. Jag var ganska ny som lärare och det var min första egna klass. Jag hade en vision, jag hade ett mål och jag hade ett syfte med min undervisning. Jag hade tagit ett eget inre beslut att jag skulle genomföra det jag trodde på. Jag skulle synliggöra elevernas egna lärande och de skulle vara medvetna om läroplanen och vilka mål de skulle sträva emot.

Detta ledde till portfolios, loggböcker, begreppsböcker och samtal kring lärande, skola, kunskap och reflektion. Jag har gjort min egen resa som är lika tydlig i elevernas portfolios som elevernas egna utveckling. Mina frågeställningar till eleverna har förändrats, fördjupats och breddats. Jag ser dem tydligt i elevernas egna portfolios.

Samtidigt har jag läst, gått utbildningar, sökt efter kunskap på nätet, tidningar, facebook, twitter osv. Under tiden har en ny läroplan kommit och jag har varit tvungen att tänka om, förändra och känna in de nya långsiktiga målen, förmågor som eleverna ska erövra under sin skolgång. Orden var svåra och krångliga  för barnaöron att förstå.

Men liknande en uppenbarelse stötte jag på The Big Five och helt plötsligt hade jag en ny verktygslåda att testa.  Om detta berättade jag för mina kollegor idag och jag tror nästan att de hade precis som jag en uppenbarelse. Tänk vad allt kan bli så mycket enklare. Jag har idag gett mina kollegor egna små verktygslådor till det synliga lärandet.

Under dagen har jag skrutit, marknadsfört, visat alla fantastiska lärares arbeten runt om i landet. Bloggar och facebooksgrupper, sidor som har utvecklat min undervisning och stimulerat mig till att hjälpa eleverna till synligt lärande. Tack till er alla!

Öpedagogen Cecilia i skogstorp Anne-Marie Körling TheBig6 Karin Brånebäck Det finns många, många fler.

Idag har vi tillsammans i kollegiet skapat ett synligt lärande, ett avstamp för fortsatta fantastiska pedagogiska diskussioner för att på så sätt skapa de allra bästa förutsättningarna för våra underbara elever på vår skola. En förutsättning för att eleverna ska lyckas, utvecklas och känna sig nöjda.

Tack! #kollegorpaendre

synligt lärande 001synligt lärande 002

 

 

Framgång i undervisningen

Jag har länge haft på min ”att göra lista” en blänkare om att jag skulle titta på några webinarierskolinspektionens webbsida. Bland annat ett webinarium handlade om ”Framgång i undervisningen”. Vad handlar då detta om? Skolinspektionen har sammanställt forskningsresultat kring frågan om utbildningen i svensk skola vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

I Sverige har det saknats sammanställningar och analyser av utbildningsvetenskapliga empirisk forskning. Men kör i gång tänker jag då! Har haft en hel del lärarkandidater i mitt klassrum och de genomför mängder av olika undersökningar. Även jag själv genomförde olika undersökningar under min lärarutbildning som man kan använda sig av i empiriska studier. Men det är kanske inte det som man söker? Vad har de då kommit fram till?

Forskaren John Hattie forskning betonas flera gånger i rapporten från skolinspektionen. Vad är det som Hattie lyfter fram i sin forskning som är så viktig? Hattie menar att en framgångsfaktor är relationer mellan lärare och elever ska vara goda men även att läraren har höga förväntningar på eleverna. Andra faktorer är lärarens förmåga att se det som är viktigt i undervisningen och att eleven får återkommande feedback. Så det är tre ord som återkommer och det är lärarens kompetens, förmåga och engagemang som i högsta grad är framgångsfaktorer och även påverkar elevernas resultat.

Enligt rapporten är en framgångsrik lärare en lärare med goda ämneskunskaper, god didaktisk kompetens, har förmåga att skapa balans, sammanhang och en röd tråd för eleverna. MEN för att detta ska ske behövs förståelse och stöd från skolhuvudman och rektor så att läraren får tillräckliga förutsättningar för att fullgöra sitt uppdrag.

Vidare så är det några viktiga aspekter skolinspektionen vill belysa: Undervisningen ska ha ett tydligt syfte, välorganiserat och planerat. Helt enkelt lärarens ledarskap i klassrummet och förmågan att stödja sina elever i lärandet. Forskningen betonar även vikten till kollegialt samtal det vill säga att kollegiet diskuterar pedagogiska frågor. MEN en sådan miljö skapas endast genom att rektor visar tilltro till läraren och kollegiet. Den pedagogiska diskussionen ska drivas av rektor men i webinariumet betonar skolverket att det är ännu bättre om någon kunnig person utifrån kommer och verkar som samtalsledare.

Vad vill jag då ha sagt med denna sammanfattning? Mycket av sammanställning är bra och den pekar faktiskt på många viktiga punkter. MEN jag blir förvånad att det inte redan görs och att det verkar vara en sådan osäkerhet ute bland kollegor kring frågor som rör undervisningen. Jag har en egen lista vad avser lärande och undervisning som känns bra för mig och som jag tänker fortsätta med, den lyder:

  • Jag vill verkligen lära känna varje elev.
  • Jag vill verkligen lära känna föräldrarna till mina elever.
  • Syfte och mål med temat, lektionen, undervisningen ska vara tydlig.
  • Klassrummet ska vara tryggt, lugnande och bjuda in till lärande.
  • Mina elever ska verkligen känna att de kan påverka och känna sig delaktiga i undervisningen.
  • Jag har höga förväntningar på mina elever för jag vet att de kan.
  • Varierad undervisning, vi är inne eller ute, spelar ingen roll lärandet sker hela tiden.
  • Jag och eleverna i samråd med varandra bedömmer elevens utveckling inom olika ämnen.
  • Jag som lärare är tydlig i mitt ledarskap och vågar vara vuxen.
  • Jag tar ansvar för min egen utveckling som lärare och håller mig uppdaterad om senaste forskningen.
  • Jag som lärare drivs av min egen nyfikenhet för att hela tiden utveckla min egen undervisning.
  • Våga ta nya didaktiska grepp och lär av mina egna misstag.
  • Jag och mina elever analyserar och reflekterar dagligen över lektioner, utveckling av förmågor, bedömning, respons för att hela tiden lära oss något nytt.

Jag tror att man måste vara trygg med sig själv, våga göra misstag men att man lär sig av misstagen. Man måste vara insatt, påläst och nyfiken och ha någon form av inre drivkraft för att på så sätt utveckla sig själv och sin undervisning. Man måste ha arbetskamrater som man kan diskutera med och känna tillit till för att kunna föra framåtsyftande pedagogiska samtal med. Detta tror jag däremot inte är självklart.

Som jag nämner tidigare i texten har jag haft en hel del lärarkandidater hos mig. De känner ofta en frustration över att de inte får tillräckligt med didaktiska verktyg. Jag ser också den bristen som handledare. Här har lärarutbildningen ett stort ansvar tycker jag. Många gånger kommer lärarkandidaterna med många uppgifter de ska göra under sin praktik. Uppgifterna är ofta på vetenskaplig grund men inte så ofta på beprövad erfarenhet. Kandidaterna behöver arbeta med att skaffa sig erfarenhet och pröva olika didaktiska metoder men då måste uppgifterna harmoniera med varandra. Det vill säga ”Utbildningen ska enligt skollagen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”.

360 en tidning eller är det ett snowboardtricks ?

Inga snowboardtricks här inte men andra intressanta tricks finns det minsann i tidningen. Regelbundet kommer tidningen 360 till skolan. Tidningen norpar jag fort innan någon av mina kollegor har upptäckt den :). 360 brukar nämligen innehålla en hel del bra artiklar och jag blev inte besviken av nummer 4 av tidningen.

Speciellt två artiklar fastnade jag för. Den ena hette ”Forskande lärare vs. proffsforskare” och den andra artikeln hette ” Fler samtal mer reflektion”. Vad var det då som var så spännande med dessa artiklar?

I den första artikeln pekar de på att det finns en hel del bra pedagogisk forskning som håller hög klass men att det förmodligen skulle finnas forskare som inte ens skulle klara 15 minuter i ett klassrum i skarpt läge. Förut som kom forskare ut i klassrummen och auskulterade och såg på läraren som ett objekt men i dag vill man se på läraren som ett subjekt.

Därför har man på på olika högskolor satsat på forskande lärare som både är verksamma som lärare men även forskar i lärande och undervisning en viss del av tjänsten. De menar att läraren får intressanta uppslag till frågeställningar på sitt arbete och att de kan samla in data där de är. Jag tror på detta då jag kan dra paralleller till när jag har läst olika högskolekurser på distans samtidigt som jag har arbetat. Jag har då haft möjligheter att iaktta, testa olika frågeställningar, reflekterat över min undervisning och sedan förbättrat min undervisning.

Madeleine Häggström på Herrängens skola i Älvsjö har haft möjligheten att delta i en forskningscirkel under ledning av professor Astrid Pettersson. Om Madeleines reflektioner kring detta kan man läsa i den andra artikeln som jag fastnade för. Madeleine arbetade fram en matris med vägledning i argumenterande texter. Enligt henne var forskningscirkeln ett lyft och hon började tänka och förändra sitt arbete. Hon lyfter fram några viktiga saker som även jag tycker är viktiga och kommer att tänka och reflektera kring mer i fortsättningen.

  • Planering av undervisningen viktig.
  • Planeringen ska var tydlig för eleverna.
  • Matris där de kan se förväntningar av vad de ska kunna inom ämnet.
  • Hur formulerar man frågorna till eleverna så att de blir tvungna att besvara med uttömmande svar?
  • Inga poäng på prov men en skriftlig bedömning.
  • Låta eleverna skriva ner ett par rader om vad de har lärt sig på lektionen.
  • Få eleverna till att förstå själva vad ett bra svar är.